Hästen, konsten och etiken

[Mabuse]

Ja, jo. Det har ju funnits fler hästkulturer än det har funnits så här aktivt reproducerade idéer om säkerhet, vågar jag gissa. Tex bilder från hästkulturen i förslagsvis Mongoliet, visar inte tillnärmelsevis samma säkerhetstänkande som svensk hästkultur vanligen visar upp. Och hästkulturen i Mongoliet har ju funnits ett bra tag trots det.

Men det är ett sidospår. Vill du hävda att säkerheten är ungefär som evolutionen eller solens upp- och nedgång, så gör det. Vill jag tolka det som uttryck för (säkerhets)normer som det säkert finns fler syften med än säkerhet, så gör jag det.

Nej, det faktum att kulturers fortlevnad förutsätter reproduktion är som att solen är en förutsättning för liv på jorden.

Det är tre satser, oberoende av varandra:

1. Det finns en hästkultur i Sverige.
2. Svensk hästkultur innehåller ett mått av säkerhetsmedvetande.
3. Kulturer befinner sig i ett tillstånd av ständig reproduktion, vilket är en förutsättning för att de ska kunna existera. En kulturs medlemmar är därigenom också dess iscensättare och återskapare.

Alla tre är sanna, vill jag hävda, men de är inte förutsättningar för varandra, och de är sanna oberoende av varandra.

Säkerhetsmedvetandet har som jag ser det inte fler syften än just säkerheten. Det finns inget ytterligare syfte till varför just säkerhetstänk ingår i just vår hästkultur. Mer än att människan i allmänhet har en tendens att vilja leva, snarare än att dö.

För att en kultur ska kunna fortsätta finnas behöver den reproduceras hela tiden, och om kulturen som i det här fallet innefattar säkerhetstänk till häst så ingår den aspekten i vad som behöver återskapas för att kulturen ska fortsätta finnas. Men vi kunde ju kollektivt allihop sluta med det, och då skulle svensk hästkultur förändras, och inte längre innehålla säkerhetstänk.

Sen är det förstås inte en slump att just vår hästkultur innehåller mycket säkerhetstänk. Mongolerna t ex hanterar knappast explosiva, skodda hästar med en mankhöjd på 1,65+ i trånga utrymmen i den utsträckning vi gör. Och har kanske inte samma tillgång till hjälmar, stålskodda skor och skyddsvästar som vi har.

 

[Mabuse]

Fast förtroendet är gentemot fotografen, inte hästen enligt konstnären (som väl är fotografen).

Ja, precis. Vill man skildra förtroendet mellan människa och häst är de här bilderna ett dåligt exempel. Däremot som skildring av relationen mellan fotograf och modell, och fotografens makt och förmåga att förmå modeller att agera som att de litade blint på henne.

Det är intressant, tycker jag, men då skulle verket behöva inkludera information om hennes status och position i sitt sociala sammanhang, och modellens. Bilderna som iscensättning av status- och maktordning i Williamsburgs queer-konstnärskretsar, så att säga. Vilka risker det är tillåtet att utsätta andra för om man är tillräckligt priviligierad. Med hästarna som prop. Och det skulle fortfarande vara etiskt tveksamt att iscensätta sin egen överordning, men då är det åtminstone lite konstnärligt intressant.

 

[Badger]

Jag hade velat se Genusfotografen kommentera på bilderna!

Skicka dem! (fast vågar man säga att en person som tycker sig ha ett queerperspektiv har ett heteronormativt perspektiv i en ganska välläst blogg. Gissar på att man inte kan det, han kan inte kommentera de bilderna, han är i underläge rent könsmässigt och om han är hetero även sexuellt.)

 

[Tualma]

Det är ju för att man blir så enormt drillad i säkerhetstänk när man håller på med hästar, om man är i en professionell miljö. Aldrig lasta utan hjälm och handskar, alltid vända hästen mot sig när man släpper i hage, aldrig binda fast hästen utan panikhake om den får panik, aldrig sätta sig bredvid hästen, utan huka om man t ex ska linda ben, alltid hålla tygeln korrekt när man leder hästen, alltid sätta av och på täcket i rätt ordning så att hästen inte kan fastna i remmarna och få panik, alltid hålla sig utom räckhåll för bakhovarna om man t ex lastar, aldrig sätta sig på en häst utan hjälm, aldrig hantera hästen från marken utan skor som skyddar tårna om man skulle bli trampad, osv osv.

Då blir ju de här bilderna ungefär som om man hade fotat småbarn lekandes med osäkrade vapen, och visar de bilderna för en yrkesskytt.

Exakt!

 

[Tass]

Nu har jag sett programmet och jag får en känsla av att hon vill undersöka positionen manlig makt och hur det är för henne, som kvinna eller hur hon definierar sig, att försätta sig i den positionen.
Det är otydligt för mig om hon faktiskt inte förstår faran, eller om hon förstår den och vill exploatera den via modellerna och hästarna.

 

[Badger]

Det bär mig väldigt mycket emot att kommentera sexuellt utspel eller frånvaro därav hos en specifik, namngiven person, men jag tycker att det du skriver där är både lite skrämmande och intressant.

Jag hade nog kallat det för att hon inte använder så mycket heteronormativ sexualitet i sitt uttryck.

Jo jag kom på det sedan och tänkte ändra (till ngt heteronormativt feminint eller så), men det var för sent.

 

[tanten]

Jag Att göra saker tillsammans med hästar har jag inga invändningar mot, vare sig det är konst eller cirkus eller tävling, men jag tycker det ska vara respektfullt, inte förnedrande. Att dra i dem och linda rep om huvudet etc tycker jag är lite förnedrande.

Är i början av tråden och ska bli intressant hur följande sidor behandlar det där.

jag ser inte problemet. För jag tänker att hästar knappast känner sig förnedrande. De är inte förmögna de känslorna. De är nöjda om de har mat, vatten, klappar och god omvårdnad. Alltså är det din upplevelse som projiceras.

 

[Badger]

Nej, det faktum att kulturers fortlevnad förutsätter reproduktion är som att solen är en förutsättning för liv på jorden.

Det är tre satser, oberoende av varandra:

1. Det finns en hästkultur i Sverige.
2. Svensk hästkultur innehåller ett mått av säkerhetsmedvetande.
3. Kulturer befinner sig i ett tillstånd av ständig reproduktion, vilket är en förutsättning för att de ska kunna existera. En kulturs medlemmar är därigenom också dess iscensättare och återskapare.

Alla tre är sanna, vill jag hävda, men de är inte förutsättningar för varandra, och de är sanna oberoende av varandra.

Säkerhetsmedvetandet har som jag ser det inte fler syften än just säkerheten. Det finns inget ytterligare syfte till varför just säkerhetstänk ingår i just vår hästkultur. Mer än att människan i allmänhet har en tendens att vilja leva, snarare än att dö.

För att en kultur ska kunna fortsätta finnas behöver den reproduceras hela tiden, och om kulturen som i det här fallet innefattar säkerhetstänk till häst så ingår den aspekten i vad som behöver återskapas för att kulturen ska fortsätta finnas. Men vi kunde ju kollektivt allihop sluta med det, och då skulle svensk hästkultur förändras, och inte längre innehålla säkerhetstänk.

Sen är det förstås inte en slump att just vår hästkultur innehåller mycket säkerhetstänk. Mongolerna t ex hanterar knappast explosiva, skodda hästar med en mankhöjd på 1,65+ i trånga utrymmen i den utsträckning vi gör. Och har kanske inte samma tillgång till hjälmar, stålskodda skor och skyddsvästar som vi har.

Fast jag tycker Petruska har en poäng i det hela om kultur och säkerhet.

Jag själv uppfattar den kulturella biten av säkerhetstänket såhär:
man kan reproducera status i svensk hästkultur genom att vara "mer säkerhetsmedveten än du" och därmed "lite bättre" än du .

Samtidigt är jag helt för säkerhetstänk och galet mot att leda en häst i en snara runt sin egen hals. eller med repet lindat runt handen.

(haha (knapplån!) ur den aspekten kan man kort se konsten såhär, även ett inkompetent feminint våp, till och med en kvinna! med snaran runt halsen kan hantera en halvsovande häst. Hästmänniskor pratar att hästar kan vara farliga, men det är för att de låtsas att de håller på med en idrott . Jag vill se Beckham bunden med rep slickandes på en fotboll. eller nej det vill jag inte. Sorry spårar ur. Det borde vara en manlig modell som inte känner fotbollen dessutom.)

 

[Trani]

Sen är det förstås inte en slump att just vår hästkultur innehåller mycket säkerhetstänk. Mongolerna t ex hanterar knappast explosiva, skodda hästar med en mankhöjd på 1,65+ i trånga utrymmen i den utsträckning vi gör. Och har kanske inte samma tillgång till hjälmar, stålskodda skor och skyddsvästar som vi har.

Åh, jag tycker du missar en jätteintressant aspekt av kontexten kring hästkultur i Sverige: kopplingen till militären. Den typen av korrekthet som finns i säkerhetsbiten är en militär korrekthet. (Den grejen intresserar mig särskilt eftersom jag tycker att det finns spännande aspekter av synen på individen här. Jämför europeiskt militärstall med en mongolisk flock.)

 

[Badger]

Ja, precis. Vill man skildra förtroendet mellan människa och häst är de här bilderna ett dåligt exempel. Däremot som skildring av relationen mellan fotograf och modell, och fotografens makt och förmåga att förmå modeller att agera som att de litade blint på henne.

Det är intressant, tycker jag, men då skulle verket behöva inkludera information om hennes status och position i sitt sociala sammanhang, och modellens. Bilderna som iscensättning av status- och maktordning i Williamsburgs queer-konstnärskretsar, så att säga. Vilka risker det är tillåtet att utsätta andra för om man är tillräckligt priviligierad. Med hästarna som prop. Och det skulle fortfarande vara etiskt tveksamt att iscensätta sin egen överordning, men då är det åtminstone lite konstnärligt intressant.

Ja!

 

[Tass]

Jag vill se Beckham bunden med rep slickandes på en fotboll. eller nej det vill jag inte. Sorry spårar ur. Det borde vara en manlig modell som inte känner fotbollen dessutom.

 

[Shaggy]

Den mest statusfyllda konsten är den som bara någon mycket konstkunnig kan förstå och uppskatta, det ligger i konstfältets natur. Så det får man nog räkna med.

Och egentligen inte så konstigt, det är lite som ett en som inte kan så mycket om hästar tycker att en flashig häst är vacker, medan den som har tränat sitt öga och utbildat sig uppskattar andra hästar med mer ändamålsenlig exteriör (för att man ser att den flashiga hästen kanske har en svag överlinje, dålig halsansättning och balanstravar, även om den har fin man).

Jag vet men konsten skryter med att den är för alla. När byggnationer sker så ska viss procentandel läggas på konst och konsten anses berika samhället i sin helhet. Problemet är att konsten inte är för alla och med dagens åsikt om att konst ska provocera så blir den mer och mer endast till för en liten elit och den breda massan lämnas utanför.

 

[Mabuse]

Jag vet men konsten skryter med att den är för alla. När byggnationer sker så ska viss procentandel läggas på konst och konsten anses berika samhället i sin helhet. Problemet är att konsten inte är för alla och med dagens åsikt om att konst ska provocera så blir den mer och mer endast till för en liten elit och den breda massan lämnas utanför.

Det finns ju konst av olika slag. Offentlig konst är såklart för alla, då väljer man ju mer tillgänglig konst som inte kräver lika mycket förkunskaper.

Att konst vill provocera är ju inget nytt, så har det ju varit sen Hedenhös. Inte all konst hela tiden, men avantgardet, den som pushar gränser och driver utvecklingen. Gårdagens provokation är väl dagens mainstream, liksom.

När det gäller offentlig finansiering av konst så är väl just det där med att det inte alltid är samtiden vet att uppskatta konsten. Van Gogh som nämndes tidigare i tråden brukar väl ses som ett exempel på det, idag är han väletablerad mainstream, vem hade kunnat ana det under hans levnad när han var en kufisk särling på konstarenan.

Det har väl alltid funnits konst för eliten och konst för massan, konst som kräver kunskap gör att man ska uppskatta den, och konst man inte behöver kunna nånting om för att uppskatta? Och jag tänker att det är rätt gott så, vore ju otroligt tråkigt och ospännande om den enda konsten vi stöttade var den som inte kräver några förkunskaper och inte ifrågasätter/problematiserar något i sin samtid. Så är det ju med det mesta, det finns vissa grejor för nördarna, och vissa grejor som den oinvigde kan uppskatta. Det berikar, tänker jag.

 

[Mabuse]

Åh, jag tycker du missar en jätteintressant aspekt av kontexten kring hästkultur i Sverige: kopplingen till militären. Den typen av korrekthet som finns i säkerhetsbiten är en militär korrekthet. (Den grejen intresserar mig särskilt eftersom jag tycker att det finns spännande aspekter av synen på individen här. Jämför europeiskt militärstall med en mongolisk flock.)

Det finns väl många aspekter jag inte hade med? Självklart tror jag inte säkerhetsmedvetenhet är nyckeln till att förstå hela hästkulturen i Sverige. Jag skulle då vilja lyfta fram bondens syn på hästen som mångårig arbetskamrat som en viktig aspekt också, om man vill förstå hur svenskar förhåller sig till hästar. Och arbetsmiljöverkets krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Och mekanismer som är typiska för fält för konstnärlig produktion, i det här fallet god ridning. Som det mesta som är intressant så är det komplext!

 

[Trani]

Det finns väl många aspekter jag inte hade med? Självklart tror jag inte säkerhetsmedvetenhet är nyckeln till att förstå hela hästkulturen i Sverige. Jag skulle då vilja lyfta fram bondens syn på hästen som mångårig arbetskamrat som en viktig aspekt också, om man vill förstå hur svenskar förhåller sig till hästar. Och arbetsmiljöverkets krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Och mekanismer som är typiska för fält för konstnärlig produktion, i det här fallet god ridning. Som det mesta som är intressant så är det komplext!

Absolut men jag invänder mot din uppfattning att just svensk hästhantering/-hållning skulle innebära större risker än annan.

 

[Mabuse]

Absolut men jag invänder mot din uppfattning att just svensk hästhantering/-hållning skulle innebära större risker än annan.

Jag har ingen sån uppfattning. Jag skrev att jag tror att man i svensk hästhållning i större omfattning hanterar stora, skodda, sporthästavlade hästar i begränsade utrymmen (inomhus, i transporter etc) än vad man gör i Mongoliet. Det är inte samma sak som att jag har uppfattningen att svensk hästhållning är mer riskfylld än alla andra länders hästhållning.

Jag invänder mot att du tillskriver mig en uppfattning jag inte har, och sen opponerar dig mot den.

 

[Trani]

Jag har ingen sån uppfattning. Jag skrev att jag tror att man i svensk hästhållning i större omfattning hanterar stora, skodda, sporthästavlade hästar i begränsade utrymmen (inomhus, i transporter etc) än vad man gör i Mongoliet. Det är inte samma sak som att jag har uppfattningen att svensk hästhållning är mer riskfylld än alla andra länders hästhållning.

Jag invänder mot att du tillskriver mig en uppfattning jag inte har, och sen opponerar dig mot den.

Mhm, jag trodde det var det du syftade på med att konstatera att säkerhetsdiskursen "inte är en slump". Det finns ju andra hästkulturer som är lika eller mer riskfyllda än svensk ridsport och som inte har det här säkerhetstänket menar jag.

 

[Mabuse]

Mhm, jag trodde det var det du syftade på med att konstatera att säkerhetsdiskursen "inte är en slump". Det finns ju andra hästkulturer som är lika eller mer riskfyllda än svensk ridsport och som inte har det här säkerhetstänket menar jag.

Det är inte en slump eftersom hästar innebär en skaderisk, och vi lever i en kultur där man i allmänhet försöker förebygga risker och leva så länge man kan. En hästkultur utan varje form av säkerhetstänk eller rutiner menade att öka säkerheten har jag iofs aldrig stött på, men det kanske finns det också.

Vilka hästkulturer är det du tänker på där man inte på något sätt har någon form av säkerhetstänk?

 

[Raderad medlem 19815]

Det är inte en slump eftersom hästar innebär en skaderisk, och vi lever i en kultur där man i allmänhet försöker förebygga risker och leva så länge man kan. En hästkultur utan varje form av säkerhetstänk eller rutiner menade att öka säkerheten har jag iofs aldrig stött på, men det kanske finns det också.

Vilka hästkulturer är det du tänker på där man inte på något sätt har någon form av säkerhetstänk?

Nu skrev ju inte @Trani "inte på något sätt har någon form av säkerhetstänk" utan "som inte har det här säkerhetstänket" vilket inte alls är samma sak. Men t ex den här artikeln:

https://www.unicef.org/infobycountry/mongolia_76668.html

Visar väl inte på att det finns någon tradition av något större säkerhetstänk i de kretsarna där de barnen rört sig.

 

[Raderad medlem 19815]

@Mabuse eller det här: http://www.nytimes.com/2008/07/11/world/asia/11mongolia.html

de har ju hjälm i alla fall.