kryddelydd
Trådstartare
Brännbart ämne.
Men varför har hästsporten misslyckats att rekrytera/locka (valfritt annat ord) annat än i stort sett etniska svenskar???
Jag har stort "bekantskapsnät" inom olika discipliner.
Tävlat western, islandshäst, dressyr, lite sportkörning på relativt blygsam nivå.
Mitt bekantskapsnät handlar till absolut majoritet om människor med privatägda hästar, så jag vet inte hur det ser ut på ridskolorna.
Av alla de människor jag träffat på, är (förstås...) absoluta majoriteten etniskt svenska kvinnor.
Fler kvinnor/flickor än män. Välkänt. Men jag kan på rak arm komma på 40-50 killar/män som aktivt utövar hästsport, trav undantaget (där jag känner några män, i och för sig, och någon enstaka kvinna, som är aktiva).
Och antalet kvinnor kan jag inte hålla ordning på - det är många människor på en lokal ridtävling... absoluta majoriteten är kvinnor.
Men jag kan bara komma på tre, TRE, individer med annat än "typiskt nordiskt" utseende. Två av dem vet jag är adopterade och de har "svenska" namn. Då har vi kvar EN tjej. EN.
De personerna vars yrke/sysselsättning jag känner till, är allt från sjukpensionärer till långtidssjukskrivna till kyrkogårdsvaktmästare till lärare till sjuksköterskor till enstaka läkare. Kuratorer, psykologer.
Bilmekaniker.
Allt möjligt, majoriteten av dem jag vet vad de gör, är inte speciellt högavlönade (poängen är alltså att bland etniskt svenska kvinnor verkar socioekonomisk bakgrund inte ha så avgörande betydelse, även om det förstås är vanligare med lite högre inkomster för att försörja häst).
Samma sak när man läser hästannonser. Köpes, säljes, foder. Svenska namn (utom ett och annat undantag gällande importhästar).
Fotbollen verkar lyckas bättre.
Varför är hästsporten så exkluderande?
Eller så är det bättre på ridskolorna? Jag har läst att någon ridskola börjat sätta upp olika skyltar på fler språk än svenska vilket ju är ett sätt att inbjuda och det antyder ju att det finns utövare som själva eller vars föräldrar behöver informationen på annat språk än svenska.
Men varför har hästsporten misslyckats att rekrytera/locka (valfritt annat ord) annat än i stort sett etniska svenskar???
Jag har stort "bekantskapsnät" inom olika discipliner.
Tävlat western, islandshäst, dressyr, lite sportkörning på relativt blygsam nivå.
Mitt bekantskapsnät handlar till absolut majoritet om människor med privatägda hästar, så jag vet inte hur det ser ut på ridskolorna.
Av alla de människor jag träffat på, är (förstås...) absoluta majoriteten etniskt svenska kvinnor.
Fler kvinnor/flickor än män. Välkänt. Men jag kan på rak arm komma på 40-50 killar/män som aktivt utövar hästsport, trav undantaget (där jag känner några män, i och för sig, och någon enstaka kvinna, som är aktiva).
Och antalet kvinnor kan jag inte hålla ordning på - det är många människor på en lokal ridtävling... absoluta majoriteten är kvinnor.
Men jag kan bara komma på tre, TRE, individer med annat än "typiskt nordiskt" utseende. Två av dem vet jag är adopterade och de har "svenska" namn. Då har vi kvar EN tjej. EN.
De personerna vars yrke/sysselsättning jag känner till, är allt från sjukpensionärer till långtidssjukskrivna till kyrkogårdsvaktmästare till lärare till sjuksköterskor till enstaka läkare. Kuratorer, psykologer.
Bilmekaniker.
Allt möjligt, majoriteten av dem jag vet vad de gör, är inte speciellt högavlönade (poängen är alltså att bland etniskt svenska kvinnor verkar socioekonomisk bakgrund inte ha så avgörande betydelse, även om det förstås är vanligare med lite högre inkomster för att försörja häst).
Samma sak när man läser hästannonser. Köpes, säljes, foder. Svenska namn (utom ett och annat undantag gällande importhästar).
Fotbollen verkar lyckas bättre.
Varför är hästsporten så exkluderande?
Eller så är det bättre på ridskolorna? Jag har läst att någon ridskola börjat sätta upp olika skyltar på fler språk än svenska vilket ju är ett sätt att inbjuda och det antyder ju att det finns utövare som själva eller vars föräldrar behöver informationen på annat språk än svenska.