Tack för alla svar, tyvärr har min lilla tant svåra exem och kan inte gå på bete, annars hade det varit bra, tror dock att jag kan lösa närmaste månaden utan större problem så redan nu har jag köpt mig lite tid. Men usch vad jobbigt allt blivit, är van vid att vara den som fixar allt utan att behöva be om hjälp
Jag har varit där du är nu och jag minns hur fruktansvärt jobbigt jag tyckte att det var. Att ta emot hjälp när man aldrig har gjort det förut är en sak man måste lära sig. I början tänkte jag att jag frågar bara om det jag absolut inte kan göra själv längre. Det kändes enklare för mig och på något underligt vis legitimare. Efterhand lärde jag mig att det är helt okej att fråga om hjälp för att spara på mig själv och min kropp. T ex för att jag skulle slippa få ännu mer ont eller vara helt slut efter jag hade gjort vad det nu var själv trots att någon kunde hjälpt mig. I början tog jag slut på mig själv helt i onödan just för att jag inte ville be om hjälp och det var en befrielse när jag kunde börja be om hjälp även för att spara på mig själv.
Om du inte får köra bil längre själv pga sjukdom så har du ofta rätt till färdtjänst så om du kan sköta din häst själv med den lilla hjälpen så ta då den chansen. Behöver du ha någon med dig till olika saker som till hästen, till sjukvården eller till andra ställen så ansöker du om ledsagare. Behöver du hjälp i hemmet och även med din egen hygien så kan du prova att ansöka om personlig assistent och får du avslag där så kan du ansöka om hemtjänst istället. Behöver du hjälp med att få gjort din del av hushållssysslorna så är det hemtjänsten som hjälper till med det om du inte är beviljad personlig assistent får isåfall hjälper hen till även med sådant.
Sätt dig ner och skriv upp vad du inte längre kan eller får göra själv. Ta gärna hjälp av någon nära. Det är jobbigt med nödvändigt för att du ska få hjälp så att du kan leva ett så bra liv som möjligt. Sedan ringer du biståndshandläggaren i din kommun på måndag och säger att jag har blivit sjuk och därför kan jag inte göra det här och det här osv. själv längre så jag behöver hjälp. Ni bokar då ett möte och vid det mötet är det jättebra om din partner kan vara med så att hen får säga sin mening också. Vad gäller hushållssysslor så kan du få hjälp med din del och det räknas att din partner och ev. hemmaboende barn över 13 år gör sin del. Kommunerna är ofta snåla med hjälpen så se till att du har någon med dig som kan hjälpa dig att ställa dina krav. Jag fick t ex bara städning var tredje vecka först och det fungerade verkligen inte. Då fick jag av en slump veta att det finns något som heter uppsnyggning som man kan få de två veckorna mellan städningarna. Skillnaden mellan städ och uppsnyggning är att på städet dammar de men inte vid uppsnyggningen.
Jag har i dagsläget hemtjänst 14 timmar i veckan. En dag i veckan har jag inköp i 2,5 timmar. Då gör vi veckans mathandling och om jag har några andra ärenden i stan som apoteket eller så. En dag i veckan har jag två timmars städ/uppsnyggning, tvätt och byta sängkläder. Tre dagar i veckan har jag tre timmar/dag som jag har socialtid. På den socialatiden är det meningen att vi ska göra sociala saker jag mår bra av. Det kan vara att sitta och prata om jag har behov av det. Jag kan också få hjälp med att t ex väga upp hö till hästarna, borsta dem eller andra saker jag vill ha hjälp med (utom sådant som ingår i de andra dagarnas uppgifter) och kanske rida i några minuter om jag har en bra dag. En halvtimme i veckan är inte schemalagd utan de kan jag slå ihop ifrån flera veckor och ta ut om jag t ex ska till läkaren eller annat som tar längre tid en dag.
Vad gäller betalningen för hemtjänsten så kan man ansöka om handikappbidrag hos försäkringskassan som då täcker den kostnaden till största eller hela delen. Ofta tillkommer även andra kostnader när man är sjuk som inte friska har och även för det kan man ansöka om handikappbidrag.
Du får jättegärna skicka ett pm om du har frågor eller så som du inte vill skriva ut i tråden eller om du vill ventilera för det ska gudarna veta att man behöver. Jag gör allt för att sprida att hjälp faktiskt finns att få eftersom jag själv inte fick någon som helst information om det när jag skadade mig. Det var först när min familj höll på att gå i bitar av påfrestningen av att jag var så sjuk och inte längre klarade av att göra något själv eller ens ta hand om mig själv som jag äntligen fick hjälp och då egentligen av en slump.
