Kattennizze
Trådstartare
Jag vet, frågan har varit uppe förut men jag kan inte släppa detta fascinerande ämne! Jag tycker mig inte riktigt ha fått förklaringen till varför vissa inte vill hantera sina unghästar därför att de då ska bli "buffliga" och inte ha respekt för människor. Jag är så nyfiken kring hur man tänker då, vad är det som brister i människans hantering av unghästen?
Jag vill ge några exempel: Jag har en 1-åring. När jag frågade runt efter en utbildare som kunde hjälpa mig att köra in henne, frågade jag om lämplig ålder för inkörning (Jag fick tag på en mycket välrenommerad person som jobbat med inkörning i många år) och svaret jag fick var; så tidigt som möjligt. Jag frågade varför och personen förklarade att de hade kvar sin naturliga nyfikenhet och att det helt enkelt var lättare än när de blev äldre.
På min 1-årings lösdrift går det en jämnårig kompis till mitt sto. De är av olika raser, vilket säkert har sin betydelse, det är ju svårt att säga vilken. Hon är inte överdrivet hanterad av människor, men väldigt lätthanterlig. Min är ju mer hanterad av människor, framförallt mig givetvis, men även av andra. Hon är tuffare, kommer fram först i hagen (vilket hon redan gjorde som föl när jag bestämde mig för henne) och är nog allmänt ganska tuff om än absolut inte dum. (med dum menar jag problembeteende som stegra, bita, sparka etc) Det har hon aldrig gjort. Den jämnåriga kompisen upplever jag som skyggare, och som helst vill vara med sin flock. Men inte min, hon föredrar människors umgänge känns det som (även om hon naturligtvis är med sin flock). Även om min häst är tuffare på sitt sätt, föredrar jag det framför den mer lätthanterliga och skyggare individen. Mycket därför att min häst känns mera som den är med mig mentalt, flummigt uttryck men jag hoppas ni förstår vad jag menar. Observera att jag nu pratar om hobbyhästar och inte tävlingsdjur, för där kan man ju helt andra krav. Ja, hur tänker ni? Vad/vilka unghästar föredrar ni? och varför? Och hur mycket påverkar hanteringen av dem egentligen? Och vad är en felaktig hantering av unghästar?
Jag vill ge några exempel: Jag har en 1-åring. När jag frågade runt efter en utbildare som kunde hjälpa mig att köra in henne, frågade jag om lämplig ålder för inkörning (Jag fick tag på en mycket välrenommerad person som jobbat med inkörning i många år) och svaret jag fick var; så tidigt som möjligt. Jag frågade varför och personen förklarade att de hade kvar sin naturliga nyfikenhet och att det helt enkelt var lättare än när de blev äldre.
På min 1-årings lösdrift går det en jämnårig kompis till mitt sto. De är av olika raser, vilket säkert har sin betydelse, det är ju svårt att säga vilken. Hon är inte överdrivet hanterad av människor, men väldigt lätthanterlig. Min är ju mer hanterad av människor, framförallt mig givetvis, men även av andra. Hon är tuffare, kommer fram först i hagen (vilket hon redan gjorde som föl när jag bestämde mig för henne) och är nog allmänt ganska tuff om än absolut inte dum. (med dum menar jag problembeteende som stegra, bita, sparka etc) Det har hon aldrig gjort. Den jämnåriga kompisen upplever jag som skyggare, och som helst vill vara med sin flock. Men inte min, hon föredrar människors umgänge känns det som (även om hon naturligtvis är med sin flock). Även om min häst är tuffare på sitt sätt, föredrar jag det framför den mer lätthanterliga och skyggare individen. Mycket därför att min häst känns mera som den är med mig mentalt, flummigt uttryck men jag hoppas ni förstår vad jag menar. Observera att jag nu pratar om hobbyhästar och inte tävlingsdjur, för där kan man ju helt andra krav. Ja, hur tänker ni? Vad/vilka unghästar föredrar ni? och varför? Och hur mycket påverkar hanteringen av dem egentligen? Och vad är en felaktig hantering av unghästar?