Hård i munnen och bytesmedvete - problemlösning?

lady_vip

Trådstartare
Vi har ett litet bekymmer, som stör mer och mer ju fler poletter som trillar ner.

Lillan är hård i munnen. Inget superproblem som sådant, men ett stort problem om man ska apportera vilt. Nu är hon ju liten, så större vilt är det inga problem med, där får hon jobba för att kunna hålla det och det har aldrig varit några problem. Dvs, kanin, hare, gås, and, fasan osv är inga problem. Men rapphöns dyker upp ganska ofta på båda jakt och prov och det är inget kvar av dem när hon har hämtat - helt oacceptabelt.

Vi har tränat in hela apporteringsstegen positivt, med klicker. Hon är superduktig och tycker det är vansinnigt kul.. Grunderna sitter väldigt bra och själva apporteringen som sådan är inga tveksamheter i överhuvudtaget. Får vi problem med något vilt klickar vi in det (just nu håller vi på med räv tex) och det funkar super.

Men så har vi det där med rapphönor. Hon har tagit några rapphöns, alltså de som flyger dåligt. Hon kommer med dem direkt, men de är ganska platta och inte alls levande... En hund som är fin i munnen lämnar av en levande fågel om den är det när de hämtar den, det lär aldrig hända med denna. Hon har hög jaktlust och är väldigt bytesmedveten. Tror hon var 10-12 veckor när hon morrade på min sambo när hon hade en grisknorr och han kom för nära. Inget jag har brytt mig om och all positiv (mängd)träning ihop med byteshandel gör att det inte är något problem, förrän med rappisar.

Jag har testat att apportera korv, det gör hon bra. Jag har funderat på att fortsätta med typ köttbitar - men vet inte riktigt hur jag ska få in det. Alltså att hon inte får bita i sönder?

Tipsen från lite jaktinstruktörer har inte varit så roliga. Typ jättepress och smäll/ar på nosen om hon trycker, men ja, det funkar ju inte ett skit, för när hon ska hämta en fågel lös så gör det ju hela obehagligt och hon vågar/vill inte komma in med viltet. Så det har jag inte ens gett mig in på. Eller tipset om att sätta tandpetare i (den döda) rapphönan så att hon sticker sig...
Det måste ju gå att få in så att hon tänker rätt, istället för att reptilhjärnan kopplas in och allt pressas ihop..?

Det är alltså enbart sånt som är supersmaskigt och mjukt, vilket verkar vara just rapphöna. Duvor och kråkor är inte alls lika kul och de är hela och fina när hon kommer in med fågeln, trots liknande storlek.
 
Jag följer!
Har samma problem, framförallt med hanen, men till viss del även med tiken… Vi apporterar en del mindre fågel och det är där vi får problem… Kajor, trutungar och mindre måsar levererar hanen väl ihoptryckta, samtidigt som han rullar runt dom i munnen. Tiken rullar mest runt dom, men är egentligen inte särskilt hård i greppet.
På honom fungerar det bara med rejält stor fågel, t ex and, trut och fasan trycker han också ihop rejält. Tiken blir däremot nästan lite väl lös när det blir stor fågel, hon håller liksom långt ute i munnen och har lätt för att tappa tung fågel. Får nog klicka in greppet där..

En kompis till mig som hade problem med tugg på lydnadsapporten fick tipset om att stryka hunden längs med nosen när han tuggade.
Jag provade det på hanen, och han slutade faktiskt att tugga på fågeln när jag gjorde så, även om han kanske inte lättade så jättemycket på trycket.
 
Vi har ett litet bekymmer, som stör mer och mer ju fler poletter som trillar ner.

Lillan är hård i munnen. Inget superproblem som sådant, men ett stort problem om man ska apportera vilt. Nu är hon ju liten, så större vilt är det inga problem med, där får hon jobba för att kunna hålla det och det har aldrig varit några problem. Dvs, kanin, hare, gås, and, fasan osv är inga problem. Men rapphöns dyker upp ganska ofta på båda jakt och prov och det är inget kvar av dem när hon har hämtat - helt oacceptabelt.

Vi har tränat in hela apporteringsstegen positivt, med klicker. Hon är superduktig och tycker det är vansinnigt kul.. Grunderna sitter väldigt bra och själva apporteringen som sådan är inga tveksamheter i överhuvudtaget. Får vi problem med något vilt klickar vi in det (just nu håller vi på med räv tex) och det funkar super.

Men så har vi det där med rapphönor. Hon har tagit några rapphöns, alltså de som flyger dåligt. Hon kommer med dem direkt, men de är ganska platta och inte alls levande... En hund som är fin i munnen lämnar av en levande fågel om den är det när de hämtar den, det lär aldrig hända med denna. Hon har hög jaktlust och är väldigt bytesmedveten. Tror hon var 10-12 veckor när hon morrade på min sambo när hon hade en grisknorr och han kom för nära. Inget jag har brytt mig om och all positiv (mängd)träning ihop med byteshandel gör att det inte är något problem, förrän med rappisar.

Jag har testat att apportera korv, det gör hon bra. Jag har funderat på att fortsätta med typ köttbitar - men vet inte riktigt hur jag ska få in det. Alltså att hon inte får bita i sönder?

Tipsen från lite jaktinstruktörer har inte varit så roliga. Typ jättepress och smäll/ar på nosen om hon trycker, men ja, det funkar ju inte ett skit, för när hon ska hämta en fågel lös så gör det ju hela obehagligt och hon vågar/vill inte komma in med viltet. Så det har jag inte ens gett mig in på. Eller tipset om att sätta tandpetare i (den döda) rapphönan så att hon sticker sig...
Det måste ju gå att få in så att hon tänker rätt, istället för att reptilhjärnan kopplas in och allt pressas ihop..?

Det är alltså enbart sånt som är supersmaskigt och mjukt, vilket verkar vara just rapphöna. Duvor och kråkor är inte alls lika kul och de är hela och fina när hon kommer in med fågeln, trots liknande storlek.

Jag kan ju ingenting om fågelhundar eller apportering, men om det är ett problem med rapphönor så är det kanske bäst att träna med just rapphönor. Att bara (hämta och) bära och inte (hämta och) mosa. Kan du få en "hel" rapphöna från en annan hund och träna med?
 
Hm... Kan det funka att träna med stora men lätta och ömtåliga apporter? Typ... Kartonger? Uppblåsta plastpåsar? Och träna med att hon bara ska hålla ett ögonblick först, osv? Och går den sönder så blir det ingen belöning?

Jag tänker så hon lär in ett alternativt grepp, så inte "håll för järnet!" är det enda hon har att ta till?

Men apporterande jakthundar är inte min grej, så se det som en vääääääldigt lös tanke! :p
 
Just det, jag har även fått tips om att apportera med minidummysar.
Jag har några typ närsöksdummysar som är 1 dm långa och kanske 4 cm i omkrets som jag har tränat en del med. Iofs mest för att få bort rullandet… Det kanske inte är applicerbart om hon bara tuggar på supersmaskiga och mjuka saker?
Kanske testa att smeta in en apport med typ mjukost?
 
Hm... Kan det funka att träna med stora men lätta och ömtåliga apporter? Typ... Kartonger? Uppblåsta plastpåsar? Och träna med att hon bara ska hålla ett ögonblick först, osv? Och går den sönder så blir det ingen belöning?

Jag tänker så hon lär in ett alternativt grepp, så inte "håll för järnet!" är det enda hon har att ta till?

Men apporterande jakthundar är inte min grej, så se det som en vääääääldigt lös tanke! :p

Ballonger! :D
Väldigt lätt att veta var gränsen för "för hårt!" går ;)
 
En kompis till mig som hade problem med tugg på lydnadsapporten fick tipset om att stryka hunden längs med nosen när han tuggade.
Jag provade det på hanen, och han slutade faktiskt att tugga på fågeln när jag gjorde så, även om han kanske inte lättade så jättemycket på trycket.
Min tuggar inte, hon trycker bara ihop. Jag upplever det som att hon tuggar om jag är där och kladdar, men inte annars.

Jag kan ju ingenting om fågelhundar eller apportering, men om det är ett problem med rapphönor så är det kanske bäst att träna med just rapphönor. Att bara (hämta och) bära och inte (hämta och) mosa. Kan du få en "hel" rapphöna från en annan hund och träna med?
Jo, jag tränar med rappisar. Men nu undviker jag det eftersom jag inte ser någon framgång och jag vill inte befästa det mer. Känner att jag måste ha en strategi för att kunna komma vidare.

Hm... Kan det funka att träna med stora men lätta och ömtåliga apporter? Typ... Kartonger? Uppblåsta plastpåsar? Och träna med att hon bara ska hålla ett ögonblick först, osv? Och går den sönder så blir det ingen belöning?

Jag tänker så hon lär in ett alternativt grepp, så inte "håll för järnet!" är det enda hon har att ta till?

Men apporterande jakthundar är inte min grej, så se det som en vääääääldigt lös tanke! :p

Kruxet är att hon är inte särskilt hård i munnen med alternativa saker. Typ korv, som då är mjukt och gott, håller hon fint.

Just det, jag har även fått tips om att apportera med minidummysar.
Jag har några typ närsöksdummysar som är 1 dm långa och kanske 4 cm i omkrets som jag har tränat en del med. Iofs mest för att få bort rullandet… Det kanske inte är applicerbart om hon bara tuggar på supersmaskiga och mjuka saker?
Kanske testa att smeta in en apport med typ mjukost?
De små kan hon iofs hålla lite sämre. Men jag vet inte hur jag ska träna med ex mjukost på dummie, avbryta när hon tuggar? Banna? Det är det där, men exakt hur man lär in ett fint grepp. Jag verkar inte få in den timingen.
 
Ballonger! :D
Väldigt lätt att veta var gränsen för "för hårt!" går ;)

Sant! Kanske kunde vara en grej att testa... Och då klä in dem med nåt fint, typ fjädrar. Men hon är megapipig, så risken finns väl att hon blir halvt ihjälskrämd, men det kan ju iofs ha effekt det också:p:D
 
Jag håller inte på med jakt men leker med min hund som helt klart har starka apporteringsgener ( pudel /cocker ). Han är istället otroligt mjuk i mun. Får HAN välja så greppar han inte en boll med snöre i bollen utan ALLTID i snöret eller i den korta runda knuten på andra sidan bollen-ser för roligt ut! Eller i ett snöre i min nyckelnippa men aldrig i ngn metall. Nu vid 6½ års ålder har han för första gången apporterat en Stor dummy på 0,5 kg och ca 10 cm diameter hållandes den rätt och inte i snöret! Han har en stor käft så däri ligger inte problemet. Så jag har motsatt problem istället, min hund håller för försikigt! Vi har fått öva och öva att han ska hålla kvar och bära saker en längre sträcka och tycka det är kul. En hel hare hade aldrig min hund velat befatta sig med! Han älskar jakten men har sedan noll bytesintresse utöver spårklövar då! De är kul att slita loss pälsen från benet på!

Ballongknepet hade jag testat om jag hade en hund med hårt grepp, eller rått ägg =)
 
Ballongknepet hade jag testat om jag hade en hund med hårt grepp, eller rått ägg =)

Grejen är att min mamma har frigående höns, så hunden har redan lärt sig hur man får hål på ägg. Och att det är väldigt självbelönande.

Ska testa uppblåst platspåse nu, hade inga ballonger hemma.

EDIT. Hål i plastpåsen. Hmm... Funderar på att hon blir ganska uppspelt. Skulle inte säga att hon går upp i stress, men hon har väldigt hög förväntan när vi tränar. Jag sträckte fram plastpåsen, sa apport och hon greppade direkt och jag hörde "pyyyyyyyys". Och en ivrigt viftande svans:D
 
Och med tanke på diskussion en shadow-tråden måste detta lösas på ett innovativt sätt!

Köper ballonger på väg från stallet.

Vad tror ni om kycklingfile? Rå, ofryst.
 
Ptja, prova kan du ju alltid göra. Jag vet att det är väldigt smarrigt med rå kycklingfilé, så det kanske är tillräckligt "upphetsande".

Jag skulle nog ta vattenballonger om jag var du. De smäller inte lika mycket (utgår dock från att smällar inte är något problem för en jakthund) och det går ju att fylla dem med vatten för extra effekt.
 
Nu tuggar ju inte din, men det kanske kan appliceras ändå.. Jag jobbar i väldigt enkla övningar med min tugglisa, använder mkt omvänt lockande och lägger upp situationen så att jag från början tar bort det mesta som drar upp henne. Hon tar tex inte klarat av att apportera från marken för det är lattjolajbans, men jag har kunnat ge henne de svåra föremålen på ett väldigt lugnt sätt med omvänt lockande och hjälper. Kanske kan du hitta något liknande sätt?
 
Well, vattenballong testat
3EBE068D-D802-46D7-B36F-4C4F3F5440BF_zpsvlg4bw0e.jpg

Hon tyckte den var lite konstig, men tog den. Skickade henne på apport ett par gånger och de flesta gick sönder när jag rullade iväg dem, men 2 sprack när hon tog dem = förvånad hund.
Funderar då på om detta är steget för att lära in ex Försiktig eller nåt liknande, men likheten med en rapphöna är ju ganska liten.

@MiniLi Kan du utveckla mer hur du menar och gör?
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
11 495
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 897
Träning Hej allihopa! Jag har försökt hitta svar på mina frågor men det är så mycket och svårt att sätta korta ord på så jag frågar nu alla er...
Svar
15
· Visningar
2 377
Senast: em-pirre
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Kvällens laguppställning blev samma som förra veckan: Dunja (fina mörkbruna fröken långöra) och Sahara (det frissiga kraftiga fuxstoet)...
Svar
0
· Visningar
410
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp