Hjälp en kattnewbee.

[Riru]

Om man tänker så så kan ingen katt gå ute. Tänk vad en katt har ont när en rovfågel kommer och tar den och ger till sina ungar. Om en huggorm biter katten så den förgiftas. Om man vill dra det längre kan man inte låta sin häst vara ute i hagen heller för den kan bli jagad och biten av tex varg eller lo.
Katter är utedjur som vill vara ute och jaga, det ingår i deras natur. Ska man hindra det för att de ska leva så länge som möjligt eller låta dem vara de djur de är och leva som de vill göra. Jag vet hur jag valt att leva mitt liv och de innebär inte sitta inne hela livet och vara rädd för saker som kan hända.

Man kan gå ut med katt i koppel, precis som med hundar, och man kan bygga rastgårdar/inhägnader, precis som med hundar och hästar. I exemplet här drar du upp häst men hästar håller man inhägnade, de springer inte fritt hur som helst.
Man får ju som ägare se till att göra så gott man kan för att tillgodose kattens behov precis som med vilka andra djur som helst.

 

[kryddelydd]

Okej men den generella rekommendationen i Sverige är som jag skrev ovan. Vad just din klinik har för regler spelar nog inte Ts så stor roll utan hen behöver ju veta vilka rekommendationer som finns. Det är också så att ju fler som efterfrågar tidig kastration desto vanligare kommer det att bli. Det är inte så längesedan veterinärer vägrade kastrera före 1 års ålder och då hann det ofta bli oönskade kullar och eftersom honkatter kan löpa utan problem vid 5 månaders ålder så finns risken fortfarande om man väntar till 6 månader med kastrering. Idag när man vet att tidig kastrering inte påverkar katten negativt så ser jag tidig kastrering som ett framsteg. För varje oönskad kattunge som slipper födas har vi kommit ett steg närmare mot att höja katters status.

Eller så har det väldigt stor betydelse för TS att förstå att de rekommendationer du citerar inte alltid är de som "gäller" lokalt.

 

[Martina_m]

Till hösten kommer vi att flytta ut på landet, mindre gård me en del kringbyggnader.
Jag har aldrig haft katt i hela mitt liv, är en inbiten hundmänniska. Man kan ju tycka att hund borde skaffas, men det blir rtvärr för mycket ensamtid med långa jobbdagar.

Men känner att en katt på landet vora på sin plats. Dels för sällskapet, men också för möss osv.

Jag undrar väl mest hur man får katten att förstå vart den hör hemma. Alltså om man skaffar unge eller vuxen katt. Vilket är att föredra?
Mitt mål är väl att katten ska vara ute större delen av dagen (när vi är på jobb) och inne på nätterna.
I kringbyggnaderna finns det gott om möjligheter för katten att söka skydd för väder och vind.

Vi flyttade till en gård på landet för ett år sedan och valde då att köpa en kattunge. Jag hade heller aldrig haft katt utan var mer en hundmänniska.
Vi släppte ut kattenungen i vårat sällskap efter en vecka (eller några dagar tom, minns inte riktigt). Hade tom med honom till mina föräldrar och han var lös på tomten där oxå när vi satt och fikade och han utforskade världen. Detta var när han var kattunge och inte vågade sticka iväg.
Så att vänta med att släppa ut till 6 månader låter galet i min värld. Vår katt hade aldrig bekymmer med vart han hörde hemma. Och han ville vara ute.
Han sover alltid inne och har med tiden lärt sig "gå på toa" ute. Vi har kvar lådan inne ifall han skulle behöva. Men vi tömmer den nån gång per månad. Och då är där max 2 kisshögar. Han kastrerades vid 6 månaders ålder, veterinärerna här gjorde det inte tidigare. Och det var inga problem att ha honom ute innan dess.
Han är en jättebra musjägare och han gör ett superbra jobb!
Vi har en supertrevlig katt som kommer när man ropar, följer med på promenader och verkar älska livet, så jag tror inte att han farit illa av att vi inte följt alla extrema rekommendationer. För det är vad jag tycker att det är. Ni ser ju på katten om den inte fattar vart den hör hemma. Då får ni väl helt enkelt vara lite mer försiktiga med att ha den ute utan er.
Lycka till iaf!
/En som aldrig tidigare tyckt om katter till att avguda vår kise och älskar honom till månen och tillbaka.

 

[Riru]

Anledningen till att man väntar med att släppa ut katten tills den blivit kastrerad är ju främst för att man ska förhindra oönskade kullar. Det om något är ju ett stort problem idag, och jag tycker inte det är extremt att vänta med att släppa ut katten förrns den är kastrerad
Såvitt jag vet så kan katter hinna bli könsmogna redan vid 4 månader så kastrerar man vid 6 månader så...

 

[stjarnhimmel]

Vi flyttade till en gård på landet för ett år sedan och valde då att köpa en kattunge. Jag hade heller aldrig haft katt utan var mer en hundmänniska.
Vi släppte ut kattenungen i vårat sällskap efter en vecka (eller några dagar tom, minns inte riktigt). Hade tom med honom till mina föräldrar och han var lös på tomten där oxå när vi satt och fikade och han utforskade världen. Detta var när han var kattunge och inte vågade sticka iväg.
Så att vänta med att släppa ut till 6 månader låter galet i min värld. Vår katt hade aldrig bekymmer med vart han hörde hemma. Och han ville vara ute.
Han sover alltid inne och har med tiden lärt sig "gå på toa" ute. Vi har kvar lådan inne ifall han skulle behöva. Men vi tömmer den nån gång per månad. Och då är där max 2 kisshögar. Han kastrerades vid 6 månaders ålder, veterinärerna här gjorde det inte tidigare. Och det var inga problem att ha honom ute innan dess.
Han är en jättebra musjägare och han gör ett superbra jobb!
Vi har en supertrevlig katt som kommer när man ropar, följer med på promenader och verkar älska livet, så jag tror inte att han farit illa av att vi inte följt alla extrema rekommendationer. För det är vad jag tycker att det är. Ni ser ju på katten om den inte fattar vart den hör hemma. Då får ni väl helt enkelt vara lite mer försiktiga med att ha den ute utan er.
Lycka till iaf!
/En som aldrig tidigare tyckt om katter till att avguda vår kise och älskar honom till månen och tillbaka.

Problemet är ju inte för dig eller din katt. men någonstans kan din katt ha ungar.
Och jag tycker verkligen man måste göra det man kan för att minska antalet hemlösa katter