Hen (han...) var ju omtyckt och trevlig

Vart såg du det skuldläggande?
Att vissa är "bra" på att av göra om nån är tillexempel ett peddo och att man kanske inte är öppen för att göra en sån be dömning. Då låter det som att man "borde" kunna av göra ifall nån är ett peddo och att dom som inte kan det har "miss lyckats" eller är "sämre" motför dom som har en dålig känsla om nån som är ett peddo.
Det låter lite som att man alltid kan av göra det bara man är till räckigt "bra" på att be döma folk. Och då enkelt är det ju inte.
 
Jag har tänkt lite mera på dethär och jag tycker nog att det ändå är det "bästa" att personer blir chockade och att dom inte kunde tro det om den personen osv. För egentligen vad är altenativen annars?
1. Att man ska ut gå ifrån att alla man träffar är peddon? Då kan man ju likagärna aldrig mera ha kontakt med nån.
2. Att man ska leta efter minsta lilla tecken att nån kanske är en "dålig" person? Då kommer man nog inte att vilja um gås med nån heller.
3. Att man ska tänka att vemsomhelst kan vara ett peddo men ändå um gås med andra somvanligt och ifall nån blir av slöjad att den är ett peddo så säger man bara "ja det var ju ingen överaskning precis"? Men då blir det ju att man är okej med att um gås med dom man tror är peddon och det skulle iallafall INTE jag vara okej med. Och ifall nån som den i Ljusdal åkte dit för det och alla skulle säga "Ja men vi fattade ju helatiden att han var ett peddo" så skulle an tagligen domflesta undra hur alla kunde veta det och han fick ändå jobba med barn osv.
Så vad finns det för val egentligen?
 
Att vissa är "bra" på att av göra om nån är tillexempel ett peddo och att man kanske inte är öppen för att göra en sån be dömning. Då låter det som att man "borde" kunna av göra ifall nån är ett peddo och att dom som inte kan det har "miss lyckats" eller är "sämre" motför dom som har en dålig känsla om nån som är ett peddo.
Det låter lite som att man alltid kan av göra det bara man är till räckigt "bra" på att be döma folk. Och då enkelt är det ju inte.
Nej det har du tolkat in helt på egen hand. Jag har inte skrivit ett endaste litet ord om det.

Det är lite som att skriva att jag tycker att blont hår är fint. Det är inte förminskande. Skulle jag istället skriva något i stil med "alla brunetter borde blondera sig" ja. Då är det förminskande.

Jag uppmärksammade bara det faktumet att vissa har en förmåga att se att vissa människor borde undvikas, och att det kanske fanns situationer där man var mer öppen för det. Situationer där man känner sig trygg (på jobbet, bland folk osv osv) så är man troligen inte speciellt benägen att göra det, jämfört med om man möter någon i en mörk gränd.

Men vill man ta illa upp av saker så kan man givetvis formulera om det som du har gjort. Och det är givetvis din rättighet att göra det. Men blanda inte in mig i ditt sätt att omformulera om mina inlägg och kasta tillbaka dem till mig som att jag skulle ha påstått saker. Du får stå för dina egna tankar.
 
Nej det har du tolkat in helt på egen hand. Jag har inte skrivit ett endaste litet ord om det.

Det är lite som att skriva att jag tycker att blont hår är fint. Det är inte förminskande. Skulle jag istället skriva något i stil med "alla brunetter borde blondera sig" ja. Då är det förminskande.

Jag uppmärksammade bara det faktumet att vissa har en förmåga att se att vissa människor borde undvikas, och att det kanske fanns situationer där man var mer öppen för det. Situationer där man känner sig trygg (på jobbet, bland folk osv osv) så är man troligen inte speciellt benägen att göra det, jämfört med om man möter någon i en mörk gränd.

Men vill man ta illa upp av saker så kan man givetvis formulera om det som du har gjort. Och det är givetvis din rättighet att göra det. Men blanda inte in mig i ditt sätt att omformulera om mina inlägg och kasta tillbaka dem till mig som att jag skulle ha påstått saker. Du får stå för dina egna tankar.
Nej jag försökte förklara varför det kan låta skuld läggande mot dom som inte har känt av att nån är "fel" om man säger att vissa har en för måga att göra det och andra inte har det. Det är upp till dig om du vill ta illa upp av det och tolka nåt annat.
Plus att det är inte precis ett faktum att vissa har en för måga att "se att vissa människor borde und vikas" men det kan ju vara din upp fattning att det är så. Men det är inte ett faktum.
 
Nej jag försökte förklara varför det kan låta skuld läggande mot dom som inte har känt av att nån är "fel" om man säger att vissa har en för måga att göra det och andra inte har det. Det är upp till dig om du vill ta illa upp av det och tolka nåt annat.
Plus att det är inte precis ett faktum att vissa har en för måga att "se att vissa människor borde und vikas" men det kan ju vara din upp fattning att det är så. Men det är inte ett faktum.
Fast att säga att det finns någon som är bra på X är väldigt långt ifrån att säga att alla borde vara bra på X och annars får man skylla sig själv. Det är inte skuldbeläggande att säga att någon är bra på något.

Att folk kan känna skuld och ta illa upp av precis vad som helst är jag väl medveten om. Lite som vissa personer där man säger "Vad fin i håret du är" och svaret man får är "JAHA?! Var jag inte fin i håret igår?!". Vill man så kan man ta illa upp av precis vad som helst. Men är det så pass rimligt att att bli kränkt över en sådan sak att man aldrig ska kunna säga något liknande överhuvudtaget? Våra åsikter kan givetvis gå isär här, och det är okej.
 
Jag hade nog blivit både chockad och inte förvånad alls tror jag, om det här uppdagades om någon i min närhet. Chockad för att ja, det är chockerande att sånt här händer och dessutom när det kommer nära inpå. Det är som många redan skrivit, ingenting som man går och väntar sig. Det allra flesta begår inte övergrepp på barn. Men samtidigt tror jag inte att jag blivit varken mer eller mindre förvånad beroende på vem det är. Chockad av saken i sig med andra ord, inte personen. Ja, om det inte var någon jag känner extremt väl, som min egen man. Men att någon är trevlig och vänlig säger väl ingenting alls egentligen.
 
Jag hade nog blivit både chockad och inte förvånad alls tror jag, om det här uppdagades om någon i min närhet. Chockad för att ja, det är chockerande att sånt här händer och dessutom när det kommer nära inpå. Det är som många redan skrivit, ingenting som man går och väntar sig. Det allra flesta begår inte övergrepp på barn. Men samtidigt tror jag inte att jag blivit varken mer eller mindre förvånad beroende på vem det är. Chockad av saken i sig med andra ord, inte personen. Ja, om det inte var någon jag känner extremt väl, som min egen man. Men att någon är trevlig och vänlig säger väl ingenting alls egentligen.
Precis. Jag antar att de flesta "rovdjur" i människovärlden är rätt välanpassade och vanliga och att man lätt missar dem i vardagligt umgänge. Inom jobbet hade jag blivit förbannad och arg men eftersom de inte är nära i mina relationer inte chockad. Rörde det sig om en nära relation hade det varit en kombination av många fler känslor.

Nu rörde det sig inte om pedofili, men en av mina stora hjältar och min första mentor i hästantering visade sig vara en misshandlare av både sina söner och sin fru. Jag fick reda på det när han var nästan hundra år gammal, och den här mannen har alltid varit otroligt tålmodig och snäll med med mig - både när jag var där som barn och när jag återvände som vuxen och hästägare - sedan igen när han var gammal änkeman och jag hjälpte honom med sista hästen.
Någonstans fanns det där inom honom men jag såg det aldrig. Inte mot mig och inte mot hästarna. Han var så vänlig och så vettig, så tacksam och praktisk. Människor är så otroligt märkliga.
 
Jag tycker inte det är konstigt alls, hade nog tyckt det var mer konstigt om man aldrig blev chockad över att nån i ens närhet begått grova brott. Det hade känts mer luttrat för mig. De flesta av oss går ändå inte runt och tror att alla runt om en begår grova brott, då är det klart man blir förvånad när det händer?
En av mina ungdomskärlekar (obesvarad) blev ganska nyligen dömd till livstid för mord, skulle jag ryckt på axlarna och bara känt att "jaja, det kan hända alla" så hade jag nog blivit mer skrämd av mig själv.
 
Att vissa är "bra" på att av göra om nån är tillexempel ett peddo och att man kanske inte är öppen för att göra en sån be dömning. Då låter det som att man "borde" kunna av göra ifall nån är ett peddo och att dom som inte kan det har "miss lyckats" eller är "sämre" motför dom som har en dålig känsla om nån som är ett peddo.
Det låter lite som att man alltid kan av göra det bara man är till räckigt "bra" på att be döma folk. Och då enkelt är det ju inte.
Nu killgissar jag bara men jag skulle tro att vissa personer är mer manipulativa än andra också. Dvs att de kanske är bättre på att dölja sin oönskade läggning för vuxna i sin närhet. Kanske också att de är bättre på att smyga närmare sina offer.

Jag har själv som barn blivit kontaktad av en pedofil men min bild av personen var att denne var rejält obehaglig. Personen var som en elefant i glasbutik när denne försökte locka in mig 🙄 men visst har jag förstått att det finns de som väljer andra metoder i sitt lockande och kanske lyckas mer framgångsrikt. Ska man vara sån är ju sannolikheten stor att jag stött på fler än en men att varningsflaggorna inte varit lika tydliga.
 
Jag tror det till stor del är ett omedvetet försvar. Om "Kalle" som är en helt normal, trevlig och hårt arbetande kille kan göra något kriminellt vad säger det om mig som har samma egenskaper? Det kommer helt enkelt för nära och man kan identifiera sig med personen och dess liv varvid man själv rent krasst skulle kunna tillhöra samma grupp

Ja, och att en vill helt enkelt inte tro att en har ett monster så nära sig.
 
Nu killgissar jag bara men jag skulle tro att vissa personer är mer manipulativa än andra också. Dvs att de kanske är bättre på att dölja sin oönskade läggning för vuxna i sin närhet. Kanske också att de är bättre på att smyga närmare sina offer.

Jag har själv som barn blivit kontaktad av en pedofil men min bild av personen var att denne var rejält obehaglig. Personen var som en elefant i glasbutik när denne försökte locka in mig 🙄 men visst har jag förstått att det finns de som väljer andra metoder i sitt lockande och kanske lyckas mer framgångsrikt. Ska man vara sån är ju sannolikheten stor att jag stött på fler än en men att varningsflaggorna inte varit lika tydliga.
Ja alltså dom äcklen som är väldigt uppen bara hur dom är märker säkert många. Men många är ju inte så heller utan många peddon och såna personer är väldigt bra på att lura ALLA. Och det är ju oftast dom som kan hålla på i flera år eller mot flera osv för ifall dom var sådär o behagiga så skulle dom ju inte "lyckas" såmycket. Och då skulle såklart inte så många bli chockade att den personen var ett äckel.
Så därför tycker jag att det inte är så bra att på stå att endel personer kan "känna" vilka som är liksom "dåliga personer" osv. För att det stämmer för detförsta inte alltså det kan säkert stämma ibland men absolut inte alltid. Och för detandra så blir det ännu mera att dom som "känner" att nån är en "dålig" person på nåt sätt är bättre motför dom som inte gör det. Och dom kanske mest farligaste creepen kan komma undan ännu mera för att ingen "känner" att dom är dåliga. Så då blir det bara ännu mera o rimligt för andra att tro att DEN personen som alla gillar även dom som är bra på att "känna" sånt skulle vara ett äckel.
Men det är ju just det som är hela poängen att det kan likagärna vara den som INGEN såkallat "känner" att den är en dålig person.
Som äckel gubben som groomade och v*ld t*g mig han är exakt en sån. Jag kan iprincip lova att INGEN skulle "känna" att han är en sån person efter som att han är sååå extremt bra på att mani pulera ALLA. Och somsagt många såna äckel är såna.
 
Ja alltså dom äcklen som är väldigt uppen bara hur dom är märker säkert många. Men många är ju inte så heller utan många peddon och såna personer är väldigt bra på att lura ALLA. Och det är ju oftast dom som kan hålla på i flera år eller mot flera osv för ifall dom var sådär o behagiga så skulle dom ju inte "lyckas" såmycket. Och då skulle såklart inte så många bli chockade att den personen var ett äckel.
Så därför tycker jag att det inte är så bra att på stå att endel personer kan "känna" vilka som är liksom "dåliga personer" osv. För att det stämmer för detförsta inte alltså det kan säkert stämma ibland men absolut inte alltid. Och för detandra så blir det ännu mera att dom som "känner" att nån är en "dålig" person på nåt sätt är bättre motför dom som inte gör det. Och dom kanske mest farligaste creepen kan komma undan ännu mera för att ingen "känner" att dom är dåliga. Så då blir det bara ännu mera o rimligt för andra att tro att DEN personen som alla gillar även dom som är bra på att "känna" sånt skulle vara ett äckel.
Men det är ju just det som är hela poängen att det kan likagärna vara den som INGEN såkallat "känner" att den är en dålig person.
Som äckel gubben som groomade och v*ld t*g mig han är exakt en sån. Jag kan iprincip lova att INGEN skulle "känna" att han är en sån person efter som att han är sååå extremt bra på att mani pulera ALLA. Och somsagt många såna äckel är såna.
Jag tror också att ju "duktigare" äckel, desto mer är det som ingen vet.
 
Jag har tänkt lite mera på dethär och jag tycker nog att det ändå är det "bästa" att personer blir chockade och att dom inte kunde tro det om den personen osv. För egentligen vad är altenativen annars?
1. Att man ska ut gå ifrån att alla man träffar är peddon? Då kan man ju likagärna aldrig mera ha kontakt med nån.
2. Att man ska leta efter minsta lilla tecken att nån kanske är en "dålig" person? Då kommer man nog inte att vilja um gås med nån heller.
3. Att man ska tänka att vemsomhelst kan vara ett peddo men ändå um gås med andra somvanligt och ifall nån blir av slöjad att den är ett peddo så säger man bara "ja det var ju ingen överaskning precis"? Men då blir det ju att man är okej med att um gås med dom man tror är peddon och det skulle iallafall INTE jag vara okej med. Och ifall nån som den i Ljusdal åkte dit för det och alla skulle säga "Ja men vi fattade ju helatiden att han var ett peddo" så skulle an tagligen domflesta undra hur alla kunde veta det och han fick ändå jobba med barn osv.
Så vad finns det för val egentligen?
Håller med om att det bästa är när folk blir chockade. Om man alltid misstänkt att typen är en peddo men inte brytt sig om att forska närmare i det är ju det liksom inte bättre.
 
Senast ändrad:
Huuur kan det fortfarande vara en grej folk tänker vad gäller brott, oavsett om det gäller sexuella övergrepp, våld i nära relationer eller whatever?S åg på nyheterna chefen till personen i Ljusdal som begått och filmat flertalet sexuella övergrepp på pyttesmå barn i sitt arbete, och hans uttalande var just att det var chockerande för att personen var generellt omtyckt?!!

Tror man verkligen fortfarande år 2024 att det är någon slags utåt sett aggressiva monster som utför sådana här handlingar och att vara trevlig generellt är något slags kvitto på att man inte våldtar barn (eller vuxna)?

Trådstart skriven i affekt men undrar ändå om folk verkligen generellt har den uppfattningen?

Jag tror ingen i vår närhet kunde veta att min pappa var kvinnomisshandlare och att min bror kunde bli väldigt våldsam. Min pappa var omtyckt av många.

Min mamma höll tyst. Jag fick aldrig prata med polis eller socialtjänsten ensam heller annars hade jag troligen berättat hur det egentligen var hemma. Det var fruktansvärt.

Jag har själv inga problem att stänga folk ute som slår kvinnor tex. Vill inte ha med sånna människor att göra överhuvudtaget och det har ibland lett till sura miner av till exempel andra anhöriga men det struntar jag i fullkomligt.
 
Däremot kan jag absolut chockad om jag får höra att nån till exempel haft barnpornografi hemma. Det hände rätt nyligen och jag trodde väl aldrig att just den personen sysslade med sånt.

Men jag misstror inte folk överlag. Är dock redan misstänksam mot män(niskor) pga trauman.
 
Lyssnade på en professor i radion för ett tag sedan.
Han tyckte att lagen om att vissa jobb, styrelser , idrottsklubbar mm skall göra utdrag ur belastningsregistret inte var tydlig nog.
Många tror då att det räcker med ett utdrag så vet man att det är ok. Sen gör man ingen ytterligare utredning om personens lämplighet att jobba med barn.
Nu är det så att dom som är dömda och är med i belastningsregistret inte söker jobb där detta begärs.
Den stora massan av pedofiler är inte dömda utan kan utan problem söka och få dessa jobb/ tränare om man inte gjort en grundligare undersökning.
 
Lyssnade på en professor i radion för ett tag sedan.
Han tyckte att lagen om att vissa jobb, styrelser , idrottsklubbar mm skall göra utdrag ur belastningsregistret inte var tydlig nog.
Många tror då att det räcker med ett utdrag så vet man att det är ok. Sen gör man ingen ytterligare utredning om personens lämplighet att jobba med barn.
Nu är det så att dom som är dömda och är med i belastningsregistret inte söker jobb där detta begärs.
Den stora massan av pedofiler är inte dömda utan kan utan problem söka och få dessa jobb/ tränare om man inte gjort en grundligare undersökning.
Vad tyckte han att man skulle göra för utredning utöver att gå till brottsregistren? Man får väl förmoda att de tillfrågar personer som verkar lämpliga att jobba med barn från första början? (dvs det verkar som att barn gillar dem och de kan sporten) och sedan gör utdrag. Men om ingen vet så vet väl ingen?
 
Jag vet inte vad man gjorde för koll innan brottsregistret blev obligatoriskt . Men fungerade gjorde det inte.
Det är ju det som är problemet, Vad finns det för verktyg att använda. Vem informerar om vad man bör kolla på.
När jag satt i styrelse i en klubb med barn som medlemmar var det enda vi fick veta att det behövdes intyg från belastningsregistret på alla i styrelsen. Datasökning och kontroll av föregående arbetsplatser undrar jag om man gör på de känsligaste jobben.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp