har blivit rädd

[mag]

har gjort två ordentliga vurpor de sista veckorna. Inte gjort mig illa och blev aldrig rädd då, men nu en vecka efter har det blivit jobbigt. tänker på allt som kunnde hänt och allt som "kan hända" Min häst är lite nervig, men det har aldrig varit några större problem, utan lite trevligt att hon är så vaksam och allert. Men nu känns det obehagligt, när hon studsar för allting. Speciellt trafiken nu , hon har aldrig varit speciellt rädd för bilar, men nu är de farliga. Har promenerat henne i fyra dagar nu på vägar och så länge jag går med henne är det inga som helst problem, har även kört mycket nh under promenaderna. Men i dag ska jag upp på henne och jag är nervös... Jag som alltid älskat långa skogssvängar ensam med min häst. Rida istallet går inte just nu , hela paddocken är full med snö, så vi måste helt enkelt ut på vägen. Nån som kan peppa mig

 

[shampiz]

Sv: har blivit rädd

Jag vet precis hur det är. Det tar oftast ett tag efter att nåt hänt, innan det släpper helt.
Försök att slappna av, så din nervositet inte smittar av på hästen. Tänk också på alla gånger du ridit och det inte hänt nåt, de tillfällen borde ju vara fler än de gånger nåt hänt.
Du har ingen som kan följa med de första gångerna du rider ut, antingen till häst eller till fots.
Lycka till. Det kommer säkert att gå bra.

 

[Silver Girl]

Sv: har blivit rädd

Tror inte att det är hästen som plötsligt blivit rädd för bilar, utan du (tyvärr) som vet vad som kan hända och förmedlar din nervositet till hästen.

• Försök slappna av. Koncentrera dig på att INTE knipa med benen.
• Ha korta tyglar, men med nästan raka armar så att du snabbt kan korta dem om du behöver, men hästen tror att den har långa tyglar.
• ANDAS! Sjung eller prata med hästen.
• Allra bäst är förstås om du slipper rida själv tills du känner dig säkrare - eller kanske byta häst med en kompis som har en lugn häst några gånger, så att du ser att inget händer.

Hoppas något av detta kan hjälpa. Vet själv alltför väl hur det är att bli rejält skrämd. Red då på ridskola och kunde komma över det genom att be att få den lugnaste hästen i några veckor, något som tyvärr inte går när man har egen häst.

 

[mag]

Sv: har blivit rädd

jo nog sitter det i mig..... det vet jag, brukar faktiskt sjunga när jag känner att det börjar pirra i magen, man andas lugnare då. Idag hade jag iallafall en bra tur, red med två andra och det kom både långtradare och bilar och skotrar utan att nått hände...puh...
Som sagt jag är väl medveten om att det sitter i mig, måste bar lära mig att lita på henne igen. Ska rida med andra ett tag nu och promenera mycket i trafiken med henne.

 

[Bumbiiii]

Sv: har blivit rädd

Jag tror hästen känner att du är rädd/nervös. för du säger att det går bra så länge du promenerar och kör hästen. men när du väl sätter dig upp blir hon spänd och rädd för olika saker. Försök slappna av. tänk inte på vad som kunde ha hänt de hände inte och kanske aldrig händer släpp taget..

 

[mag]

Sv: har blivit rädd

Jag är totalt misslyckad som ryttare och hästägare Nu sitter jag och försöker få till någons slags dressyr i paddocken och det går rätt bra, sen kör jag horsmanship varje kväll en 20-30 minuter och det funkar bra. hon är helt lugn då. MEN ska jag aldrig våga rida ut mer.... känns så ledsamt att veta att min älskade häst kanske inte är rätt för mig, men hur sjutton ska jag kunna sälja henne. Jag måste ju jobba med mig själv för det är ju jag som stressar upp henne genom att tro att nått ska hända, och jag vet inte hur jag ska komma tillrätta med detta, känns så jobbigt, jag som älskar att vara ute i skogen ensam med min häst.....

 

[HannaLundberg]

Sv: har blivit rädd

Inte är du väl misslyckad för att du har trillat av och blivit rädd! Tror att det är något som alla ryttare går igenom någon gång i livet. Ta det lugnt framåt igen, gör ingenting som du inte känner att du klarar av. Rid gärna ut med andra som kan peppa dig och som också tar det lugnt. Det kommer släppa!

Jag har varit hopprädd i princip hela livet, för att jag aldrig lärde mig grunderna och kom in i en grupp som redan hoppade. Det satt i hela tiden jag gick hästhållning i 3 år på gymnasiet. Visst hoppade jag ändå, kanske upp till 1,10, men den där obehagliga känslan i magen var ständigt med.

Detta började släppa när jag började hoppa min unghäst tro det eller ej! För då var jag verkligen tvungen att övertyga honom om att det inte var farligt. För två veckor sedan hoppade jag 1,40 på en annan häst. Och det var helt underbart!! Känslan i magen var inte där! inte för fem öre! Oj vad det kändes bra efteråt!

Så, om min hopprädsla som jag har haft med mig i kanske 10 år har lyckats försvinna så kan jag Nästan lova dig att du lyckas du också!

Ta det bara lugnt framåt så att det känns bra efter varje ridtur så ska du se att självförtroendet kommer smygandes igen!

Lycka till! mvh hanna

 

[Koppen]

Sv: har blivit rädd

Du har ingen som kan följa med de första gångerna du rider ut, antingen till häst eller till fots.

Det kankse känns ännu tryggare om nån går brevid?
Stackare! Kan förstå hur det känns!
Hoppas det går över snart!

 

[FridaW]

Sv: har blivit rädd

Har hänt liknande grejer med mig. Med min förra russ valack. Men istället för att göra grejerna som jag inte var rädd för så mycket som möjligt, bet jag ihop och gjorde mest dom grejerna som jag var orolig för. Efter ett tag med sådan träning var jag inte alls rädd för det längre och trots att han tydligt visade vad han ville och inte ville så gick det mycket bättre då.

 

[Lavinia]

Sv: har blivit rädd

hEj!

Känner igen problemet. Har en småtokig pålla som gärna (nuförtiden) studsar för minsta lilla grej. Och en bilväg där dom SKA köra 70 men oftast susar dom förbi i 110 km/h. Allt som oftast kraschar dom i korsningen nedanför stallet, där vi MÅSTE rida över för att komma ut i skogen..

Min lösning har blivit att jag leder över häst över vägen, främst för att slippa "bråka" med henne när hon börjar hoppa på stället och försöka fara över vägen.. Men det kanske inte är ett alternativ för dej?

/ Lavinia, som senast igår fick trava hela vägen hem efter möte med (i tur och ordning samt i kombination när alla kommit) crosshoj utan ljuddämpare, fyrhjuling dom tolkade efter, skramlande bil med HÖG musik i och lastbil.. på smal väg..). Skrit visste inte pållan vad det var förrän jag hoppat av o då var hon minsann kolugn

 

[mag]

Sv: har blivit rädd

ja min är egentligen inte speciellt trafikrädd, var inte det i höstas iallafall men nu är hon ju det. Grejen är den att när jag leder henne på vägen eller andra "farliga" ställen är hon helt lugn, likaså när jag kör horsmanship på henne. Hon accepterar mig som ledare till 100 % när jag befinner mig på marken, ser på hennes ögon att hon kopplar bort allting och hon går med sänkt huvud bakom mig. Men hur sjutton ska jag få henne att fatta att jag är lika bra ledare när jag rider ???? Fast det är jag väl inte förstås när jag tror att allt ska hända innan det gjort det. Det är väl så helt enkelt att jag är tryggare på marken...

 

[cristobal]

Sv: har blivit rädd

Hej!
Har råkat ut för samma grej, och det sitter i fortfarande, efter ett halvår, därför att hon accepterar mig som ledare från marken men inte från ryggen. En sak som jag känner är väldigt bra för mig är att jag varje vecka rider lugna hästar på en ridskola, jätteskönt att känna att jag inte är helkass på att rida, kanske det går att rida andra hästar?
Lycka till.

 

[mag]

Sv: har blivit rädd

ni är så rara allihop som svarar mig, och det känns skönt att läsa att fler varit i samma sits. Jag har fortfarande inte varit ut på någon tur i skogen än sen sista vurpan och när det är dags så kommer jag att ha sällskap. Däremot rider jag i paddocken nästan varje dag, och idag gick allt så otroligt bra, jag kännde mig så glad. Dels för att när jag skulle hämta henne gnäggade hon och kom emot mig.... Har aldrig hänt tidigare utan jag har alltid fått gå och hämta upp henne. Sen gick det så otrolig bra att rida, känndes nästan som i höstas, lugn och tillfreds var hon. Men vi är ju båda trygga i paddocken.
Kanske att all min nh hantering nu visar resultat i och med att hon kom till mig i hagen idag.
Jag har haft en tjej som ridit ut på henne några gånger nu , dock får hon bara rida ut med sällskap hon med, och det har gått bra, det är nyttigt för mig att se att andra fixar henne, för då gör jag det med.

 

[Jordgubben från Skåne]

Sv: har blivit rädd

ja har exakt samma problem + en häst som behöver miljöträning, som jag inte vågar rida ut på för jag är rädd...skitjobbigt, såja undviker det hela tiden och vad får man då...jo en häst som tycker att allt är 1000 ggr farligare än vad det är, så det blir bara en ond cirkel...ush

 

[mag]

Sv: har blivit rädd

hej du jordgubbe.... Så här har jag gjort nu, satt upp en massa farliga kartonger, plastpåsar, ballonger ja i princip allt som är "farligt" i vår paddock, ser inte klokt ut, men funkar. Nu kan jag tom rida där inne utan att hon bryr sig, men det första gångerna så studsade hon hela tiden. Men eftersom jag är trygg där så kan jag förmedla till henne att det inte är farligt. Jag har också tagit hjälp av mina ungar, de får hoppa o gapa och skrika, dra runt tomma konservburkar, jag har varit ute o gå med henne i trafiken och ungarna har cyklat och plingat och skramlat och nu suckar hon bara. Men som sagt jag har inte ridit ut själv än, utan det får ta den tid det tar. Men jag känner att jag är på rätt väg. Har du möjlighet att miljöträna där du håller till nu så börja där... föerslår jag

 

[Jordgubben från Skåne]

Sv: har blivit rädd

ok tack för tipsen, ska leka med presenningar stora foder tunnor m.m. sen ja då får det ta sin tid innan allt klaffar...har bara ägt honom i 2 månader...och blev rädd innan honom...så jag får ta o skärpa till mig

 

[mag]

Sv: har blivit rädd

ja jag har haft min i 10 månader och allt har gått så lekande lätt tills nu. Men som sagt jag kör bara på platser där jag är lugn och mycket från marken och jag ser att det ger resultat, hon börjar bli sitt forna jag och som sagt man får låta det ta tid, för jag har ju tänkt ha henne i måååånga år och då spelar väl några månader nu hit och dit nu ingen roll. Trodde faktiskt aldrig att jag skulle bli så här rädd, men det kan ha med åldern att göra man blir äldre och "klokare" är snart 44.

 

[Jordgubben från Skåne]

Sv: har blivit rädd

jag har inte vatt rädd i hela mitt liv(haha är bara 21 så gammal e ja ej men men) men var medryttare på en enormt smart/elak nordsvensk o han slängde av mig rejält en gång sen så kom han på hur han skulle skrämma mig, räckte han började spänna sig och konstra så blev ja skraj, och detta sitter tyvärr i

 

[Lazio]

Sv: har blivit rädd

Jag blev också sådär när jag gick omkull med mitt sto 2 ggr på nån vecka förra vintern, hon bockade bara hela tiden och hade noll koll på var hon satte hovarna, var riktigt obehaglig att rida.
Men jag fortsatte rida och sen försvann den där obehagskänslan i magen fort.
Slappna av och andas, sitter du och spänner dig gör hästen samma sak och flyger i luften för minsta lilla..

 

[Bison]

Sv: har blivit rädd

med förra hästen vurepade jag ordentligt ett par ggr, jag hade änglavakt sista gången, kunde lika gärna brutit ryggen efter det fixade jag inte att rida honom mer, blev livrädd direkt och spände mig massor, jag bytte in honom mot min vackra Munroe och det är det bästa beslutet jag tagit i hela mitt liv, tros sing ringa ålder har hon gjort mig till en säker o glad ryttare som tycker detär kul att komma ut till stallet igen.
Kom ihåg att ridning ska vara roligt, det finns inget värre än att vara rädd.