Helt nytt tänkande

Skugga

Trådstartare
Jag har just kommit hem från en dressyrträning där jag red för en ny tränare. Hon hade ett helt annat tänk än jag stött på under mina tio år som dressyrryttare på skaplig nivå, och nu undrar jag vad alla smarta bukare tänker om detta?

I grova drag vill damen att man ska rida innifrån, och använda innertygeln på ett sätt som jag inte lärt mig innan. Genom att nästan "preja"/tränga lite med innertygel böjer man och flyttar hästen ut till spåret. Hon ville ha lugnt tempo med väldigt lite drivning för att hästen inte ska tappa balansen, och i princip endast innertygel används för att inverka.
Hon jämförde med cykling: "Man kan inte vrida styret utåt om man ska cykla på en volt", när jag ville hålla mer på ytter.
"Inte använder du gaspedalen när du ska styra bilen?" om att använda innerskänkel.
"Man kan inte ha tempo innan man har koll på vägarna; inte köra fort med bilen innan du kan styra"

Hade jag endast hört och sett detta från backen hade jag nog bara ryckt på axlarna och tänkt att folk får väl rida ("fel" :p) om de vill, men till min STORA förvåning så verkar hennes tänk fungera väldigt bra! (Även om jag medger att det är svårt att bedöma efter en gång, och med bara en häst...). Jag uppnådde en lösgjordhet, en lugn och en spårning på min hoppmedryttarhäst som jag inte lyckats med innan, och är nu väldigt snurrig i huvudet... :p

Så - någon som rider på detta (för mig) bakvända sätt, innefrån och utåt? Någon på lite högre nivå? Vad säger ni spontant om tänket? Risker/fördelar?

Alla synpunkter är väldigt välkomna! Sorry för väldigt långt inlägg!

Kramar Skugga
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag håller helt med om tempot. Genom att våga dra ner på tempot (jag har intrycket att man gärna rider på friskt framåt i Sverige, vilket har sina för- och nackdelar), får ryttaren en chans att känna lite mer, och om hästen börjar bära vikt bak blir det rätt tungt - och då är det orimligt att kräva högt tempo. Om den inte är tränad. (Och de flesta hobbyhästar springer omkring utan vikt på baken för det mesta. :o)

Sen tror jag att duktiga ryttare faktiskt kan rida lite som de vill - och ändå uppnå bra resultat! :laugh: Jag har lite svårt att rida på inner, för jag råkar gärna göra "för mycket" vilket "knäcker björkkvisten" istället för att bara böja den, och då kan ju hästen kännas lätt och lös, men den är de facto av. Men bara för att jag inte kan - betyder ju inte det att det inte funkar! :D
 
Sv: Helt nytt tänkande

Ja, jag förstå ju hennes tänk och hennes argument, men ändå... :D Det sitter så djupt rotat att hästen alltid "ska" tänka framåt, vara energisk och sedan samla sig. Utan att tappa balansen, förstås, men mycket mer fram än denna damen förespråkade.

Jag blev mest så paff att det funkade så bra och började ifrågasätta min ridning de senaste åren. Tänk om det hade gått bättre om jag... :p

Kanske har du rätt. Oftast känns det som timingen är det viktigta; att hästen verkligen förstår vad man vill och får beröm i rätt läge. Sedan hur den kommer i rätt läge (givetvis utan tvång) kanske spelar mindre roll?
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag rider sedan tio år tillbaka för en A-tränare där vi alltid utgår från lösgjord innersida. När det är avklarat så "åker vi vidare" och samlar på yttertygeln.
Jag antar att det är något sådant du menar.

Dvs loss för inner skänkel och inner tygel, när hästen är lösgjord är det sedan en ganska smal sak att samla. Sen kan man rida så ett tag, att man samlar på ytter och driver för inner, the old way. Men så fort hästen inte är med så återgår vi till grunden och loss innersida. Själv kan jag inte rida på något annat sätt idag och har också fått höra att det skulle vara "nytt". Vilket det inte är.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Det här tycker jag är intressant!

När jag köpte min häst för snart 2 år sedan så började jag direkt rida för en tränare, som gjort under för oss :love: Hon ville att jag skulle rida min häst med mycket stöd på yttersidan. När jag sedan hade stödet där så kunde jag börja ställa lite lätt i hästens sida, jag skulle såklart ge plats åt ställningen genom att släppa efter lite på ytter men stödet och balansen hela tiden fortfarande på ytter. Detta för att få min häst att spåra och komma inunder sig (är detta ens ett ord haha) med bakbenen. Jag kände verkligen vad hon menade när jag red och fick hästen finare och finare.

Nu har jag bytt stall och rider även för en annan tränare. Hon vill att jag istället rider hästen helt med innerhjälper så att hästen böjer sig ordentligt. Här talar vi inte ställning utan böjning! Hade jättesvårt i början att inte ta tillbaka stödet på ytter, för jag har ju också min balans där :o
Det gick bra till en början, fick loss hästen mycket mer och hon har hittat en ny lägre fin form.

Jag var alldeles salig i början, men nu känns det inte lika självklart längre... :confused: vad är det som är rätt? Den första tränaren menar att hästen behöver stödet på ytter och den andra tränaren hävdar att det inte är förrän hästen är helt lösgjord och igenom i sidorna som man kan börja plocka upp ett stöd på ytter. Hur ska en annan veta :eek: Jag ser fördelar med båda uppläggen, men har problem på olika sätt med båda. Jag skulle vilja ha ett mellanting mellan dessa tränare, slå ihop dem till en och samma :angel:

Jag tror att det är så olika beroende på vad man har för häst och hur man själv rider. Jag har bestämt mig för att prova några fler tränare nu, innan jag bestämmer mig för vilken väg jag ska gå :idea:
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag håller absolut med om att det är individuellt.

Fast i 99% av fallen när du sitter upp på en häst så har den släppt en sida och hänger i den andra. Som vänster och högerhänt liksom.

Om jag då jämnar till sidorna genom att ta den sida hästen släppt på och lösgjöra den som innersida, i båda varven. Då får jag en mindre skillnad på höger och vänster tygel och kan snabbare komma till samling.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Det låter likt det en bekant fick göra för en mycket AR-inspirerad tränare de första gångerna hon tränade för denne. Det är alltså inte en ren AR-tränare men "inspirerad". Tuaphua tränar för samma och kanske kan svara bättre om det stämmer men för mej låter det som liknande tänk som min kompis fick göra:idea:


Ang andra svar så är inte lösgöra innersidan samma som mer eller mindre trängande tygeltag (vilket det lät som) för mej, (men jag vet att min kompis var jättenöjd med den tränarens upplägg, men då som komplement.)
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag gillar inte trängande tygeltag som träningsmetod eller hjälp överhuvudtaget. Men jag kan ändå förstå att hästen lossnar i sidan och därmed bli bättre. Att släppa på yttertygeln när man lösgör innersidan gör jag också, så hästen känner att den har plats att länga yttersidan. Att rida sakta tycker jag också är bra, det man inte kan göra långsamt kan man inte göra fort heller.

Jag förstår tanken och jag förstår att det fungerar för stunden men jag tycker inte det låter bra som koncept. Det hade dock varit intressant att se träningen och ekpiaget, för i vissa avseenden kan jag se att det är en bra metod- för vissa ekipage/problem.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Det ær bra att variera sin ridning, hæsten behøver træna varierade former och på olika vis så jag tycker inte det ær något fel med att rida så som din trænare vill.
Men att altid træna på det viset blir før enformigt.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag har varit med om samma sak och precis som du blev jag väldigt förvirrad.

Nu när det har gått ett tag har jag hittat något slags mellanläge och jag använder mig av båda metoderna.
Men jag har haft lite svårt för det där med tempot. Som Jacko redan tagit upp så är jag en av dem som gärna har fräschare tempo, åtminstone på min märr, så att rida lååååångsamt liksom hela tiden var inte riktigt min grej. Kanske mest för att jag tycker det är svårt att faktiskt få med de där bakbenen då.
Sen är det inte sagt att jag fräser omkring i hundranittio hela tiden när jag rider utan jag tenderar att tempoväxla mest hela tiden...
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag har just kommit hem från en dressyrträning där jag red för en ny tränare. Hon hade ett helt annat tänk än jag stött på under mina tio år som dressyrryttare på skaplig nivå, och nu undrar jag vad alla smarta bukare tänker om detta?

I grova drag vill damen att man ska rida innifrån, och använda innertygeln på ett sätt som jag inte lärt mig innan. Genom att nästan "preja"/tränga lite med innertygel böjer man och flyttar hästen ut till spåret. Hon ville ha lugnt tempo med väldigt lite drivning för att hästen inte ska tappa balansen, och i princip endast innertygel används för att inverka.
Hon jämförde med cykling: "Man kan inte vrida styret utåt om man ska cykla på en volt", när jag ville hålla mer på ytter.
"Inte använder du gaspedalen när du ska styra bilen?" om att använda innerskänkel.
"Man kan inte ha tempo innan man har koll på vägarna; inte köra fort med bilen innan du kan styra"

Hade jag endast hört och sett detta från backen hade jag nog bara ryckt på axlarna och tänkt att folk får väl rida ("fel" :p) om de vill, men till min STORA förvåning så verkar hennes tänk fungera väldigt bra! (Även om jag medger att det är svårt att bedöma efter en gång, och med bara en häst...). Jag uppnådde en lösgjordhet, en lugn och en spårning på min hoppmedryttarhäst som jag inte lyckats med innan, och är nu väldigt snurrig i huvudet... :p

Så - någon som rider på detta (för mig) bakvända sätt, innefrån och utåt? Någon på lite högre nivå? Vad säger ni spontant om tänket? Risker/fördelar?

Alla synpunkter är väldigt välkomna! Sorry för väldigt långt inlägg!

Kramar Skugga

Min tränare har samma teori som din. Dock säger hon att grundtempot ska vara friskt, annars kan hästen inte arbeta. Man ska leda med inner, utan att erbjuda ett hängande stöd.

Det funkar utmärkt för oss!
 
Sv: Helt nytt tänkande

Det kan jag också hålla med om. På min tränares lektioner går han i ett mycket friskt tempo. Dock har jag själv en tendens att rida i undertempo :o
 
Sv: Helt nytt tänkande

Men det beror ju mycket på vilken häst man sitter på också.
Min häst måste man ha ett friskare tempo på annars blir hon svår att hålla ihop (tycker jag). Tillridningshästen är tvärtom. Jag måste bromsa mig själv och rida långsammare så han hinner med och börjar vila på sitt steg. Han är rätt 'trippig'.
Honom skulle jag förmodligen ha mer utbyte med om jag red en 'ar-inspirerad' lektion än om jag red min. Alltså just fartmässigt. ;)
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jo, det är klart! :) Ponnyn jag rider har en tendens att få något matta gångarter i undertempo. Om man ökar till ett friskare funkar det bättre. :) Jag upplever honom som svårare att hålla ihop vid ett högre grundtempo. Det får mig att rida något i undertempo, tyvärr. Tur att man har en tränare som säger åt mig :)
 
Sv: Helt nytt tänkande

Ja och nej.

Svenskar är kända för att rida på framåt på fel sätt, eftersom man här brukar säga "rid på, så du har nåt att samla på". Man har inte satt sig in i hur samling uppkommer rent mekaniskt, utan tror att man trycker ner gaspedalen och sen stryper lite framifrån - så uppkommer samling... När det är en mekanism i hästen som uppkommer då kroppsdelar placeras rätt och hästen går på "senspjoing".

På Ankys clinic i Lkpg härom året sa nästan alla de svenska ryttarna att de ville rida mer "framåt" (när de fick förklara sina problemområden). Anky såg helt frågande ut och frågade också "Varför?!".

Svenskar rider ju ökningar hur mkt som helst om du jämför med internationella träningar t ex.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Det kan vara svårt för den vanliga engelska ryttaren (som jag antar att du är) att börja tänka lite på ett annat sätt. Målet är detsamma som i den engelska ridningen men det är olika vägar dit. I inlärningsstadiet låter man ryttaren släppa yttertygeln nästan helt, pga. att man är van att ha ett stöd på den hela tiden. Ju mer hästen blir utbildad desto mer tar man även upp den tygelkontakten. Jag använder sitsen framför allt vid ridningen. hästen känner när den ska svänga, skänklar behövs inte i det läget, även vid voltarbete, däremot kan man be hästen via skänkeln korrigera bakpatiet sas. Så att hästen verkligen får med höften bla.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Jag tror det kan vara min tränare du ridit för. Annars är det någon elev till henne eller hennes man skulle jag tro. Är det Umeå du tränat i så är det nog så.

Det handlar inte om att rida för innerhjälperna. Utan om att först skapa en insida innan man kan få hästen på yttertygeln. Om man ska få hästen på yttertygeln måste man ju först ha en klar utsida. Många rider sina hästar raka eller lite ställda utåt om än böjda i kroppen in. Då finns ingen klar utsida.

Och iom att man vill ha hästen på linjen så blir det omöjligt om hästen är "av" i kroppen och inte ställd dit den är böjd tex.

Det handlar mycket om att lära in en ny teknik för häst, men framför allt ryttare. Om ryttaren är insatt i tekniken brukar man kunna få upp hästen till yttertygeln fort. Om ryttaren har lite problem och är ny med metoden så kan det ta lite tid.

Vi vill att hästen ska flytta sig undan tygeln likt den gör för skänkeln i sidled. Om vi lägger tygeln mot halsen, utan att gå bak med handen, ska hästen gå bort från den. Vi flyttar så manken och bogar och svänger så. Jag upplever det som otroligt lätt att behålla hästens balans och lätt att få in utskjutande bogar tex. I pirouetterna så ger det väldigt mycket bättre effekt än det traditionella styrsystemet tycker jag. Vi styr alltså framdelen framför allt med sitsen. Men fallerar den så förstärker vi med tygeln. Bakdelen styr vi med sits eller om det fallerar skänkel.

Vi vill också att hästen ska ge efter för tygeln och inte för eftergiften. Det upplever jag ger enorm kvalitetsförbättring i piaffen. De ska alltså inte knäppa av eller backa av från bettet. Utan mjukna, runda sig och komma fram med halsen och släppa fram den ur manken och söka sig fram till bettet.

Farten drar vi ned på tills man kan kontrollera var den energin tar vägen. Om hästen är på bogarna pga brist på styrka eller för att man inte placerat in kroppsdelarna på linjen korrekt så rider vi sakta tills det sitter. När hästen kan sätta sig och bära mer bak och är på linjen så lägger vi in mer fart. Energin ska dock vara kvar även i det långsamma. Långsamt behöver inte vara slappt. De måste röra sig energiskt så de har en chans att sitta ihop. Och man rider inte saktare än att hästen kan hålla takt och sitta ihop.
Vi tror att det är fart och obalans som dödar hästarnas framben. Och undviker fart så länge som man inte kan kontrollera den och få hästen att lätta fram.
Ett annat skäl att dra ner på farten är att man som ryttare ska hinna med. Vi rider varje steg och ska inom max 3 steg kunna göra vad som helst, tex stanna, svänga eller övergångar i gångarter, byten, pirouetter, piaff, övergångar mellan olika skolor etc. Man får ju också lättare att sitta vid lägre tempo, om man har sånna problem.

Vi rider inte alltid hästarna böjda. Och har man kommit en bit som ryttare eller som ekipage behöver man inte böja så mycket alls.

Mina tränare rider på hög nivå. Min kvinnliga tränare tävlar GP. Och min manliga tränare, hennes man, har elever upp tom OS-nivå. Så det fungerar uppenbarligen även på banan. Men då rider vi lite annorlunda och med raka hästar. Dock ger den här sortens träning som vardagsridning bra resultat i starka, välgymnasticerade och mjuka hästar.

Min ena häst är 27 år och väldigt fräsch trots hyfsat dålig grundexteriör. Han rids för fullt fortfarande. Enligt veterinär och equiterapeut beror hans fysik och långa hållbarhet på hans ridträning. För mig och för mina tränare är hästens hälsa och välmående alltid nummer ett. Och lite av anledningen till att man rider dressyr.
 
Senast ändrad:
Sv: Helt nytt tänkande

Då har vi nog samma för jag tycker också att det låter som min tränare. Har aldrig varit så förvirrad som efter mitt första pass för henne men nu har jag fattat grejen. Jag har fått otroliga resultat i ridningen sedan jag började för henne och min häst stormtrivs.
 
Sv: Helt nytt tänkande

Det går väl mode i allt, så också ridtekniker. Tycker att detta med stöd i inner har kommit senaste åren och att de gamla "rävarna" lärt om :D.

Kan konstatera att bägge metoderna brukar fungera (stöd ytter eller stöd inner) och att hästarna inte verkar bekymra sig över vilket man väljer. Kanske är det lättare som ryttare att ge tillräckligt med plats för yttersidan om man rider med stöd på inner?
 

Liknande trådar

Fälttävlan Ursäkta jättelångt inlägg! Jag är ny här men skulle vilja ha en tråd där vi kan samla information om vilka terrängbanor som finns...
Svar
5
· Visningar
1 324
Senast: Lady_S
·
Gnägg Jag har haft min häst i två år nu. Han är världens snällaste och verkligen min bästa vän. Vi brukade hoppa förut och det gick väldigt...
Svar
4
· Visningar
2 052
Senast: Mia_R
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
12 328
Senast: QueenLilith
·
Ridning Hej! Jag är medryttare på än äldre ridtravare som för det mesta är en helt underbar häst. Innan jag blev medryttare på henne hade hon...
Svar
15
· Visningar
1 197
Senast: Lager
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp