Het häst = dåligt ledarskap???

[FTW]

Grattis! Du måste vara duktig du.
Precis hur bär du dig åt då? Och vilken typ av hästar har du fått lugna och fina i din vård?

 

[Magdalena]

Jag tror inte det har med ledarskap att göra, utan helt enkelt personens förmåga att få hästen lydig och avslappnad, trygg i sitt arbete.

 

[bengall]

Förmåga

""förmåga att få hästen lydig och avslappnad, trygg i sitt arbete. ""

Det är väl dit ledarskapsträningen ska sträva??

Annars är då JAG totalt fel ute med min träning!!

 

[Magdalena]

Re: Förmåga

Jag anser mig inte vara "ledare" i den bemärkelsen. Men det kanske bara är jag som får fel associationer av det ordet och hur det används.

 

[lil-sis]

Jag tror inte att det har med skicklighet att göra, utan läggning. Jag vill ha lugna hästar (men de får fortfarande gärna vara pigga) som inte hetsar upp sig i onödan. Och jag är själv sådan, det är ett arv och ett inlärt beteende från pappa.

De hästar jag har haft på foder har stått i stall där jag har skött de flesta in och utsläpp, fodringar osv, så det har blivit väldigt "präglade" på mig och mitt sätt att vara.

Den jag gillade skillnaden bäst på är en D-ponny som går MSV som i början var helt knäpp i skogen, han studsade fram nästan hela tiden, inte så konstigt då han fått gå full fart hela tiden, vem blir inte het av det? Men jag var den enda som red och hanterade och det tog väl ungefär två månader så började han lugna ner sig.

Jag säger inte att jag kan få ALLA hästar att bli som jag vill ha dem men jag är fullkomligt övertygad om att man präglar sina hästar. Travaren jag hade förut var lugnet själv men nuvarande ägare tycker han är het

Pappa kan få vilket djur som helst att bara slappna av och göra ingenting, för det är vad han gör och han har en grundtrygghet i sig själv som lyser igenom. Jag hoppas att jag får den när jag blir äldre också

Eller så har jag bara haft tur.

 

[Xenox]

du har precis samma förmåga som mig
alla heta hästar som jag haft en tid har lugnat ner sig markant o slutar att stressa, men det räcker med ett par veckor för att man ska märka stor skillnad.

och som du säger så gör man inget speciellt med dem ? hanterar dem som alla andra hästar o är lugn o trygg själv.

 

[kopparberg]

Håller med!
En stirrig ryttare/skötare gör ju sin lyhörda häst likadan!
Precis som den lugne gör att den lyhörda hästen blir likadan.

Hästar blir trygga när de vet "reglerna" och var gränserna går. Det behövs sällan stora korrigeringar, bara lugn och konsekvens.

Men som jag tidigare skrev, så är det FLERA i min närhet som anser heta och stressiga hästar PIGGA OCH GLADA!
Och därigenom anses mina lugna hästar som kuvade och inte glada!
För mina hästar taktar ju inte, försöker inte sticka, kutar inte på tvären när de inte får öka farten osv.
För OM de gör det, så tar jag ju lugnt ur dem det genom att INTE låta dem bestämma tempot.

 

[Polly_Mulle]

känns väldigt vettigt det du säger!

 

[lil-sis]

Oh kuvade?

Folk är så lustiga ibland.

Patsy är pigg och glad men inte drar hon iväg eller så för det. Matte ska man ta hand om tycker hon.

(Det är för övrigt så roligt, hon utvecklar just precis de egenskaper jag trodde att hon skulle, fast mkt tidigare i livet).

 

[Xeline]

Våra ponnyer är rätt pigga bägge två. Den ena tycker att galopp är det roligaste som finns - iallafall på lektion - så fort ridläraren säger "kort höger gaaaalopp" så nästan kastar hon sig iväg, med STOR gest! Lillmatte har det inte helt enkelt med ledarskapet just då. Ponnyn har lärt sig ridlärarens kommando och har henne på första ledarposition, och ryttaren som nummer två... Däremot att galoppera UTAN nån som ger kommando är inga problem, och hon taktar inte ute, därmot marscherar hon med långa kliv, ivrigt frustande ! Min halvblodskille hänger knappt med (och han har BRA skritt) - hon är bara för skön...

 

[banni]

Det har du så rätt i!!

Jag är istället "överenergisk" vill att saker ska hända hela tiden och avskyr att ta det lugnt. Intressant nog har många hästar jag haft hand om blivit likadana, från att från början varit "lugna", med tanke på vilka hästar det är jag fått hand om så kanske det varit mest brist på livsglädje??
Du får gärna låna min ponny ett tag, det vore hemskt intressant att se om någon kunde få henne lugn!
Dom säger att vi är oerhört lika... Helvilda bägge två.

Har en häst i stallet som jag red in och hade i ett halvår då ägaren inte var intresserad av att rida honom, då han var "oridbar" och bara backade. Inte så konstigt, för senare fick vi reda på att han inte var inriden (vilket den tidigare ägaren sagt, men strunt samma..) Han var agnska vanlig i början, sprang väl om man bad om det. Stannade väl om man ville det. Och förvandlades till en oerhört pigg och glad häst. Jag tror han är en av de roligaste hästar jag ridit, för han är så otroligt livsglad! Han är lite snurrig och har inte alltid full kontroll över sig själv (det finns en hel värld att utforska, så varför hålla reda på sina egna framben??) men han är helt underbar och vi förstår verkligen varandra. Man blir så glad och på bra humör av att rida en sån häst.
Jag blir helt knäckt när ägaren, som så småningom tyckte att hästen såg ridbar ut, rider honom och säger att han är lat...

Kan även tillägga att jag sätter egenskaper som trygg i sig själv väldigt högt och det är något jag verkligen strävar efter med mina hästar. Dom ska inte vara heta och stressade men gärna glada!

Det här blev ett surrigt inlägg, men jag skyller på att jag är allmänt förvirrad!!

 

[kopparberg]

Ja precis, KUVADE!
Man blir i det närmaste mållös faktiskt! OCH ifrågasätter vissa sk hästmänniskors hästvana...

I mitt fall red en av de med den åsikten min ena häst.
Till slut var han i det närmaste oridbar i mina ögon, han gjorde luftsprång, galopperade på tvären, försökte sticka osv så fort vi red ut och jag tog tyglarna.

En gång blev det så illa att han blev så blockerad av sitt eget tjafs, att han bar iväg ut i fullt sken av vägen flera ggr!
Och eftersom jag själv både ridit in och utbildat hästen, så förstod jag ju att ngt var hiskeligt fel!
Då hästen i fråga ALLTID annars varit hur lugn och snäll som helst att rida i skogen. Angenämt framåt, men ALDRIG med sådana här dumheter!

Med lite tänkande, så kom jag fram till att medryttaren nog red skogsturerna på ett HELT annat sätt än mig!
Dvs hästen bestämde både gångart och tempo själv...

Hon fick sluta rida hästen, jag anklagade henne inte alls, men tydligen blev hon skitsur för att hon inte fick rida längre.

Så nu är det "rykte på byn" om att JAG är så elak mot min häst, för JAG hade ju problem att rida honom i skogen.
HON hade minsann ALDRIG problem med honom när hon red...

Så jag har lärt mig en sak i och med det här. Ingenting är självklart fast JAG anser det...

 

[lil-sis]

Det är mkt möjligt att din ponny skulle bli lugnare till sättet hos mig MEN kommer utan tvekan återgå till sitt "gamla" sätt hos dig, för det är ju så du vill ha det, eller hur?

 

[lil-sis]

Att ridläraren blir nr ett är egentligen inte så konstigt, matte gör ju som ridläraren säger, alltså MÅSTE ju den vara boss?

 

[banni]

Ja du har nog rätt i det med...

*Ser framför mig hur vi flyger iväg över åkrarna i full galopp, snabbast och vildast i världen* Skäms lite och känner verkligen hur barnsligt och oansvarigt det låter, men vi har kul och älskar det båda i alla fall

 

[josse]

Som vanligt måste jag nog hålla mej någonstans i mitten. Det finns hästar som naturligt har mer eller mindre energi. Sedan hänger ju resten på ryttaren. Har man en häst som har låg energinivå så får man ju rida den på ett sådant sätt att den får lite mer gnista. Har man däremot en het häst så får man ju göra tvärtom. Om man vill....förstås.

Min Pålla är en lugn, stabil typ som inte stressar upp sig i första taget...det ser man även i hagen med de andra hästarna. Om de andra hästarna springer runt och kör race, så brukar hon i bland galoppera med lite halvengegerat, andra gånger är det hon som kör igång racen. Sambons Pålla är väldigt lätt att peppa upp och kör gärna runt med bocksprång i hagen, det är sällan min Pålla gör det. När man rider däremot, så beteer hon sig beroende på vad ryttaren kräver.

Har man en het häst som man inte kan kontrollera, så får man ju ta reda på vad det beror på!
- Ryttaren?
-Tidigare felbehandling?
_smärta?
_medfödd galenskap?

Vissa saker går ju att påverka andra inte!

Min erfarenhet är dock att de hästar som benäms som pigga, ofta är heta.
Hästar som har en framåtbjudning som kan kontrolleras är oftast välridna, väluppfostrade hästar och får inte det ryktet.

 

[EnYoy]

Här har jag ett exempel:
Var ute och skrittade en tur i skogen med min kompis häromdan. Vi skulle träna hennes häst på att göra halt, något som jag gör när jag har lånat hästen ibland. Men hästen totalt vägrade att stå still!
Det var inte pigghet, utan att hästen är felriden. När hon rider med sina kompisar rider de ofta ganska stressat, och tillåter att hästarna snurrar runt när de ska stå still. Så naturligtvis ville hästen inte göra halt nu när vi plötsligt krävde det!!
Exempel 2:
En ngt äldre kompis har en otroligt pigg häst. Men hon tränar den konsekvent, därför kan hon göra halt ute när hon vill (även om hästen försöker testa ibland), och rider hästen i form och lydnad under hela ridturen.
EXEMPEL 3:
Jag personligen har aldrig haft något problem att göra halt med min häst, men det beror inte på att vi har en bra relation, (vi har snarare stora problem med ledarskap...). Men han är helt enkelt lat av naturen=)

Så det kan bero på både hästen och ryttaren tycker jag!

 

[asa_gasa]

Mmm. Min pigga pålle bjuder alltid framåt och är aldrig seg. Däremot så håller han sig i det tempot jag vill och lyder mina direktioner. Jag kan ju känna att han vill springa, men han gör det inte. Bara när han får min tillåtelse.

Skulle inte kunna säga att vi har något problem med ledarskapet idag. Han lyder mig och respekterar de gränser jag drar. Därmot hade vi det i början. Då kunde jag tycka att han var svår att kontrollera men det var enbart för att han inte lyssnade på mig och jag hade inte riktigt förstått hur jag skulle få honom att lyssna. Kommunikationen brast någonstans på vägen. Som tur var så hittade vi den

 

[nicken]

Jag har en het häst och det är inget fel på ledarskapet där inte. Han följer mig som en liten hund.