G
gordana
hoppas tråden är i rätt kategori nu ;-)
Lång text, men jag skulle vara så otroligt tacksam om ni orkar läsa igenom och ge era åsikter på det hela;
Jag fick för 2 månader sedan hem en helt OTROLIG häst, som var så himla snäll och go både att rida och att sköta. För ca 3 veckor sedan small det till rejält, vi var på dressyrträning och jag skrittade fram i en stelfrusen paddock och han liksom skrek till och hoppade frammåt och galopperade ett par steg men slutade när jag sa till honom. Såhär gjorde han två gånger. Senare gick vi in i ridhuset, jag tar tyglarna och manar på i trav och han fullkomligt kastar sig fram i galopp, hoppar och bockar. Han fick av mig, och jag kunde inte rida på en vecka. Det läskiga var att han verkligen FLYDDE där inne, han spang omkring och ville inte låta sig fångas. Efter ett tag fick de tag på honom, och han longerjobbades.
Efter det har vi jobbat mycket från marken, men också suttit upp ett par gånger. Han har verkligen "nerverna på utsidan" och hoppar och skuttar för allt. Så för 1 vecka sedan tömkörde jag somvanligt i ridhuset och det hade gått jättefint i 25 minuter, hade haft honom på volt och galopperat. Så går han upp i galopp igen och plötsligt så knäpper det bara till och han går fullständigt in i sig själv och blir okontaktbar. Han sprang bara snabbare och snabbare, och jag försökte ställa honom utåt och jobba lite för att han ska sluta springa och lugna ner sig men tillslut slet han tömmarna ur händerna på mig. Han fortsatte att FLY runt i ridhuset, fullt upptagen av sig själv och smått.. rabiat. Lyckligvis gick det bra (jag har nog aldrig varit så rädd som när jag såg honom kuta runt med lösa tömmar...) men han ställde sig tillslut i ett hörn och bara frustade. Vi skrittade av honom, och lät honom gå i tömmarna igen.
Dagen efter gick det jättebra, och han galopperade på lugnt och fint.
Jag har såklart gått och väntat på att han ska testa mig, och det kan jag absolut stå ut med. Han har småfix för sig som att stanna när jag leder honom för hand, liksom för att testa om det verkligen är jag som bestämmer. Vad som oroar mig är att han så totalt går in i sig själv, och blir okontaktbar.
Är det någon av er som har upplevt något liknande? Hur gör/gjorde ni då? Jag har ett par teorier/orsaker;
- Brist på B-vitamin. Han får nu vitaminerna i sitt foder sedan 4 dagar tillbaka.
- Ont i magen. Jag trodde att hästarna fick mat klockan 06.00, 13.00 samt 18.00 när jag flyttade in i stallet, men det visade sig att de fick ca 06-08 och vid 16.00, helt absurt med tanke på hästarnas matsmältning!! Han går ofta och "petar" på sin mage med mulen.
- Stress. Stallet han står i nu har 28 boxplatser, i hans hage är det 10-15 hästar. Vad jag vet så har han stått i stall med max 15 platser tidigare.
- ÖVerskottsenergi pga. havre. Nu får han havrefri müsli som heter Harmoni eller något i den stilen.
IMORGON flyttar vi tack och lov, till ett stall med 10 boxar, där det finns en hösilagebal i hagen så de kan äta när de känner för det, och jag har hört att det blir max 3-4 hästar i hagen han ska gå i. OM det nu är stress som får nerverna att sitta på utsidan så hoppas jag på att de nya förhållandena kan göra det bättre för honom.
Han verkar känna sig någorlunda trygg med mig iallfall, kommer i hagen när jag ropar och står sedan och tuggar och slickar sig runt munnen när jag hanterar honom. Vad jag tror är dock att han inte riktigt litar på mig till 100% ännu (vilket såklart är förståligt...) och när det uppstår en stressad situation så "löser" han den genom att fly.
Jag vill ha så mycket synpunkter och tips som det bara går ang. detta, jag har kännt mig smått desperat det senaste eftersom jag nästan känner mig lite skraj och osäker.
Lång text, men jag skulle vara så otroligt tacksam om ni orkar läsa igenom och ge era åsikter på det hela;
Jag fick för 2 månader sedan hem en helt OTROLIG häst, som var så himla snäll och go både att rida och att sköta. För ca 3 veckor sedan small det till rejält, vi var på dressyrträning och jag skrittade fram i en stelfrusen paddock och han liksom skrek till och hoppade frammåt och galopperade ett par steg men slutade när jag sa till honom. Såhär gjorde han två gånger. Senare gick vi in i ridhuset, jag tar tyglarna och manar på i trav och han fullkomligt kastar sig fram i galopp, hoppar och bockar. Han fick av mig, och jag kunde inte rida på en vecka. Det läskiga var att han verkligen FLYDDE där inne, han spang omkring och ville inte låta sig fångas. Efter ett tag fick de tag på honom, och han longerjobbades.
Efter det har vi jobbat mycket från marken, men också suttit upp ett par gånger. Han har verkligen "nerverna på utsidan" och hoppar och skuttar för allt. Så för 1 vecka sedan tömkörde jag somvanligt i ridhuset och det hade gått jättefint i 25 minuter, hade haft honom på volt och galopperat. Så går han upp i galopp igen och plötsligt så knäpper det bara till och han går fullständigt in i sig själv och blir okontaktbar. Han sprang bara snabbare och snabbare, och jag försökte ställa honom utåt och jobba lite för att han ska sluta springa och lugna ner sig men tillslut slet han tömmarna ur händerna på mig. Han fortsatte att FLY runt i ridhuset, fullt upptagen av sig själv och smått.. rabiat. Lyckligvis gick det bra (jag har nog aldrig varit så rädd som när jag såg honom kuta runt med lösa tömmar...) men han ställde sig tillslut i ett hörn och bara frustade. Vi skrittade av honom, och lät honom gå i tömmarna igen.
Dagen efter gick det jättebra, och han galopperade på lugnt och fint.
Jag har såklart gått och väntat på att han ska testa mig, och det kan jag absolut stå ut med. Han har småfix för sig som att stanna när jag leder honom för hand, liksom för att testa om det verkligen är jag som bestämmer. Vad som oroar mig är att han så totalt går in i sig själv, och blir okontaktbar.
Är det någon av er som har upplevt något liknande? Hur gör/gjorde ni då? Jag har ett par teorier/orsaker;
- Brist på B-vitamin. Han får nu vitaminerna i sitt foder sedan 4 dagar tillbaka.
- Ont i magen. Jag trodde att hästarna fick mat klockan 06.00, 13.00 samt 18.00 när jag flyttade in i stallet, men det visade sig att de fick ca 06-08 och vid 16.00, helt absurt med tanke på hästarnas matsmältning!! Han går ofta och "petar" på sin mage med mulen.
- Stress. Stallet han står i nu har 28 boxplatser, i hans hage är det 10-15 hästar. Vad jag vet så har han stått i stall med max 15 platser tidigare.
- ÖVerskottsenergi pga. havre. Nu får han havrefri müsli som heter Harmoni eller något i den stilen.
IMORGON flyttar vi tack och lov, till ett stall med 10 boxar, där det finns en hösilagebal i hagen så de kan äta när de känner för det, och jag har hört att det blir max 3-4 hästar i hagen han ska gå i. OM det nu är stress som får nerverna att sitta på utsidan så hoppas jag på att de nya förhållandena kan göra det bättre för honom.
Han verkar känna sig någorlunda trygg med mig iallfall, kommer i hagen när jag ropar och står sedan och tuggar och slickar sig runt munnen när jag hanterar honom. Vad jag tror är dock att han inte riktigt litar på mig till 100% ännu (vilket såklart är förståligt...) och när det uppstår en stressad situation så "löser" han den genom att fly.
Jag vill ha så mycket synpunkter och tips som det bara går ang. detta, jag har kännt mig smått desperat det senaste eftersom jag nästan känner mig lite skraj och osäker.