KlaraR
Trådstartare
Hej! Ny här på forumet!
Har en islandshästvalack på 16 år, som jag haft i lite över 4 månader.
Vi har problem med bett och att hitta bett som han verkligen trivs med. Hos tidigare ägare ( uppfödaren ) har han antagligen till vardags gått på någon form av tränsbett, samt pessoa och islandsstång. Ägaren innan mig red honom endast på tredelat tränsbett med lösa ringar. När jag fick hem honom i början köpte jag hem ett tredelat med lösa ringar, samt ett tredelat med fasta. Märkte dock ganska tidigt att han inte var riktigt nöjd.
Han är i allmänhet en häst som är lydig och ganska känslig i munnen. Jag rider själv med lätt kontakt och mjukt stöd som han verkar trivas med ( visar ganska tydligt om han inte gillar en ryttares hand ) och är väldigt försiktig och rädd om hans mun. Problemet är att han i ridningen kastar upp bettet med tungan och biter på det så att det åker ner igen. För övrigt verkar han nöjd - kastar inte med huvudet, gapar inte och visar inga andra tecken på obehag. Kommer nu i efterhand på att han gjorde likadant på provridningen, fast funderade nog inte så mycket på det där och då. Detta är nog alltså med andra ord något som han har hållt på med ett bra tag. Hästen i frågas välbehag och välmående går ju självklart i första hand - han är ju mitt allt, och tänker alltid på hans bästa i första hand. När jag köpte honom i somras besiktades han, utan några anmärkningar alls förutom lite tandsten. Då jag som sagt är säker på att problemet fanns även då var jag först lite skeptisk till huruvida vi behövde kolla hans mun och tänder igen eller ej, men har nu bestämt mig för att göra det trots allt. Känns bra att få bekräftat att allt är som det ska, samt ska passa på att fråga bettrelaterade frågor osv för att på lite tips av någon kunnig.
När jag upptäckte problemet började jag läsa på på nätet om liknande problem. Har sedan kört uteslutningsmetoden och testat mängder av olika bett - tredelat & tvådelat tränsbett med fasta och lösa ringar samt i olika metaller, gummiklätt tredelat ( som han lyckades bita sönder pga att det var för långt ), tredelat baucherbett, novabett med fler. Insåg även vid närmare eftertanke att bettstorleken förra ägaren hade ( som jag även ridit på innan ) var för stor. Bytte därför från 10,5 till 9,5, vilket passar helt perfekt till hans söta lilla mun. Sedan vi gått ner en storlek har problemet blivit lite bättre, dock inte helt bra. Nöjdas är han på novabettet, så nu rids han i stort sett bara på hackamore, sidepull och novabett med bettringar. Han är dock inte helt still med bettet/tungan på novat heller, och blir lite motsträvigare ( tror egentligen inte att han är något vidare fan av raka bett, gillar stabil rörlighet bäst ). Bäst går han egentligen på det tredelade med fasta ringar, där han tar fint stöd och funkar bra bortsett från de tillfällen då han kastar upp bettet.
Eftersom att han gjort detta ett bra tag även hos förra ägaren, och trots det ser jättefin ut i munnen funderar jag på om det kanske bara är en ovana han fått av den naturliga tuggreflexen eller liknande.
Kruxet är bara det att han i stort sett bara kastar upp bettet när han går på lod. Detta ger mig starka funderingar på om han kan vara öm eller känslig på lanerna. När han är mer öppen i formen, som i tölten tex är han still med munnen. Då hamnar ju trycket från bettet lite mer uppåt/bakåt i mungiporna, och mindre direkt på lanerna. Går han på lod kastar han gärna upp bettet, oavsett om tygeln har kontakt eller är i eftergift.
Funderar på att testa Sealtex-tejpen, för att göra betten lite mjukare och se vad han har att säga om det.
Vill gärna ha lite tips och spekulationer kring vad som kan vara fel av er med erfarenhet!
Mvh Klara & Hnakkur
Har en islandshästvalack på 16 år, som jag haft i lite över 4 månader.
Vi har problem med bett och att hitta bett som han verkligen trivs med. Hos tidigare ägare ( uppfödaren ) har han antagligen till vardags gått på någon form av tränsbett, samt pessoa och islandsstång. Ägaren innan mig red honom endast på tredelat tränsbett med lösa ringar. När jag fick hem honom i början köpte jag hem ett tredelat med lösa ringar, samt ett tredelat med fasta. Märkte dock ganska tidigt att han inte var riktigt nöjd.
Han är i allmänhet en häst som är lydig och ganska känslig i munnen. Jag rider själv med lätt kontakt och mjukt stöd som han verkar trivas med ( visar ganska tydligt om han inte gillar en ryttares hand ) och är väldigt försiktig och rädd om hans mun. Problemet är att han i ridningen kastar upp bettet med tungan och biter på det så att det åker ner igen. För övrigt verkar han nöjd - kastar inte med huvudet, gapar inte och visar inga andra tecken på obehag. Kommer nu i efterhand på att han gjorde likadant på provridningen, fast funderade nog inte så mycket på det där och då. Detta är nog alltså med andra ord något som han har hållt på med ett bra tag. Hästen i frågas välbehag och välmående går ju självklart i första hand - han är ju mitt allt, och tänker alltid på hans bästa i första hand. När jag köpte honom i somras besiktades han, utan några anmärkningar alls förutom lite tandsten. Då jag som sagt är säker på att problemet fanns även då var jag först lite skeptisk till huruvida vi behövde kolla hans mun och tänder igen eller ej, men har nu bestämt mig för att göra det trots allt. Känns bra att få bekräftat att allt är som det ska, samt ska passa på att fråga bettrelaterade frågor osv för att på lite tips av någon kunnig.
När jag upptäckte problemet började jag läsa på på nätet om liknande problem. Har sedan kört uteslutningsmetoden och testat mängder av olika bett - tredelat & tvådelat tränsbett med fasta och lösa ringar samt i olika metaller, gummiklätt tredelat ( som han lyckades bita sönder pga att det var för långt ), tredelat baucherbett, novabett med fler. Insåg även vid närmare eftertanke att bettstorleken förra ägaren hade ( som jag även ridit på innan ) var för stor. Bytte därför från 10,5 till 9,5, vilket passar helt perfekt till hans söta lilla mun. Sedan vi gått ner en storlek har problemet blivit lite bättre, dock inte helt bra. Nöjdas är han på novabettet, så nu rids han i stort sett bara på hackamore, sidepull och novabett med bettringar. Han är dock inte helt still med bettet/tungan på novat heller, och blir lite motsträvigare ( tror egentligen inte att han är något vidare fan av raka bett, gillar stabil rörlighet bäst ). Bäst går han egentligen på det tredelade med fasta ringar, där han tar fint stöd och funkar bra bortsett från de tillfällen då han kastar upp bettet.
Eftersom att han gjort detta ett bra tag även hos förra ägaren, och trots det ser jättefin ut i munnen funderar jag på om det kanske bara är en ovana han fått av den naturliga tuggreflexen eller liknande.
Kruxet är bara det att han i stort sett bara kastar upp bettet när han går på lod. Detta ger mig starka funderingar på om han kan vara öm eller känslig på lanerna. När han är mer öppen i formen, som i tölten tex är han still med munnen. Då hamnar ju trycket från bettet lite mer uppåt/bakåt i mungiporna, och mindre direkt på lanerna. Går han på lod kastar han gärna upp bettet, oavsett om tygeln har kontakt eller är i eftergift.
Funderar på att testa Sealtex-tejpen, för att göra betten lite mjukare och se vad han har att säga om det.
Vill gärna ha lite tips och spekulationer kring vad som kan vara fel av er med erfarenhet!
Mvh Klara & Hnakkur
