lady_vip
Trådstartare
Vi har ett litet bekymmer, som stör mer och mer ju fler poletter som trillar ner.
Lillan är hård i munnen. Inget superproblem som sådant, men ett stort problem om man ska apportera vilt. Nu är hon ju liten, så större vilt är det inga problem med, där får hon jobba för att kunna hålla det och det har aldrig varit några problem. Dvs, kanin, hare, gås, and, fasan osv är inga problem. Men rapphöns dyker upp ganska ofta på båda jakt och prov och det är inget kvar av dem när hon har hämtat - helt oacceptabelt.
Vi har tränat in hela apporteringsstegen positivt, med klicker. Hon är superduktig och tycker det är vansinnigt kul.. Grunderna sitter väldigt bra och själva apporteringen som sådan är inga tveksamheter i överhuvudtaget. Får vi problem med något vilt klickar vi in det (just nu håller vi på med räv tex) och det funkar super.
Men så har vi det där med rapphönor. Hon har tagit några rapphöns, alltså de som flyger dåligt. Hon kommer med dem direkt, men de är ganska platta och inte alls levande... En hund som är fin i munnen lämnar av en levande fågel om den är det när de hämtar den, det lär aldrig hända med denna. Hon har hög jaktlust och är väldigt bytesmedveten. Tror hon var 10-12 veckor när hon morrade på min sambo när hon hade en grisknorr och han kom för nära. Inget jag har brytt mig om och all positiv (mängd)träning ihop med byteshandel gör att det inte är något problem, förrän med rappisar.
Jag har testat att apportera korv, det gör hon bra. Jag har funderat på att fortsätta med typ köttbitar - men vet inte riktigt hur jag ska få in det. Alltså att hon inte får bita i sönder?
Tipsen från lite jaktinstruktörer har inte varit så roliga. Typ jättepress och smäll/ar på nosen om hon trycker, men ja, det funkar ju inte ett skit, för när hon ska hämta en fågel lös så gör det ju hela obehagligt och hon vågar/vill inte komma in med viltet. Så det har jag inte ens gett mig in på. Eller tipset om att sätta tandpetare i (den döda) rapphönan så att hon sticker sig...
Det måste ju gå att få in så att hon tänker rätt, istället för att reptilhjärnan kopplas in och allt pressas ihop..?
Det är alltså enbart sånt som är supersmaskigt och mjukt, vilket verkar vara just rapphöna. Duvor och kråkor är inte alls lika kul och de är hela och fina när hon kommer in med fågeln, trots liknande storlek.
Lillan är hård i munnen. Inget superproblem som sådant, men ett stort problem om man ska apportera vilt. Nu är hon ju liten, så större vilt är det inga problem med, där får hon jobba för att kunna hålla det och det har aldrig varit några problem. Dvs, kanin, hare, gås, and, fasan osv är inga problem. Men rapphöns dyker upp ganska ofta på båda jakt och prov och det är inget kvar av dem när hon har hämtat - helt oacceptabelt.
Vi har tränat in hela apporteringsstegen positivt, med klicker. Hon är superduktig och tycker det är vansinnigt kul.. Grunderna sitter väldigt bra och själva apporteringen som sådan är inga tveksamheter i överhuvudtaget. Får vi problem med något vilt klickar vi in det (just nu håller vi på med räv tex) och det funkar super.
Men så har vi det där med rapphönor. Hon har tagit några rapphöns, alltså de som flyger dåligt. Hon kommer med dem direkt, men de är ganska platta och inte alls levande... En hund som är fin i munnen lämnar av en levande fågel om den är det när de hämtar den, det lär aldrig hända med denna. Hon har hög jaktlust och är väldigt bytesmedveten. Tror hon var 10-12 veckor när hon morrade på min sambo när hon hade en grisknorr och han kom för nära. Inget jag har brytt mig om och all positiv (mängd)träning ihop med byteshandel gör att det inte är något problem, förrän med rappisar.
Jag har testat att apportera korv, det gör hon bra. Jag har funderat på att fortsätta med typ köttbitar - men vet inte riktigt hur jag ska få in det. Alltså att hon inte får bita i sönder?
Tipsen från lite jaktinstruktörer har inte varit så roliga. Typ jättepress och smäll/ar på nosen om hon trycker, men ja, det funkar ju inte ett skit, för när hon ska hämta en fågel lös så gör det ju hela obehagligt och hon vågar/vill inte komma in med viltet. Så det har jag inte ens gett mig in på. Eller tipset om att sätta tandpetare i (den döda) rapphönan så att hon sticker sig...
Det måste ju gå att få in så att hon tänker rätt, istället för att reptilhjärnan kopplas in och allt pressas ihop..?
Det är alltså enbart sånt som är supersmaskigt och mjukt, vilket verkar vara just rapphöna. Duvor och kråkor är inte alls lika kul och de är hela och fina när hon kommer in med fågeln, trots liknande storlek.