Hjälp! Jag bogrider min häst!

[C_L]

Sanningens ögonblick.

Mitt första riktiga ridpass på många år.

Bakgrundsfakta:

Svårt skadad i ridolycka för 9 år sedan, 8 brutna revben och 8 hals och ryggkotor lätt skadade. Svår hjärnskakning (Som med facit i hand nog var mer än hjärnskakning) Tappade all form av stavning, fick lästsvårigheter och stora koordinationsproblem.

Fick sluta rida i yrket och började undervisa samt jobba hästar från marken.

Hade dessutom precis fått barn och hade redan fått in en hel del feghet pga. mammarollen.

Detta resulterade i att jag under många år inte ens vågade sitta på en häst.

Detta har hängt kvar och än idag har jag rörelsestörningar, koordinationsproblem och är mkt rädd för hästar som inte är schyssta när man sitter på.

Jag har gett mig DEN på att kunna rida fritt igen och detta är mitt första riktiga pass som sagt, på mycket länge.

Hästen är en Kbl-travar-dam på 11 år, fantastiskt snäll och lyhörd, fint grundutbildad av Lovisaeleonora och sedan utbildad av mig till terapihäst. Fröken är mkt smidig, lyhörd och vaken.

Jag känner att vad jag vill jobba med, efter att ha studerat mina bilder, är att isolera axelrörelserna från sittbensrörelserna.

Jag bogrider min häst alldeles för mkt, har massor av vikt i bröstkorgen och huvudet (Tippar framåt) styr hästen mellan höger axel och vänster fot samt låter henne vingla och åla sig.

Nu bjuder jag helt på mig själv, (Äntligen Mackan ) Jag kan ta all kritik men please var konstruktiva!

Jag behöver inte bett på denna häst, anledningen till denna utrustningen var helt och hållet för bildernas skull, jag rider helst på repgrimma.



Min fråga är.

Hur isolerar ni rörelserna mellan axlar och sittben och hur kombinerar ni dem?


Jag vet hur man ska göra i teorin, jag kan undervisa hur man ska göra men att göra det själv verkar bli ett kapitel för sig!

 

[kullerbytta]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Bakgrundsfakta:

Svårt skadad i ridolycka för 9 år sedan, 8 brutna revben och 8 hals och ryggkotor lätt skadade. Svår hjärnskakning (Som med facit i hand nog var mer än hjärnskakning) Tappade all form av stavning, fick lästsvårigheter och stora koordinationsproblem.

Fick sluta rida i yrket och började undervisa samt jobba hästar från marken.

Hade dessutom precis fått barn och hade redan fått in en hel del feghet pga. mammarollen.

Detta resulterade i att jag under många år inte ens vågade sitta på en häst.

Detta har hängt kvar och än idag har jag rörelsestörningar, koordinationsproblem och är mkt rädd för hästar som inte är schyssta när man sitter på.

Jag vill inte på något sätt verka otrevlig, men, alltså, hur tänker du när du rider utan hjälm när du har sån erfarenhet?

Om jag hade din erfarenhet så hade jag haft en bra hjälm och säkerhetsväst. Det går att få västar nuförtiden som inte gör att man känner sig låst.

Ser annars ut som en fri skritt där hästen naturligt får mer vikt på bogarna. Svårt att säga så mycket mer.
Ang din fråga:
Hur isolerar ni rörelserna mellan axlar och sittben och hur kombinerar ni dem?
God balans och att vara "stark på mitten" gör att jag kan isolera sits från överkropp.
Ni ser trevliga ut, kul att du vill börja rida och komma över din rädsla.

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Jag vill inte på något sätt verka otrevlig, men, alltså, hur tänker du när du rider utan hjälm när du har sån erfarenhet?

Om jag hade din erfarenhet så hade jag haft en bra hjälm och säkerhetsväst. Det går att få västar nuförtiden som inte gör att man känner sig låst.

Ser annars ut som en fri skritt där hästen naturligt får mer vikt på bogarna. Svårt att säga så mycket mer.
Ang din fråga:
Hur isolerar ni rörelserna mellan axlar och sittben och hur kombinerar ni dem?
God balans och att vara "stark på mitten" gör att jag kan isolera sits från överkropp.
Ni ser trevliga ut, kul att du vill börja rida och komma över din rädsla.

Berättigad fråga som jag såklart vill svara på!

För mig, rent psykologiskt, blir jag mer trängd med väst, jag får panik och frispel och kan inte slappna av en sekund.

Hjälm har jag i 7 av 10 ridfall, ingen ursäkt, bara dumhet.

Stark på mitten är ett mkt bra svar, det är vad jag jobbar med, stark och flexibel, jag vet precis hur det ska kännas och igår när jag satt där så tyckte jag att det blev så, men när jag ser bilderna så sjunker självförtroendet ganska rejält.

 

[schelin_j]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Men du... förlåt men jag skrattade när jag läste ditt inlägg.

Du KAN rida, du vet egentligen exakt vad du ska göra. Du har inte ridit på flera år. Och då tror du att du kan hoppa upp i sadeln och att ALLT skall finnas där från början? Ge det ett par gånger så kommer det tillbaks.

Njut av att sitta till häst igen och låt det komma i sitt eget tempo. För det gör det ju!

Gratttis till att sitta där uppe igen förresten du skall se att oron ger sig med tiden. Annars får du bli en sådan som jag som rider trots att man mellan varven är skiträdd fördelen för sådana som jag är att man inte behöver göra så mycket för att kunna kalla sig själv modig och få en kick av att ha vågat!

 

[kullerbytta]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Men, det tar ju lång tid att komma i gång som ryttare efter ett uppehåll. Jag känner det själv nu efter vintervilan. Kliar i benen när senorna töjs ut, dålig styrka på mitten, träningsvärk i musklerna på lårens insida. Jag brukar behöva träna lite när jag "sätter igång" mig själv. Stretcha och träna rygg och magmuskler.
Tänk bara hur lång tid det tar att få en häst i kondition efter en längre vila.
Varför skulle din kropp inte behöva igångsättning när hästens gör det

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Men du... förlåt men jag skrattade när jag läste ditt inlägg.

Du KAN rida, du vet egentligen exakt vad du ska göra. Du har inte ridit på flera år. Och då tror du att du kan hoppa upp i sadeln och att ALLT skall finnas där från början? Ge det ett par gånger så kommer det tillbaks.

Njut av att sitta till häst igen och låt det komma i sitt eget tempo. För det gör det ju!

Gratttis till att sitta där uppe igen förresten du skall se att oron ger sig med tiden. Annars får du bli en sådan som jag som rider trots att man mellan varven är skiträdd fördelen för sådana som jag är att man inte behöver göra så mycket för att kunna kalla sig själv modig och få en kick av att ha vågat!

Kloka ord, jag skrattar också, jag är ju precis sådär hialös som man inte ska vara, vill att allt som jag egentligen KAN ska funka NU.

Tar till mig dina ord med värme

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Men, det tar ju lång tid att komma i gång som ryttare efter ett uppehåll. Jag känner det själv nu efter vintervilan. Kliar i benen när senorna töjs ut, dålig styrka på mitten, träningsvärk i musklerna på lårens insida. Jag brukar behöva träna lite när jag "sätter igång" mig själv. Stretcha och träna rygg och magmuskler.
Tänk bara hur lång tid det tar att få en häst i kondition efter en längre vila.
Varför skulle din kropp inte behöva igångsättning när hästens gör det

Du har så rätt! Och jag vet ju detta egentligen, men jag blir en bit frustrerad när det sitter mentalt men inte kan utföras fysiskt.

Intressant är det att kunna studera sig själv i alla fall, film vore ännu bätte.


Tack för dina ord!

 

[miss shire]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

hej. ge det tid. rid korta pass o sluta när det känns bra så att du hela tiden slutar med självförtroendet i topp. själv har jag oxo haft lite problem med detta men jag har lärt mig av centrerad ridning att du låtsas att du har en korsett när du rider. e man på väg fram spänn magmusklerna men glöm ej att andas. en annan suverän övning är att rida med bollar ,en under varje sittben,de ser till att du rätar upp dig för tippar du framåt så tappar du ju bollarna. vore jag dig skulle jag ta kontakt med en centrerad ridinstruktör nära dig. att du viker dig i sidan e ju inte bra med tanke på att hästen kan uppfatta dina hjälper i motsats vad du tänkt dig. förövrigt tycker jag inte att du borde skämmas över bilderna. fortsätt kämpa. med självinsikt kommer man långt

 

[Jasmine4]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Vad imponerande att du lämnar ut dej själv så.
Men jag undrar också över hjälmen. Hur i all världen kan du rida utan den?

När det gäller dina frågor så tror jag att du måste inse att det inte är "som att cykla", vilket många säger, helt felaktikt. Ridning kräver vissa muskler och efter så många år har du dem inte. Själv var jag med om samma sak efter att ha fött två¨barn ganska tätt och däremellan haft problem i bäckenet och ryggen. När jag sen tog upp ridningen kändes det mycket frustrerande att veta hur det skulle vara, vad man ville men inte kunna åstadkomma det.
I det läget är det lätt att utveckla felinlärning och skaffa olaer som är svåra att komma tillrätta med sen. Se upp med det. Använd den medvetenhet du har och se till att det blir rätt!

Jag tror du spänner dej en del även i bäckenet som det ser ut på dina ben?

 

[IngelaH]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Men du... förlåt men jag skrattade när jag läste ditt inlägg.

Du KAN rida, du vet egentligen exakt vad du ska göra. Du har inte ridit på flera år. Och då tror du att du kan hoppa upp i sadeln och att ALLT skall finnas där från början? Ge det ett par gånger så kommer det tillbaks.

Njut av att sitta till häst igen och låt det komma i sitt eget tempo. För det gör det ju!

Gratttis till att sitta där uppe igen förresten du skall se att oron ger sig med tiden. Annars får du bli en sådan som jag som rider trots att man mellan varven är skiträdd fördelen för sådana som jag är att man inte behöver göra så mycket för att kunna kalla sig själv modig och få en kick av att ha vågat!

Jag kan bara instämma med ovanstående kloka människa C_L. Du kommer väl ihåg MIN resa?

Jag kommer inte ihåg hur mkt jag skrev om att jag funderade på när jag skulle komma upp på hästryggen igen, efter olyckan... Det var flera här på forumet som gjorde sitt bästa att hålla i mina hängslen där bak.

När jag så opererade mig januari 2001, åkte till en duktig "bokstavstränare" med välutbildade fd tävlingshästar och kände att jag nog kunde rida, i mars eller april samma år, bestämde jag mig för att köpa mig en häst. Jag letade ju som tokig och i november kom så min "prinsessa" Fatima.

Men då, då visste jag helt plötsligt inte vad jag skulle ha henne till??? Jag blev helt plötsligt lite rädd. Tima var snäll, de andra hästarna i hagen kunde vara dominanta och stökiga. Jag fick mina smällar, både jag och Tima var helt klart "ranglåga i flocken". Jag försökte få en kontakt med Tima, lite longering och promenader vid hand, stallkompisarna red henne och tvingade mig då och då att följa med ut på turer. Vi masade runt i skritt och möjligen lite trav.

23 april 2002 fyllde Tima 18 år och den dagen red jag ett "riktigt" dressyrpass på Tima, fick lite foton av en kompis. Jag var sned och vind både här och där, men jag RED verkligen och "masade inte bara runt". Det kändes så härligt att ändå ha ett samförstånd med sin häst och känna att "kanske kanske" kan jag rida igen.

Men jag fick ju mina svackor... Tima fick föl, jag red inte på nästan ett år igen, började masa runt lite försiktigt på en häst som jag då inte kände igen... Från att ha varit en litet menlös, godmodig 18-åring med "gräsmage", var hon helt plötsligt en pigg, energisk, 19-årig unghäst med humör och egna idëer om hur saker och ting skulle gå till.

En kompis fick komma och hjälpa mig med diverse insnörningar och akutbesök, då hon fick näsbenet nästan intryckt, hjärnskakning och lite revbenshosta... Och nej, på den tiden red inte jag så mkt...

Så flyttade vi till ett nytt stall och kom i kontakt med CR och AR i praktiken och inte bara i teorin och jag kunde äntligen slappna av och andas ut och njuta av att ha häst igen.

Sakta men säkert byggdes min kroppsmedvetenhet och mitt självförtroende upp, även om jag fortfarande då har min kropp att bända med... Min häst har fått en förståelse för mig och jag har fått en förståelse för henne och idag när hon är 25 år ung, så betyder vi allt för varandra.

Jag blir än idag alldeles tårögd, VARJE DAG, när jag kommer till stallet och ser henne lyfta sitt huvud och vinka med sina tofsprydda öron, höja halsen och verkligen "titta på mig". Jag önskar att jag också kunde vinka med mina öron, även om de inte är tofsprydda. Iofs, vet jag att Tima förstår vad jag vill säga ändå, med eller utan tofsprydda öron.

Jag är hästmänniska och jag älskar att vara hästmänniska.

Det vet jag att du är och gör också. Så C_L, njut av dagarna, på hästryggen. Låt det TA TID, för det gör det. Men dagen du väntar på KOMMER. Jag lovar.

Kram

/IH

 

[Lusidor]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Fina bilder!

Spntant så utan att analysera så mkt (förutom det att du får låta det ta tid att tänja på alla muskler o hitta balansen o styrkan igen såklart!)
ser det lite svårt ut att komma ner på högersidan. Som att hästen puttar dig till utsidan och du inte har styrkan att sitta kvar med stabil mittendel.
Det är ju på gränsen till omöjligt att sätta sig upp första gången på en häst och finlira tycker jag, lite får man väl jobba med extraimpulser med skänklar och händer för att påverka och hitta åt olika känslor i hästen och sin egen kropp.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Vad härligt att du LEVER efter den dramatiska olyckan! Och vad duktig du är som ger dig den på att ta itu med ditt mentala monster!

Jag håller med de andra. Låt det ta tid. Rid en liten stund åt gången. Gå in i dig själv och känn hästens rörelser och hur den påverkar dig och din kropp. Sedan kan du känna hur din kropp påverkar hästen. Där har du mycket vunnet, för hästen kommer hjälpa dig att känna när det blir bra eller mindre bra. Under dessa övningar, strunta i hästens form och tyngdpunkt. Det kommer när känslan för hästens rörelser är tillbaks i ditt kroppsminne, din balans är tillbaks och dina muskler anpassade för ridning.

En annan övning som jag har fått av min tränare och som har hjälp mig mycket är att tänka på att revbenen alltid ska ha samma avstånd till höfterna oavsett om överkroppen är riktad rakt fram eller vriden i förhållande till höften. Det kan hjälpa att ha ett skärp i midjan som känns när du sänker revbenen och axeln. På bild tre och fyra ser du ut att vrida ner revben och axel.

Sen vet och kan du säkert allt om att vara bålstabil och stark. Att träna kroppen i andra sammanhang än på hästen är väldigt värdefullt!

 

[axel]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Du som är så kunnig- se uppåt o rid med känslan.
Du hamnar ju dit du siktar

Har mkt svårt att se att man kan bli korrekt i sin sits med enhandsfattning- vad händer med övriga bålen
Hur funkar det att trava?
Håller med övriga om HJÄLMEN

Tänk på dina barn

 

[Jen80]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Slappna av människa, stressa inte - allt blir bra när det är dags (säger denna otåliga svensk).

Du har inte ridit på Länge, klart som tusan att det tar lite tid innan du kommer in i allt igen. Har man en gång ridit sitter det i ryggmärgen, så är det ju bara, men bara för att det är så får man räkna med att det får ta tid.

Det gäller att koppla ihop kropp & knopp igen, men det gör man inte på en dag. Återigen, tid, det måste få ta tid. Det blir skit av allihopa om man har för bråttom, vet jag av egen erfarenhet dessutom .

Nej, vet du vad, ta det nu lite lugnt och andas en extra gång.
Det här kommer att bli kanonbra! Om du bara ger det den tiden DU behöver. Fröken klarar det finfint, så tänk inte på henne fn eller få dåligt samvete för att allt inte går som du vill för tillfället - för vet du, det är inte konstigt att det inte blir så! Faktiskt. Du har ju för sjutton inte ridit på länge. Tror jag lägger in ordet tid här igen .

Fokusera på att ha roligt, det är ingen tävling det här! Med tanke på att ha roligt, träna lite på att skratta och prata när du rider, avslappningen kommer som ett brev på posten = det mesta hamnar där det ska .

Ut och rid, och ha ROLIGT!! Ingen prestige, bara lulla omkring och låt kroppen hitta tillbaka. Analysera inte ihjäl dig.

Plocka fram en av dina två miljoner balansbollar!

Fröken tar bra hand om dig, hon är en riktig pärla .
Hon har inte bråttom, det behöver inte du heller ha!

 

[Helan]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Svarar eg inte på din fråga utan kommenterar rubriken i tråden istället:

Hästen går på bogarna för att den inte är aktiverad i bakbenen samt att den går i för låg form. Den andra bilden ovanifrån är det som jag ser som absolut lägsta form under ridning (oavsett ras och exteriör). Då är mankammen vågrät ut från manken fram till nacken. Du kan sänka formen ett par steg under detta samt behöver rida fram hästen för att den ska komma upp ur den djupa formen. Det senare är svårt att göra i grimma är jag rädd.

Du kan rida hur många öppnor och slutor som helst, utan att komma ifrån bogridningen, det gäller att få hästen att både trampa under sig, få igång tempo och aktivitet samt att be den höja formen. Koncentera dig på att sitta rakt över hästen, rid med två händer till att börja med så blir hela du jämnare i kroppen (för att rida med en hand krävs det att man är rak i kroppen innan samt väl musklad och stabil för att inte bli oliksidig). Först då kan du påverka hästen på ett korrekt. Den blir inte lika vinglig (ålar sig), och du kan ta itu med det grundläggande arbetet. Det kommer att gynna både dig och hästen.

Stort Lycka Till!

 

[Jasmine4]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Jag håller med dej om det där med skärp, man kan behöva en påminnelse av det slaget för att påminna sig själv om att inte sjunka ihop, när man inte har de riktigt rätta musklerna.

Men återigen C-L jag tror att vi alla som gjort något uppehåll i ridningen vet det som du nu upptäcker: att veta och vilja är en sak, men att kunna är en annan, mycket frustrerande är det, som att tappa sin talförmåga trots att man vet vad man vill säga, föreställer jag mej! Fruktansvärt.

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

förövrigt tycker jag inte att du borde skämmas över bilderna. fortsätt kämpa. med självinsikt kommer man långt

Tack snälla

Och oja, självinsikt är ett viktigt instrument !

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Jag tror du spänner dej en del även i bäckenet som det ser ut på dina ben?

Helt rätt. det är ju det jag gör, tack för den!

Inte i låren utan vridningen kommer ända uppifrån rumpan/bäckenet eftersom jag så infernaliskt försöker fånga bakbenen

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Tack goa Ingela för alla dina ord som jag läser mkt noga och tar till mig!

 

[C_L]

Sv: Hjälp! Jag bogrider min häst!

Fina bilder!

Spntant så utan att analysera så mkt (förutom det att du får låta det ta tid att tänja på alla muskler o hitta balansen o styrkan igen såklart!)
ser det lite svårt ut att komma ner på högersidan. Som att hästen puttar dig till utsidan och du inte har styrkan att sitta kvar med stabil mittendel.
Det är ju på gränsen till omöjligt att sätta sig upp första gången på en häst och finlira tycker jag, lite får man väl jobba med extraimpulser med skänklar och händer för att påverka och hitta åt olika känslor i hästen och sin egen kropp.

Det är ju så, du har så rätt, hjärnan vill mer än kroppen kan kontrollera, jag vet ju precis hur det ska utföras men kroppen lyder inte, gud så arg jag blir på mig själv då