Riley
Trådstartare
Ursäkta det bibellånga inlägget, men jag känner att jag behöver beskriva det här i detalj för att undvika missförstånd.
Var tidigare i dag i stallet och släppte hästen på ridbanan för lite fotografering. Hon, full av överskottsenergi, drog iväg i 120 vilket ledde till att jag gick efter henne lite diskret för att hamna i rätt vinkel för bilderna.
Efter en stund märkte jag dock att hon slutade rusa runt och började trava på en cirkel runt mig, kanske två-tre meter ut. Jag reagerade inte på det först, men sedan la jag märke till det och tänkte att jag skulle prova lite av det jag tidigare lärt mig för att flytta hästen med kroppsspråket.
Jag tänkte väl att det skulle resultera i att hästen sa "fuck you" och satte av i en bockserie till andra änden ridbanan, då vi bara gjort det här i ledrep tidigare. Men döm om min förvåning när hon både stannade, flyttade baken/gick i sidled och bytte varv på mina kommandon. Så fort hon visade antydan till att göra det jag bad henne om gav jag "eftergift" genom att tona ner kroppsspråket och ta något steg tillbaka.
Öronen åkte väl lite lätt bakåt vid något tillfälle och jag såg att hon inte var helt okej med att jag kom här och sa åt henne att göra saker, men hon gjorde ändå det jag bad henne om.
Någon gång blev det också mer intressant med människor/bilar/annat på vägen bortanför, vilket betydde att hon helt slutade titta och lyssna på mig, och då skickade jag iväg henne på volten igen. Eller rättare sagt: Jag skickade ut henne och hon fortsatte på volten, hon hade lätt kunnat dra iväg över hela ridbanan, men gjorde det inte, inte ens när hon blev rädd för ett tjejgäng: Hon blev stressad men travade fortfarande runt mig, utan att jag gjorde något för att få henne att göra det.
Försökte med jämna mellanrum även få henne att följa mig, vilket hon dock inte ville. Hon vände in, stannade och flyttade baken när jag bad henne, men följde inte, och då fick hon göra något annat eller gå ut på volten igen. Men så plötsligt följde hon halvvägs innan hon tvekade och gick åt ett annat håll. Jag bad henne genast att gå ut igen och hon skrittade runt en stund igen, och när hon nästa gång vek ett öra mot mig, jag gav eftergift, hon vek in och jag backade - då följde hon. Jag gick till andra sidan ridbanan och hon följde med på en rak linje som en hund.
Direkt efter det blev det massa klappande och grimma på, rykt, kel och godis och sedan fick hon gå ut i hagen.
Ni som eventuellt har någon koll på mig och min häst vet kanske att vår relation i normala fall går ut på att hon är skiträdd för allting, superstressad, litar inte på mig och har varit på väg att springa över mig både en och tio gånger. Hon har inte haft någon uppmärksamhet på mig när vi pysslat i grimma och grimskaft, och de få gånger jag pysslat med henne lös (på inhägnat område) har det varit "tack och hej" och så har hon gått iväg när hon känt för det och sedan vägrat låta sig fångas igen.
Därför är ju min spontana undran, som rubriken säger: Har vi precis åstadkommit något bra i och med det här? Betyder det faktum att hon bestämde sig för att följa mig något positivt överhuvudtaget, eller har jag tvärtom sabbat något och på något vis visat mig ännu mer underlägsen och inte att lita på?
Jag vill ha det till att hon var mycket lugnare när vi gick till hagen igen. I normala fall taktar hon på snedden en meter framför mig och får panik för allt som rör sig, nu gick hon strax bakom mig på långt grimskaft. Och när jag släppte henne var hon inte heller stressad och rusade runtrunt, som hon också brukar göra, utan ställde sig och åt. Jag upplevde henne absolut inte heller som mentalt slut på något vis - jag har sett henne psykiskt "bortkopplad" tidigare i andra sammanhang - utan bara väldigt... ja, trygg. Men jag har aldrig sysslat med sådant här och kan mycket väl ha fel - det är därför jag frågar.
Så ni som är lite mer hemma på sådant här än jag: Innebar allt det här flyttandet/"löslongeringen" något positivt eller negativt, och hur ska jag tolka det att hon valde att följa? Var det hon som dominerade mig där eller tvärtom?
Och: Jag är fullt medveten om att man som nybörjare inte ska syssla med löslongering (om det här nu ens går under den rubriken?) och sådant här på egen hand, men relationen med hästen har varit på noll länge och hon ska säljas pga. det, och jag kände väl att jag inte direkt hade något att förlora. Åter, jag vet att man inte "ska" göra så här, men nu är det redan gjort och det blir inte ogjort av en massa gnäll. Jag kommer hur som inte att göra om det, det här var som sagt inte ens planerat utan något som bara "blev".)
Var tidigare i dag i stallet och släppte hästen på ridbanan för lite fotografering. Hon, full av överskottsenergi, drog iväg i 120 vilket ledde till att jag gick efter henne lite diskret för att hamna i rätt vinkel för bilderna.
Efter en stund märkte jag dock att hon slutade rusa runt och började trava på en cirkel runt mig, kanske två-tre meter ut. Jag reagerade inte på det först, men sedan la jag märke till det och tänkte att jag skulle prova lite av det jag tidigare lärt mig för att flytta hästen med kroppsspråket.
Jag tänkte väl att det skulle resultera i att hästen sa "fuck you" och satte av i en bockserie till andra änden ridbanan, då vi bara gjort det här i ledrep tidigare. Men döm om min förvåning när hon både stannade, flyttade baken/gick i sidled och bytte varv på mina kommandon. Så fort hon visade antydan till att göra det jag bad henne om gav jag "eftergift" genom att tona ner kroppsspråket och ta något steg tillbaka.
Öronen åkte väl lite lätt bakåt vid något tillfälle och jag såg att hon inte var helt okej med att jag kom här och sa åt henne att göra saker, men hon gjorde ändå det jag bad henne om.
Någon gång blev det också mer intressant med människor/bilar/annat på vägen bortanför, vilket betydde att hon helt slutade titta och lyssna på mig, och då skickade jag iväg henne på volten igen. Eller rättare sagt: Jag skickade ut henne och hon fortsatte på volten, hon hade lätt kunnat dra iväg över hela ridbanan, men gjorde det inte, inte ens när hon blev rädd för ett tjejgäng: Hon blev stressad men travade fortfarande runt mig, utan att jag gjorde något för att få henne att göra det.
Försökte med jämna mellanrum även få henne att följa mig, vilket hon dock inte ville. Hon vände in, stannade och flyttade baken när jag bad henne, men följde inte, och då fick hon göra något annat eller gå ut på volten igen. Men så plötsligt följde hon halvvägs innan hon tvekade och gick åt ett annat håll. Jag bad henne genast att gå ut igen och hon skrittade runt en stund igen, och när hon nästa gång vek ett öra mot mig, jag gav eftergift, hon vek in och jag backade - då följde hon. Jag gick till andra sidan ridbanan och hon följde med på en rak linje som en hund.
Direkt efter det blev det massa klappande och grimma på, rykt, kel och godis och sedan fick hon gå ut i hagen.
Ni som eventuellt har någon koll på mig och min häst vet kanske att vår relation i normala fall går ut på att hon är skiträdd för allting, superstressad, litar inte på mig och har varit på väg att springa över mig både en och tio gånger. Hon har inte haft någon uppmärksamhet på mig när vi pysslat i grimma och grimskaft, och de få gånger jag pysslat med henne lös (på inhägnat område) har det varit "tack och hej" och så har hon gått iväg när hon känt för det och sedan vägrat låta sig fångas igen.
Därför är ju min spontana undran, som rubriken säger: Har vi precis åstadkommit något bra i och med det här? Betyder det faktum att hon bestämde sig för att följa mig något positivt överhuvudtaget, eller har jag tvärtom sabbat något och på något vis visat mig ännu mer underlägsen och inte att lita på?
Jag vill ha det till att hon var mycket lugnare när vi gick till hagen igen. I normala fall taktar hon på snedden en meter framför mig och får panik för allt som rör sig, nu gick hon strax bakom mig på långt grimskaft. Och när jag släppte henne var hon inte heller stressad och rusade runtrunt, som hon också brukar göra, utan ställde sig och åt. Jag upplevde henne absolut inte heller som mentalt slut på något vis - jag har sett henne psykiskt "bortkopplad" tidigare i andra sammanhang - utan bara väldigt... ja, trygg. Men jag har aldrig sysslat med sådant här och kan mycket väl ha fel - det är därför jag frågar.
Så ni som är lite mer hemma på sådant här än jag: Innebar allt det här flyttandet/"löslongeringen" något positivt eller negativt, och hur ska jag tolka det att hon valde att följa? Var det hon som dominerade mig där eller tvärtom?
Och: Jag är fullt medveten om att man som nybörjare inte ska syssla med löslongering (om det här nu ens går under den rubriken?) och sådant här på egen hand, men relationen med hästen har varit på noll länge och hon ska säljas pga. det, och jag kände väl att jag inte direkt hade något att förlora. Åter, jag vet att man inte "ska" göra så här, men nu är det redan gjort och det blir inte ogjort av en massa gnäll. Jag kommer hur som inte att göra om det, det här var som sagt inte ens planerat utan något som bara "blev".)