Sv: Har jag rätt att anmäla grannen för stöld?
Hej!
Visst kan utekatter välja att flytta, men oftast flyttar de just för att någon "vänlig" själv ger dom mat och vatten.
Min gamle katt blev matad hos grannen trots att vi åtskilliga gånger bad henne låta bli. Eftersom katten var överviktig försökte vi banta ner honom (dvs han fick en vettigt uträknad mängd mat hos oss) men det spelade ju mindre roll när granntanten gav honom mängder med "felaktig" mat. Eftersom han fick mindre mat hos oss var han såklart hellre hos grannen. Att låsa in honom var inte ett alternativ, dels för att han öppnade dörrar och dels för att han avskydde att vara inne längre stunder- han hade levt hela sitt liv som utekatt och visade tydligt att han ville fortsätta vara just utekatt. Så en dag kom han hem och var mer eller mindre blind, vi tog honom till veterinär och fick avvakta en vecka på ögonspecialist. Då anmälde grannen oss för djurplågeri för vi tvingade den blinda katten att vara inomhus. När veckan gått visade det sig att ögonskadorna var för stora för att kunna åtgärdas och vi tog bort katten, varpå grannen anmälde oss för att vi avlivat vår egen katt.
Allt hade ju kunnat undvikas om granntanten inte matat katten, men tanten hade ju inte vett nog att låta bli. Hon fortsatte även mata områdes alla andra katter, till ägarnas stora förtret.
Själv matar jag inte katter som inte är mina egna, just för att de inte ska föredra mig när de har ett hem. En hemlös katt är ju annorlunda, men man brukar kunna se när de är hemlösa (de är tex inte överviktiga eller har halsband).
Hur TS ska lösa situationen vet jag inte, galna kattanter är svåra att rå på när de väl satt klorna i ens misse...
/Lavinia
Hej!
Visst kan utekatter välja att flytta, men oftast flyttar de just för att någon "vänlig" själv ger dom mat och vatten.
Min gamle katt blev matad hos grannen trots att vi åtskilliga gånger bad henne låta bli. Eftersom katten var överviktig försökte vi banta ner honom (dvs han fick en vettigt uträknad mängd mat hos oss) men det spelade ju mindre roll när granntanten gav honom mängder med "felaktig" mat. Eftersom han fick mindre mat hos oss var han såklart hellre hos grannen. Att låsa in honom var inte ett alternativ, dels för att han öppnade dörrar och dels för att han avskydde att vara inne längre stunder- han hade levt hela sitt liv som utekatt och visade tydligt att han ville fortsätta vara just utekatt. Så en dag kom han hem och var mer eller mindre blind, vi tog honom till veterinär och fick avvakta en vecka på ögonspecialist. Då anmälde grannen oss för djurplågeri för vi tvingade den blinda katten att vara inomhus. När veckan gått visade det sig att ögonskadorna var för stora för att kunna åtgärdas och vi tog bort katten, varpå grannen anmälde oss för att vi avlivat vår egen katt.
Allt hade ju kunnat undvikas om granntanten inte matat katten, men tanten hade ju inte vett nog att låta bli. Hon fortsatte även mata områdes alla andra katter, till ägarnas stora förtret.
Själv matar jag inte katter som inte är mina egna, just för att de inte ska föredra mig när de har ett hem. En hemlös katt är ju annorlunda, men man brukar kunna se när de är hemlösa (de är tex inte överviktiga eller har halsband).
Hur TS ska lösa situationen vet jag inte, galna kattanter är svåra att rå på när de väl satt klorna i ens misse...
/Lavinia