Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

[diabla]

Allt började med att jag hyrde en häst några dagar i veckan för ca 1 år sedan. Hästen var en femårig vallack som aldrig hade blivit riktigt inriden och han blev kastrerad när han var nästan fyra så han var väldigt hingstig. I början gick det bra men det började så smått gå sakta utför. När jag kände att det började gå dåligt och jag inte längre hade kontroll över hästen så började jag ta lektioner och försökte få all hjälp jag kunde få av andra kunniga. Det hjälpte lite grann och allt kändes bra. Men en dag blev jag avbockad, satt fast i stigbygeln, släpad i galopp under magen och jag blev sparkad på låret. när jag gråtande tog in hästen i boxen och skulle sadla av så bet han mig hårt i armen, liksom runt med båda käkarna och skakade runt min arm i luften!

Efter det kände jag att jag inte ville slösa mer pengar och tid på någon annans häst som det ändå gick jätte dåligt med. Vi var helt enkelt inte ett bra par jag och den hästen!

Efter detta så försökte jag hitta en annan medryttar häst men det kändes inte rätt med någon annan. Jag hade mycket att göra mitt sista år i uni så jag la hästarna på hyllan i ungefär ett år.

Nu vill jag börja rida igen. Jag var i stallet för att hälsa på och titta hur de har det. Jag kände direkt att hjärtat började bulta- både av längtan men mest för att jag var rädd! Jag gick fram till några hästar men känne rmig så himla osäker!! och jag blir sur på mig själv! jag har ridit konstant i nästan 15 år, jag är 23 år gammal och har haft många hästar förrut, medryttare och egna foderhästar, tävlat och varit i stallet varje dag och aldrig har jag varit en sån här fegis!!

och självklart så kännde hästarn jag klappade min rädsla direkt och så försökte de hugga tag i mig! typiskt!

jag vet att allt är mitt eget fel och att jag måste bli tuffare men just nu käner jag mig som en 10 årig nybörjare!!1

Ibalnd när jag har ramlat av så har det hänt att jag har varit lite skraj för att hoppa eller för att rida ut själv, men det har aldrig varit så här illa! nu är jag rädd för att gå nära hästar och vistat med dom!

Hästar är mitt livs kärlek och ja gär ledsen varje dag för att jag inte rider, jag saknar det såååå mycket så jag blir tårögd och får klump i halsen bara jag tänker på det!

hur har ni som varit så här rädda kommit över rädslan??

 

[Gravinda]

Sv: Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

Du råkar inte finnas i närheten av v-ås? min häst är bra terapihäst. Min mamma var jätte rädd, när jag var yngre och var i stallet och hon skulle hämta mig, gick hon runt stallet och knackade på fönstret för hon vågade inte gå igenom stallet. När jag red på ridskola satt hon alltid bakom en pelare så att om jag började trava eller nått annat "farligt" kunde hon gömma sig bakom den och titta fram och se att jag levde när det var över.
Ett år efter att jag köpt min kunde hon stå ensam med min häst i grimskaft utan att skaka. Ett halvår efter det så var hon uppe på honom. Det tog ju lite tid för henne och det var baby-steps, men att umgås med en trygg häst, lite varje dag är nog det enda man kan göra.

 

[mylan]

Sv: Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

Jag har aldrig varit rädd för häster el några andra djur men jag har hjälpt några att komma över rädslan!

Känner du någon som har hästar(snälla) fråga om du kan få komma dit och bara klappa/borsta när dom är med! Sträck fram handen med ovansidan mot hästens mule och låt den lukta på dig. Låt det ta tid!

Jag tror att det bästa är om ägarna till hästarna är med för då kan dom tala vad hästen tycker om och inte.

Skulle någon gå fram till min dotters sto så skulle hon förmodligen också bitas pga osäkerhet eftersom vi inte vet vad som hänt henne tidigare.

Skulle någon däremot gå fram till min valak som är tryggheten själv så skulle inget hända mer än att han skulle titta och fundera varför klappar du mig inte vill gärna sitta i knä om han kunde med sina 183cm:

Lycka till!
Man ska ha respekt för alla djur! Alla djur kan bli farliga i trängda situationer!

 

[norrland65]

Sv: Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

Jag förstår hur du känner det. Har varit där själv också.

Jag har tidigare varit rätt tuff och orädd. Tänkte lixom inte på att det kunde hända grejer med hästar.

Men så fick jag hand om en häst som var lite för mycket. Där jag kände att jag inte räckte till, och jag förstod inte hästens signaler. Kändes som om hästen var så oförutsägbar. Det var den såklart inte, men för mig kändes det så. Det skapade en groende rädsla. I samma veva hände några otäcka olyckor i området där jag bor (inte mig, men andra). Riktigt otäcka. Och det spädde på min osäkerhet.

Jag fick riktigt jobba med min osäkerhet. Vi har ju haft hästar under hela den här perioden, så det har ju varit en daglig träning. Men det har gått, jag har kommit tillbaks. Men jag tror aldrig att jag kommer att bli lika kavat som jag var tidigare, framförallt vad gäller ridningen. Kanske har det med ålder att göra också, så kan det vara.

Det bästa rådet jag kan ge är att ta det i din takt. Vi gjorde så att vi skaffade några riktigt trygga, stabila hästar. Bussiga hästar, som inte har så mycket fyr för sig. Som jag kan bygga upp mitt självförtroende på.

Ta det i din egen takt. Utsätt dig inte för sådant som du inte klarar av. Kanske bara borsta hästen, eller skritta några varv på ridbanan.
Försök hitta en riktigt trevlig, stabil häst att börja med.
Låt det ta tid, och ställ inte för höga krav på dig själv.
Gör det du känner dig trygg med och som är roligt.
Ta hjälp. Om du behöver ledare eller någon som håller hästen, så be om hjälp.
Du kan ju även ta samtalshjälp, om du tror att det skulle hjälpa.

Du har ju faktiskt varit med om en rätt otäck olycka, att bli släpad under hästen. Så det är ju inte en helt irrelevant rädsla du har att komma över. Så känn ingen press eller prestige - det kommer nog att ta tid och du behöver nog en stabil läromästare som kan hjälpa dig att komma över rädslan.

Norrland

 

[-moa-]

Sv: Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

Det bästa tricket är verkligen att hitta en sån där super duper snäll häst att få hålla på med och sen börja rida när det känns ok.
Du vet dom som är JÄTTE lugna och snälla, "bombsäkra", sen behöver dom ju inte vara slöa eller döda för det, det kan man ju bestämma själv hur pigg man vill ha men inte allt för pigg kanske är bra i det här läget.

JAg har också fastnat under en häst o skadat mig ganksa rejält en gång i tiden, då var jag tvungen att hitta hästen o släpa mig upp på dne för att komma hem (mitt ute i skogen ett par mil på vintern själv ...jättesmart...inte) så jag kom ju automatiskt upp på hästryggen igen så att säga, men sen efteråt kom rädslan när ajg itne hade kunnat rida ett tag pga, skadorna, och skulel börja igen, men det var vad jag gjorde -hittade en supersnäll o lugn häst som inte brydde sig om när jag fick nervös anfall bara av att sitta upp.

hoppas du kommer över det, och kan börja med att rida igen, det är ju helt ok och rimligt att vara rädd efter en olycka men det GÅR att komma över

 

[sinner]

Sv: Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

känner igen mig...mycket.
var också kavat och tuff, tänkte inte på vad som kunde hända, och inget hände ju heller eftersom jag var "trygg" för hästarna att vara med.
skaffade en ardenner stor som ett hus och varit hingst läänge.. han är snäll och go, men rädd om sina fötter(lång historia) allt gick bra med honom, och jag blev efter en tid gravid. under graviditeten red jag inte så mycket, och pållarna fick mest gå i hagen. när yrvädret kom ut och jag skulle återuppta hästarna var jag ganska osäker, och lätt stirrig hos hästarna, och det kände dom och speglade så klart mig. suck.
då, mitt dumma dumma nöt, inpulsköpte jag en sexmånaders ardennerhingstunge som dessutom var flaskfödd. ni kan nog gissa hurdan han var efter en månad. han skulle ha ihjäl mig så for han fick se mig, och jag vågade inte ens gå in i hagen till mina egna hästar. fick ha med sambon att göra allt åt mig, kunde inte ens leda hästarna in och ut.

han var snäll mot alla anda, utom mig, givetvis för att jag var rädd för honom. hysteriskt rädd.
efter mycket om och men bytte jag bort honom mot en liten shettis, och svalde min rädsla för henne från första stund. hon var helt ohanterad när hon kom, och sparkade och bet, men jag skulle minsann inte visa mig rädd för henne. och jag lyckades faktiskt, men gud vad jag skakade!

det som verkligen har hjälpt mig mest var när jag fick en liten stalltjej. JAG blir den som kan något, och som visar henne. och inför henne kan jag ju inte visa mig rädd. detta hjälpte och hjälper mig fortfarande, att visa och berätta för någon, tex hur man lyfter hoven på en häst som är lite krånglig, för eftersom jag berättar hur man ska göra så kan jag inte bli "blockerad" av rädslan, och då gör jag rätt istället för att bli som en staty. väldigt effektivt faktiskt.

detta blev långt, men jag vill bara att du ska veta att du inte är ensam..

 

[Teilani]

Sv: Har blivit livrädd för att vara nära hästar!

Vilken otroligt otrevlig upplevelse, och du betalade för att rida den hästen

Alla hästar kan så klart bli farliga i fel situationer, men de allra flesta är ändå snälla och vänliga, du får leta runt lite till. Om du vill göra en mjukstart kan du ju leta upp ett stall med islänningar. Inte för att de är snällare än andra hästar, men i och med att de är lite mindre så kanske det inte känns lika läskigt och du kan få lite självförtroende innan du går vidare.