Hej Alla Distansare!

[Unichorn]

Jag är helt ny inom grenen och tänkte fråga er vad det var som gjorde att ni fastnade för just distans? Har ni flera grenar som ni tävlar i eller tävlar ni endast distans? Hur länge har ni hållt på med detta?

 

[Amha]

Sv: Hej Alla Distansare!

Det med ridbana och publik som studerar varenda rörelse är inte riktigt min grej. Därav blev det mest fritidsridning i några år. Nu har jag dock hittat min gren. Uppleva nya miljöer med hästen, rida härliga långturer, träffa nytt hästfolk osv osv.

Jag och min ena häst har nyss gått en CR med icke godkänt resultat men vi tar nya tag. Jag gillar faktiskt detta och ett icke godkänt resultat skiter jag blankt i. Det kan inte hindra mig från att åka ut och tävla Till nästa år blir det förhoppningsvis ardenner-race på ett par PP-ritter, kanske någon CR om allt går enligt planerna

 

[sessan78]

Sv: Hej Alla Distansare!

jag är hoppryttare , men börjat lite med distans för att det verkade kul o hästen gillar det.så jag ska köra på i år o sen får vi se om det blir en fortsättning,men jag har hoppningen kvar oxå.men blir inte lika mkt hoppning eftersom distansen kräver rätt mkt träning.

 

[Maddeengstrom]

Sv: Hej Alla Distansare!

Jag har väl alltid ridit distans egentligen sen jag fick min första häst på foder när jag var 10. Min moster var distansryttare och det var henne jag red med så det blev ju liksom att halka in på den banan, jag har aldrig varit mycket för hoppning eller dressyr heller, speciellt inte att tävla i det.

Men om man säger första gången jag blev riktigt liksom biten var när jag var med och hinkade min första tävling. Då liksom hade jag inte tävlat nånting själv utan bara varit med på sidan om. Och det var verkligen en sån här Wow känsla, och jag tänkte att det är det här jag vill göra.
Sen när jag själv fick komma ut på tävlingar så var ju det liksom toppen på allt, helt underbart !
Så fina ridvägar, så trevligt folk, gemenskapen med människor och framförallt med sin häst. Att kunna känna att all träning ger resultat och att man kan visa upp en pigg och fräsch häst i grinden. Känslan går knappt att beskriva, för mig är det verkligen det bästa som går att göra tillsammans med hästen.

 

[Liten]

Sv: Hej Alla Distansare!

Jag är helt ny inom grenen och tänkte fråga er vad det var som gjorde att ni fastnade för just distans? Har ni flera grenar som ni tävlar i eller tävlar ni endast distans? Hur länge har ni hållt på med detta?

Jag hamnade som medryttare hos en distansmänniska, helt enkelt ! Följde med henne till Bergaritten förra året och tittade.. Sen kom jag att bli medryttare på ett sto som tränades i distans.. ja och nu sitter jag, nu med egen häst, fast här helt enkelt. vi trivs bra med det främst för att det inte är samma press som jag ofta upplevt i dressyr & hopp (en anleding till att jag inte tävlat speciellt mycket alls, jag kände sån press på mig att vara bra att jag inte mådde bra mentalt och inte hade kul..), man har tid på sig om man gör nån liten miss (t.ex.) och kan rida i sitt tempo. och honey, mitt sto, tycker att det är himla roligt också - en annan anledning till att jag rider distans. Prio 1 för oss är att ha kul ihop (se finns det ju vissa "tråkiga" saker som trots allt behövs också).

Vi har inte kommit igång att tävla ännu, men Jag & Honey kommer främst att rida distans när det kommer till annat än träning, men kanske blir det lite dressyr och hoppning på klubb/lokal nivå senare (beroede på hur bett-träningen går och så, man får ju ej starta dressyr på bettlöst.. kan jag få henne att trivas med ett milt bett så, annars skippar vi). köpte henne i slutet av januari i år, vi börjar med distansen - debuterar i augusti 30km PP.

kom in i distansen (så att säga) i april/maj förra året, men det är först i augusti i år som jag debuterar & startar själv.

 

[Annikan]

Sv: Hej Alla Distansare!

Pappa tävlade när jag var yngre - jag hinkade från 9 års ålder och tog sen över pappas tävlingshäst när jag var 13... på den vägen är det... Det bästa med distansen är den avslappnade stämningen, alla hjälper alla, inte så pretentiöst liksom. Visst vi tävlar mot varandra men även med varandra!

 

[BandyBoy]

Sv: Hej Alla Distansare!

Jag blev först intresserad av grenen då jag som typ 10-11-åring var med som funktionär på Karolinerritten som Bergs Hästklubb arrangerade. Då hade jag bara en sköthäst som inte blev riden i tillräcklig mängd för att starta en distans. Därefter vart det många år i hästars frånvaro (sånär som på att jag satt upp på hästar så fort tillfälle gavs, men det gick långt mellan varven).

När jag nu fått möjlighet att ha egen häst, och dessutom har en sambo med samma intresse, är det självklart distans jag siktar in mig på! Älskar långritter och att "hitta nya vägar i skogen" (även om man rider efter karta på tävling då...). Nu ska det tas igen det som man missade då man var liten

Till vardags rider jag även dressyr för instruktör och siktar på att tävla där också i liten mängd, men distans är det som verkligen lockar!

 

[Myy]

Sv: Hej Alla Distansare!

Jag är helt ny inom grenen och tänkte fråga er vad det var som gjorde att ni fastnade för just distans? Har ni flera grenar som ni tävlar i eller tävlar ni endast distans? Hur länge har ni hållt på med detta?

Hej!

Jag är också helt ny inom grenen. Debuterade i två CR förra året då min häst blev 5 år. Har över huvudtaget ingen tidigare erfarenhet av distansritten, känner ingen som håller på och har inte förut varit och tittat på en tävling. Men för mig var det liksom självklart att prova på. Att rida i skog och mark är något jag lägger ner mycket tid på och som ger mycket tillbaka tycker jag. Både för mig, hästen och min hund som är med då vi tränar.

Anledningen till att jag "fastnat" och ska ut och tävla även i år (debut i tävlingsklassen!) är helt enkelt att distansen i sig självt är vanebildande. Lite som chocklad, man vill ha mer Jag tycker också att själva ritten ger ett alldeles speciellt förhållande mellan mig och min häst. Ett förhållande som jag inte får från att rida dressyr eller hoppa.

Därmed inte sagt att jag inte rider dressyr eller hoppar, för det gör jag. Jag siktar på att min häst ska vara ganska så välutbildad inom dressyren då han kommer upp i övre medelåldern och att vi ska nå skolorna ovan mark innan han blir för gamal för att orka utföra något dylike. När det gäller hoppningen så är det mest för "hemma bruk". eller hur jag nu ska kalla det. Är lite för feg (ännu) för att ge mig ut och tävla i några högre klasser men det kanske lossnar det också. Och i så fall lär vi nog visa oss på ett par små tävlingar inom hoppningen också.

För mig är det (inom hästträningen) inte tävlingen i sig självt som är målet, men tävlingsresultatet visar mig ungefär var vi står. Vilket hjälper mig i den dagliga träningen. Med hästträningen är det träningen i sig självt som är rolig och givande, de dagliga små "lyckostunderna" som ger mig motivation till att fortsätta. Men utan tävlingen så skulle jag nog inte uppskatta de dagar och det slitet som känns jobbigt och motigt. Förstår du?

Jag har hundar också. Och där är det tvärt om. Det är träningen inför tävlingen som inte är lika rolig som själva tävlandet. Med hundarna tränar jag för att kunna tävla och prestera. det är på tävlingarna som jag har mitt umgänge och mina "hundvänner". Fast med hästen är det mer tvärt om. Hästen i sig själv är en drog. Hm... ja , det är nog så jag bäst kan beskriva det.

 

[Habina]

Sv: Hej Alla Distansare!

Jag är helt ny inom grenen och tänkte fråga er vad det var som gjorde att ni fastnade för just distans? Har ni flera grenar som ni tävlar i eller tävlar ni endast distans? Hur länge har ni hållt på med detta?

Jag fick min första häst 1993, när jag var 11 år gammal. Eftersom mina föräldrar tyckte jag var extremt bortskämd som fick en häst (ja, det var jag!) så fick jag ta mig bäst jag kunde till träningar och tävlingar.

På den tiden var jag mest intresserad av hoppning, så det blev att rida en timme till träningen, träna och sedan rida en timme hem igen. Jag minns en gång, då jag red två timmar till en kompis, red ihop med henne (både dressyr i sandtag och hoppning på terrängbana) i två timmar och sedan red två timmar hem igen. Det var liksom så självklart att man gjorde så (på den tiden).

2001 kom jag i kontakt med distansritt för första gången, och började träna mina hästar mot någon slags start. Har tränat sedan dess. Det närmaste start jag varit var Rönningeritten 2005, då jag och min medryttarhäst Hecla var anmälda och klara, men så fick hon lymfangit bara några dagar innan.

Nu har jag min lilla bäbis som jag förbereder för distansritt, men jag gillar även hoppning, dressyr, fälttävlan och körning. Riktigt allround med andra ord. Däremot är jag egentligen ingen tävlingsmänniska, utan tävlar mot mig själv, mest för att ha ett mål att sträva emot och få komma ut på lite andra platser.

Distansritt är för mig den ultimata sporten, som verkligen bygger på att man känner både sig själv och sin häst bra, och vet var gränserna går. Att dessutom få se vår underbara natur och träffa massor med trevliga hästmänniskor, det är stooora plus!