hård i handen...

[Reginn]

hej jag är en sådan ryttare som kan bli lite hård i handen ibland (mest i galopp) jag stör mej på det jätte mycket
någon som har några tips??man vill ju inte vara dum mot hästen liksom

 

[chrysler]

Sv: hård i handen...

Kanske ska börja testa rida på lång/lös tygel så du nite tar för vana att dra i tyglarna?

 

[Boj]

Sv: hård i handen...

En övning som är väldigt bra, ta ett komplett huvudlag med tyglar och hela kittet. Sätt fast huvudlaget på ryggstödet till en köksstol som om du skulle ha tränsat hästen, börja sen balansera köksstolen på de 2 bakre benen med hjälp av tyglarna. Ungefär som att du suttit och gungat på stolen, men i detta fall med hjälp av tygeln. Du tänker dig alltså att stolen är hästens huvud och mun, du befinner dig bakom som om du satt på ryggen med tygeln i hand.
Du kommer att märka att så fort du tar i för mycket i tygeln välter stolen antingen bakåt, eller ramlar fram på alla fyra benen om tygeln blir för lös.

En variant som är ännu svårare, hoppa jämfota upp och ner på stället, samtidigt gör du samma köksstolsövning.

Dessvärre är jag ingen vän av ordningen när det gäller att rida på lång tygel, detta lär sällan personen något mer än att inte våga röra hästen.

 

[LinnK]

Sv: hård i handen...

Dessvärre är jag ingen vän av ordningen när det gäller att rida på lång tygel, detta lär sällan personen något mer än att inte våga röra hästen.

Det är ju lite en säkerhetsfråga också, jag har en häst som så fort hon känner att man släpper lite på tygeln, kastar om och kan hoppa ner i diket tex...

alltså inte släpper på tygeln som att vara följsam i handen, utan släpper som i långa tyglar..

Ett tips som jag vet att folk som är hårda i handen kan använda sig av är att ta lite sytråd eller tunt snöre och binda en ögla i bettet och fästa tygeln där i, då går tråden/snöret av när man tar för hårt..

Bör dock endast göras på inhägnat område och på en häst som inte är benägen att sticka iväg..

 

[Draumsyn]

Sv: hård i handen...

Köksstolsövningen är jättebra!
Den körde jag med mina ridskoleungar just för att de skulle lära sig och nästan alla fattade direkt och fick faktiskt mjukare händer och funderade mer på vad de faktiskt gjorde med sina händer

 

[chrysler]

Sv: hård i handen...

Har fått öva ganska mkt på lösa tyglar då meningen var att kunna rida hästen med andra hjälper, tex enbart skänklar, vikthjälp utan att behöva använda så mkt tyglar.
Men det funkar såklart inte på vilka hästar som helst.

 

[Dressyr biten]

Sv: hård i handen...

Jag brukar föreställa mig att tyglarna är sytrådar, de ska vara sträckta, men inte gå av. Detta tänk återkommer jag till ofta Också att armarna ska kännas som separerade från kroppen, axlar och armbåge ska slappna av och handen ska vara relativt stilla, lätt och buren. När man provar detta upptäcker man kanske till sin fasa hur mycket man balanserar sig med hjälp av handen

Jag vet ju inte riktigt vilken nivå du och din häst befinner er på, men jag beskriver här ganska grundläggande arbete:

Se till att sytråds tänket känns busenkelt i skritt, trav och tölt för att sedan föra över det till galopp... Beror också på hästens galopp lite, men är den het, ligger på? I så fall kan du pröva att ligga på en volt som är lagom storlek för er och bestäm dig för ett för er bra arbetstempo. Om hästen ökar tar du en snabb men tillräckligt skarp halvhalt, eller förhållning, sedan släpper du trycket-tillbaka till sytråden. I början kan du behöva ca 10 snabba halvhalter el förhållningar per varv tills hästen fattar poängen, sen behöver du bara andas halvhalt för att hästen ska fatta. Även om det verkar bakvänt så måste du driva också, bakbenen ska under hästen- inte paddla bakom.. Är det segt i handen beror det oftast på att det är segt i hästens bakdel. Försök helt enkelt behålla en bra tretakts galopp som går genom kroppen i ett tempo som DU bestämt, gärna ett ganska friskt tempo i en ganska låg form till en början.

Rid i båda varv, böj och ställ ordentligt och kör inte detta för länge om hästen inte är tränad för just detta, att galoppera relativt fritt i skogen är en helt annan femma, voltarbetet är lite som att träna bodybuildning! Om det efter ett tag blir toksegt i handen är det troligt att hästen blivit trött och kompenserar sina trötta bakben genom att försöka ta stöd i din hand. Du kan köra denna övning en stor del av ett ridpass om du läggen in många skrittpauser, lite intervall arbete helt enkelt. Kör dock inte varje dag, hästen kommer till en början få träningsvärk av detta.

Ta, det lugnt och andas djupt... Påminn dig om att är det trögt i handen är det för att det är för trögt i bakbenen Och glöm inte att tänka sytråd- som ett mantra under hela arbetet!

Vet inte om detta hjälper dig något, men ibland kan det ju vara bra tycker jag att träna där problemet faktiskt uppstår.

 

[Muninn]

Sv: hård i handen...

Jo, jag håller med om att man ska lära sig rida med andra hjälper än handen, men handen är ju också ett viktigt instrument inom ridningen och man bör lära sig att använda den på rätt sätt.

Själv har jag inte använt några speciella övningar, utan bara ett speciellt "tänk". Tänk att tyglarna är sytråd, tänk att du håller två fågelungar i händerna, osv.

Det som har gjort allra mest för mig är dock att ha någon på marken som notoriskt kan tjata om att jag ska mjukna i handen. Då blir jag påmind varje gång jag hårdnar, och känner då hur stel hästen är samtidigt som det. Och tvärtom, jag får en påminnnelse om när jag är mjuk och kan koppla samman det med hur fin hästen känns. Tillslut bara sitter det i ryggmärgen. Repetition är inlärningens moder

 

[chrysler]

Sv: hård i handen...

KL för ett tag sedan, eller aksnke fortfarande fanns snoddar man kunde sätta mellan tyglar & bett som skulle uppmuntra till mjukare händer, vissa sätter trådar...tydligen ska man kunna rida på 3 tagelstrån ungefär.

 

[Granberg]

Sv: hård i handen...

Man kan också tänka att man håller i två små fågel ungar och tar man för hårt så kommer man ju döda dom..

 

[cristobal]

Sv: hård i handen...

Tycker det också är viktigt att vara följsam med handen. Om jag kan känna "gelén i axlarna" så brukar händerna funka hyfsat bra.

 

[Amaranthine]

Sv: hård i handen...

Jag hade ridit på helt lösa tyglar, eller också släppt tyglarna helt och koncentrerat mig på att rida o svänga utan tyglar. Då blir man betydligt mjukare i handen (tro mig, har provat.) Jag brukar svänga genom att bara ta upp handen och ria mer med sitsen än tygeln.

 

[Rolle]

Sv: hård i handen...

Dessvärre är jag ingen vän av ordningen när det gäller att rida på lång tygel, detta lär sällan personen något mer än att inte våga röra hästen.

Eller lär personen börja förstärka andra hjälper som säte och vikt och att träna på sin kommunikation med pållen istället

Rolle
Islandshäster på lösdrift.

 

[Boj]

Sv: hård i handen...

Eller lär personen börja förstärka andra hjälper som säte och vikt och att träna på sin kommunikation med pållen istället

Rolle
Islandshäster på lösdrift.

Att rida hästen på lång tygel kan ge skador på ryggen, varför? Jo när du ger hästen lång tygen så sänker den ryggen och att i det läget arbeta med sätet ger liksom ingenting. Ryttaren sitter rakt på hästens skelett, något man INTE bör sträva efter.
Att träna kommunikation kan man göra på många sätt, detta lär var ett av de sämre.

 

[Rolle]

Sv: hård i handen...

Att rida hästen på lång tygel kan ge skador på ryggen, varför? Jo när du ger hästen lång tygen så sänker den ryggen och att i det läget arbeta med sätet ger liksom ingenting. Ryttaren sitter rakt på hästens skelett, något man INTE bör sträva efter.
Att träna kommunikation kan man göra på många sätt, detta lär var ett av de sämre.

Aha, man håller upp hästen i form med hjälp av tyglarna och så fort man släpper sänker hästen ryggen. Faan då har jag gjort fel eftersom jag ger total eftergift när hästen går som jag vill, ex samlad i tölten Jo jag vet att en del islänningar är ridna på det sättet och man måste hjälpa med att hålla dem uppe med tyglarna. Men det kan väl inte vara önskvärt.
När det gäller kommunikationen (ledarskapet) bör man kanske ha klarat av det innan man sitter upp i de flesta fallen, och alltid när det gäller de egna pållarna

Gott Nytt År
Önskar Rolle Med Pållar

 

[Boj]

Sv: hård i handen...

Så kan man se det när ryttaren har varit eller har en hård hand, det hänger samman. När man ser på häst och ryttaren så ser man det som en helhet, ryttaren är inte separerad från hästen under ridning. Indirekt har du rätt, en hård hand ger motstånd i hästen som arbetar ut ett felaktigt mönster som den sen fortsätter att använda sig av tills den lärt sig något annat. En total eftergift kommer när hästen har lärt sig det, men den finns inte så länge hästen har en ryttare med en felaktig hand. Då vet den inte vad en eftergift är, målet är att kunna rida hästen på lös tygel med egen bärighet men man lär den inte det genom att direkt ge den lång tygel och sen förvänta sig att den ska klara resten.

Med din erfarenhet av islandshästridning, gör du mig förvånad.

När det gäller kommunikationen (ledarskapet) bör man kanske ha klarat av det innan man sitter upp i de flesta fallen, och alltid när det gäller de egna pållarna

Precis, och därför börjar all träning från marken.

 

[Rolle]

Sv: hård i handen...

Vi menar nog samma sak men uttrycker oss olika. Jag menade just det att hästen måste lära sig att gå på "lång tygel" först. Målet för mig är att tygeln används bara när jag begär någon ändring hos hästen och när hästen gör "rätt" så får den total eftergift. Kan vara en kvarleva sedan jag red western
Apropå ridning med hård hand har vi ett strålande exempel här på gården. Han sätter emot lika mycket som ryttaren tar i tyglarna. De som vanligtvis är hårda i handen har jobbigt med honom och är helt slut när de kommer tillbaka medan de som är mjuka i handen inte alls behöver jobba lika mycket. Får han inte eftergift i tyglarna när han gör rätt "tar" han bettet istället.

När du skrev:
Dessvärre är jag ingen vän av ordningen när det gäller att rida på lång tygel...
framgick det inte om det var en kunnig häst och ryttare eller inte, så jag tolkade som om att du aldrig red på lång tygel, sorry

Oftast vet man inte vad man skrivit/sagt förrän man får svaret

Rolle
Islandshästar på lösdrift

 

[Boj]

Sv: hård i handen...

Vi ska även göra skillnad på lång tygel och lös tygel, för mig är en lång tygel hela tygelns längd och så ska man inte rida sin häst. Här sänker hästen omedelbart ryggen, och ryttaren sitter på hästens ryggrad. Lös tygel innebär att hästen har en fri mun från tygelkontakt men ryttaren har ändå tagit in en viss del av tygeln i handen men inte tillräckligt mycket för att ha kontakt med hästens mun. Här vill hästen automatiskt höja ryggen lite grann och genom det placeras ryttaren på mer filé än skelett, det är även den längden av tygel man arbetar med vid inlärning av säte. Men först gäller markträning med samma tygelkontakt, man kan göra halt på två sätt ett sätt som är riktigt och ett sätt som är fel.

En hellång tygel kommer ofrånkomligen att leda till en halt med frambenens hjälp, hästen hamnar kraftigt på bogen även om ryttaren faller bakom sittbenen..

En halt med lös tygel flyttar tyngpunkten längre bak, eftersom hästen har höjt ryggen en aning. Då stannar hästen med hjälp av bakbenen vilket är det riktiga sättet.

Varför jag skriver att en lång tygel knappast hjälper en ryttare med hård hand, beror på att ryttaren har problem med sin koordination. Det är alltså den som ska övas på, det kan man inte klara med en lång tygel eftersom ryttaren oavkortat kommer att återfalla till samma felaktiga hand vid minsta tygelkontakt.

En annan bra övning för hårt hand är tekoppsfattning, man rider sin häst i tygeln med endast tummen och pekfingret. Enhandsfattningar är också en bra övning, eftersom koordinationsproblemen kommer när ryttaren blandar in bägge händerna. Att rida med enhandsfattning ökar kravet på sätes ridning, genom det kan ryttaren lära sig av behovet att kontrollera hästen via tygeln.

 

[Rolle]

Sv: hård i handen...

Jo, det är lika bra att reda ut i nomenklaturen. Jag talar alltså om lös tygel, det räcker att dra ihop fingrarna för att få kontakt. Rider iofs oftast med en hand när vi är ute i skogen eller utanför ridbanan rättare sagt, och då är det möjligen lite lösare emellanåt. Använder också "westerntygeltag" dvs jag drar inte utan lägger "yttertygel" mot hästens kind och följer med innertygeln. Vet inte om jag uttrycker mig så fler än jag förstår Resten är säte och vikt, målet är max 5-10% av kommunikationen via tygeln.

Rolle
Islandshäster på Lösdrift

 

[moli]

Sv: hård i handen...

Att rida hästen på lång tygel kan ge skador på ryggen, varför? Jo när du ger hästen lång tygen så sänker den ryggen och att i det läget arbeta med sätet ger liksom ingenting. Ryttaren sitter rakt på hästens skelett, något man INTE bör sträva efter.
Att träna kommunikation kan man göra på många sätt, detta lär var ett av de sämre.

Fast knappast om man gör det under en kortare period för att lära sig själv att använda sin sits och sina vikthjälper/ hitta
sin balans utan att använda händerna. Eller för att lära hästen att bära sig själv utan ryttarens stöd i munnen. Eller hur. Men man behöver antagligen använda antingen tyglarna eller en halsring för att ta förhållningar/göra halvhalter med tills hästen förstår vikthjälperna ordentligt. Jag köper inte din teori. De hästar jag tränat på lösa tyglar har bara blivit bättre och mer lättsamlade när jag velat samla ihop dem mer än jag fixar utan tygelkontakt/ halsring. Men att bara harva på på långa tyglar utan att rida med säte& vikthjälper håller jag med om inte leder någon vart. Men när hästen väl bär sig bra kan man enligt min mening utan att det skadar rida på lösa tyglar som Rolle beskriver.

Till trådskaparen-> Jag är en stor fan av att rida med halsring, mycket bra träning för att tvinga sig att våga släppa handbromsen/ livlinan i munnen. Man måste då lära sig att rida med säte och vikthjälper. Och hålla sin egen balans utan tyglarna, och det är kanske lite det som är ditt problem om det särskilt är i galoppen du blir hård i handen. Jag har jobbat mycket med att min häst skall lyssna maximalt på vikthjälperna, jag har alltid träns på när jag rider ut. Efter 1,5års jobbande med halsringen går nu hästen att rida ut i de flesta gångarter och göra tempoväxlingar utan att jag använder vare sig träns eller halsring, och jag upplever honom inte som speciellt framtung. Inte heller som att det inte går att påverka med vikthjälper/ säte bara för att jag har lös tygel. Men det fungerade inte felfritt från början, och han blir såklart framtung ibland även när jag rider med ringen, men då får jag jobba med förhållningar och drivningen så att han bär sig ordentligt.

Bilder

När jag rider ut så har jag alltid tränset på som säkerhet.