Hantera ev. avlivning av dotterns ponny

Här är en till som är uppvuxen på landet, helt naturligt att djuren togs bort/slaktades och åts när de var färdigvuxna eller sjuka. Det var fullt naturligt och inget jag ens reflekterade över som liten även om jag inte fick (eller ville) vara med vid slakten, urtagning och styckning gick dock utmärkt då djuren var "borta", vilket för övrigt hänger med upp i vuxen ålder, vill inte se dem i dödsögonblicket. Mamma lindade aldrig in nåt utan sa precis som det var, inget konstigt alls.
Hon var också väldigt tydlig med att det är inte roligt att ta bort en älskad familjemedlem, men det är en skyldighet du har som djurägare och det ansvaret måste du ta, alltid. Jag är väldigt tacksam för det idag, även om det aldrig är roligt så klart. Jag hoppas kunna ge mitt barn samma raka och ärliga svar när de dagarna kommer att vi behöver ta bort djur.
 
Det där att om man får vara med på slakt och jakt på ett naturligt sätt så blir att döda djur något naturligt ställer jag mig helt emot. Det beror inte på det utan hur man är som person. Jag har sett och varit med sedan barnsben och har alltid tyckt att det är helt vidrigt och det var orsaken till att jag slutade äta kött. Jag ser det inte som någon rättighet människor har att döda djur för att de tycker om att äta dem.

Att låta ett djur som är sjukt och som det inte går att göra något för och som lider somna in är en helt annan sak. Där gör jag det för djurets skull, inte för min. Mina barn har varit med på avlivningar sedan de var små därför att jag är övertygad om att det är bättre att veta än att fantisera för fantasins fasa övergår ofta verklighetens. Däremot skulle jag inte låta ett så litet barn som Ts barn vara med vid avlivning av en häst. Jag ser det som onödigt då det kan upplevas som väldigt skrämmande när ett så stort djur faller.

Jag har aldrig prackat på mina barn någon tro. Varken i religiös mening eller annat utan de har fått fundera själva och trott på det de har funnit tröst i just där och då. Det är inget jag har lagt mig i eller värderat. Båda mina barn har när de var små funnit tröst i tanken på någon form av djurhimmel där vi en dag kommer få träffa dem igen. För dem har själva tanken på att djuret nu har det bra varit den tröst de behövde och tanken på att få ses igen har varit det som har gjort saknaden uthärdlig.
 
Jag tycker inte man ska ljuga för barn med trappalanda etc, eller ännu värre berätta att hästen går och tänker på Trappalanda och vill dit och träffa sina vänner. Det är ju ren lögn, självklart går inte hästar och tänker på livet efter detta, och har någon idé att där kan de träffa andra döda djur.

Man kan berätta det som en saga, och vara tydlig med att det är en saga, men jag skulle aldrig lura barn på det sättet.
Det var ju en himla tur att jag känner ts då och vet att hon berättar för sin dotter på rätt sätt. För hugaligen om hon använde trappalanda istället för kadaverbilen. Ibland undrar jag om vi inte tror att ungar är dummare än tåget. Nej, att säga att hästen vill kanske är dumt, men att använda alternativa ord för döden, vad spelar det för roll.
 
Det var ju en himla tur att jag känner ts då och vet att hon berättar för sin dotter på rätt sätt. För hugaligen om hon använde trappalanda istället för kadaverbilen. Ibland undrar jag om vi inte tror att ungar är dummare än tåget. Nej, att säga att hästen vill kanske är dumt, men att använda alternativa ord för döden, vad spelar det för roll.

Jag kommer inte ihåg vem, men har för mig att det var en psykolog i ett tv-program om döden och barn och den personen sa att det faktiskt var värre att säga andra saker än "död" och "döden".

En av de absolut värsta sakerna man kunde säga var t.ex att någon somnat in för alltid eller liknande "kodord" för döden.

Så, det kan ha väldigt stor betydelse.
 
Jag kommer inte ihåg vem, men har för mig att det var en psykolog i ett tv-program om döden och barn och den personen sa att det faktiskt var värre att säga andra saker än "död" och "döden".

En av de absolut värsta sakerna man kunde säga var t.ex att någon somnat in för alltid eller liknande "kodord" för döden.

Så, det kan ha väldigt stor betydelse.
Ja att säga "somna in" kan hos barn leda till extrema sömnproblem. Hur ska man våga sova eller låta någon annan sova när det kan innebära att man själv eller den man vill ha nära försvinner för alltid?
 
Jag kommer inte ihåg vem, men har för mig att det var en psykolog i ett tv-program om döden och barn och den personen sa att det faktiskt var värre att säga andra saker än "död" och "döden".

En av de absolut värsta sakerna man kunde säga var t.ex att någon somnat in för alltid eller liknande "kodord" för döden.

Så, det kan ha väldigt stor betydelse.
Då måste alla som varit på en kyrklig begravning farit väldigt illa också då...
Ja ja, den viktigaste frågan i det här fallet var när barnet skulle få veta. Sedan får var och en vara salig sin tro avseende trappalanda eller ej. Personligen har det alltid lugnat mig när jag kunnat fantisera om hästar som galopperar över gröna ängar i ett regnbågsland även om jag alltid vetat att det inte är något annat än fantasi.
 
Det var ju en himla tur att jag känner ts då och vet att hon berättar för sin dotter på rätt sätt. För hugaligen om hon använde trappalanda istället för kadaverbilen. Ibland undrar jag om vi inte tror att ungar är dummare än tåget. Nej, att säga att hästen vill kanske är dumt, men att använda alternativa ord för döden, vad spelar det för roll.
Trappalanda är väl inget alternativt ord för döden, Trappalanda är idén att det finns ett liv efter detta för hästar, dit hästar kommer när de dör. Dvs att hästar inte kan dö utan har ett evigt liv. Det är väl väldigt stor skillnad på om man tror att det finns ett liv efter detta, eller om man tror att livet är slut när man dör? Det är inte ett alternativt ord, det är något helt annat. I ena fallet tänker man sig att döden är slutgiltig, i det andra att döden bara är när man går från jordelivet (sådant det nu är, med krämpor och besvikelser) till ett mycket bättre ställe där solen alltid skiner, gräset alltid är grönt och ingen nånsin dör eller har ont.

Allrahelst om man dessutom lägger till att hästar dessutom är medvetna om och längtar till det paradiset.
 
Då måste alla som varit på en kyrklig begravning farit väldigt illa också då...
Ja ja, den viktigaste frågan i det här fallet var när barnet skulle få veta. Sedan får var och en vara salig sin tro avseende trappalanda eller ej. Personligen har det alltid lugnat mig när jag kunnat fantisera om hästar som galopperar över gröna ängar i ett regnbågsland även om jag alltid vetat att det inte är något annat än fantasi.
Skillnaden är väl att man i kyrkan faktiskt på allvar tänker sig att det finns ett liv efter detta, ett paradis där man ska sitta vid guds sida i evigheten. Det är ingen saga, det är vad som händer när en människa dör. Man lever för evigt i paradiset, och blir odödlig.

Eller trodde du att paradiset var en saga i den kristna tron? Det är ju inte mer saga än att det finns en gud.
 
Skillnaden är väl att man i kyrkan faktiskt på allvar tänker sig att det finns ett liv efter detta, ett paradis där man ska sitta vid guds sida i evigheten. Det är ingen saga, det är vad som händer när en människa dör. Man lever för evigt i paradiset, och blir odödlig.

Eller trodde du att paradiset var en saga i den kristna tron? Det är ju inte mer saga än att det finns en gud.
Trappalanda är lika mycket en saga för mig som att paradiset och gud skulle finnas.
Ska vi sluta att hacka sönder den här tråden med vilka ord man exakt får säga och inte. Det hjälper inte ts ett smack.
 
Trappalanda är väl inget alternativt ord för döden, Trappalanda är idén att det finns ett liv efter detta för hästar, dit hästar kommer när de dör. Dvs att hästar inte kan dö utan har ett evigt liv. Det är väl väldigt stor skillnad på om man tror att det finns ett liv efter detta, eller om man tror att livet är slut när man dör? Det är inte ett alternativt ord, det är något helt annat. I ena fallet tänker man sig att döden är slutgiltig, i det andra att döden bara är när man går från jordelivet (sådant det nu är, med krämpor och besvikelser) till ett mycket bättre ställe där solen alltid skiner, gräset alltid är grönt och ingen nånsin dör eller har ont.

Allrahelst om man dessutom lägger till att hästar dessutom är medvetna om och längtar till det paradiset.
Jag skrev ju att det kanske var dumt att säga "vill". Nej, men just det! Man får ju inte rätta hur man uttryckt sig här på buke...
 
Trappalanda är lika mycket en saga för mig som att paradiset och gud skulle finnas.
Ska vi sluta att hacka sönder den här tråden med vilka ord man exakt får säga och inte. Det hjälper inte ts ett smack.
Man får såklart säga vilka ord man vill, men om man säger ord, så kan det ju hända att andra säger ord också? Det är ju det som är ett samtal. Du säger ord, och sen får du reaktioner på det, och så säger andra ord.

Alternativet är ju att folk skulle strunta i vad du säger, men det verkar ju oartigt.

Gud kanske är en saga för dig, men det är knappast en saga i svenska kyrkan. Prästen som håller i en begravning tror rimligen på gud, och knappast att det är en saga.

Du måste väl ändå kunna se skillnaden på att tro att livet är slut när man dör, och att tro att det finns ett liv efter detta i paradiset?

Säger man till barn att det inte är slut när man dör, utan då väntar ett evigt liv i paradiset, hur ska de veta att man inte menar det? Utan att det bara är hittepå, om man inte säger det?
 
Varför är du så aggressiv/arg @a1agnlju ?

Man gör ju precis som man vill men vill man ha råd hur man ska hantera en sak och frågar på ett forum så får man svar.
Jag har iallafall upplevt TS som väldigt balanserad och vettig och jag tror ingen annan har någon annan uppfattning alls, som bara behöver lite stöd i vad som ska sägas och frågar om det.

Vilka råd tycker du har varit fel eller dåliga? Tycker du att vara ärlig är fel? Eller är det att man i tråden tycker att det är fel att linda in ordet kadaverbilen i ett annat namn som Trappalanda?
Tycker du att det förekommer påhopp på TS?

Många är vi som föredrar kadaverbilen men låter barnet själv bilda sig en uppfattning om Trappalanda som ett begrepp med många andra, utanför kadaverbilen.
Med det kommer dock ansvaret från föräldern att presentera olika "sagor" eller verklighet för barnet själv att fundera på. Vilket jag hoppas att alla religiösa personer också gör med sina barn. Även om det kanske är för mycket att hoppas på.

Att pådyvla vilken osanning som helst (trappalanda, gud, slutet som definitivt) som enda lösning på något ser jag som oansvarigt och urbota dumt.
 
Varför är du så aggressiv/arg @a1agnlju ?

Man gör ju precis som man vill men vill man ha råd hur man ska hantera en sak och frågar på ett forum så får man svar.
Jag har iallafall upplevt TS som väldigt balanserad och vettig och jag tror ingen annan har någon annan uppfattning alls, som bara behöver lite stöd i vad som ska sägas och frågar om det.

Vilka råd tycker du har varit fel eller dåliga? Tycker du att vara ärlig är fel? Eller är det att man i tråden tycker att det är fel att linda in ordet kadaverbilen i ett annat namn som Trappalanda?
Tycker du att det förekommer påhopp på TS?

Många är vi som föredrar kadaverbilen men låter barnet själv bilda sig en uppfattning om Trappalanda som ett begrepp med många andra, utanför kadaverbilen.
Med det kommer dock ansvaret från föräldern att presentera olika "sagor" eller verklighet för barnet själv att fundera på. Vilket jag hoppas att alla religiösa personer också gör med sina barn. Även om det kanske är för mycket att hoppas på.

Att pådyvla vilken osanning som helst (trappalanda, gud, slutet som definitivt) som enda lösning på något ser jag som oansvarigt och urbota dumt.
Nej, jag tycker inte att det förekommer påhopp på ts och ja, jag vet att ts är en klok och balanserad person. Jag tycker bara att det är tramsigt att märka ord.
Over and out
 
Man får såklart säga vilka ord man vill, men om man säger ord, så kan det ju hända att andra säger ord också? Det är ju det som är ett samtal. Du säger ord, och sen får du reaktioner på det, och så säger andra ord.

Alternativet är ju att folk skulle strunta i vad du säger, men det verkar ju oartigt.

Gud kanske är en saga för dig, men det är knappast en saga i svenska kyrkan. Prästen som håller i en begravning tror rimligen på gud, och knappast att det är en saga.

Du måste väl ändå kunna se skillnaden på att tro att livet är slut när man dör, och att tro att det finns ett liv efter detta i paradiset?

Säger man till barn att det inte är slut när man dör, utan då väntar ett evigt liv i paradiset, hur ska de veta att man inte menar det? Utan att det bara är hittepå, om man inte säger det?
Så gud och paradiset får inte anses vara en saga, men man får inte säga trappalanda för då ljuger man... Ja, jag säger då det...
 
Nej, jag tycker inte att det förekommer påhopp på ts och ja, jag vet att ts är en klok och balanserad person. Jag tycker bara att det är tramsigt att märka ord.
Over and out

Jag vill nog påstå att det var du som började märka ord.

Det ÄR viktigt att säga rätt ord. Det är ju ganska självklart och att det kan få konsekvenser att säga fel är vi ju tämligen överens om....vi andra iallafall.
 
Så gud och paradiset får inte anses vara en saga, men man får inte säga trappalanda för då ljuger man... Ja, jag säger då det...

Du läser med taggarna utåt och vinklar som du vill.

Jag är ganska övertygad om att @Mabuse menar att man ska säga som det är att vissa ser det som en saga och andra tror på det helhjärtat. Då har man berättat sanningen.
Givetvis är det då fel att säga det ena men inte det andra, oavsett vilket man säger.
 
Så gud och paradiset får inte anses vara en saga, men man får inte säga trappalanda för då ljuger man... Ja, jag säger då det...
Nej, om du tror på Trappalanda så ljuger du förstås inte. Men jag trodde inte att det fanns folk som på riktigt trodde att hästar har evigt liv.

Om man har en begravning i kyrkan och prästen pratar om livet efter detta, så är det knappast menat som en saga.

Sen får man självklart alltid säga vad man vill. Andra också, om de inte håller med en så får de säga det.
 
Nej, om du tror på Trappalanda så ljuger du förstås inte. Men jag trodde inte att det fanns folk som på riktigt trodde att hästar har evigt liv.

Om man har en begravning i kyrkan och prästen pratar om livet efter detta, så är det knappast menat som en saga.

Sen får man självklart alltid säga vad man vill. Andra också, om de inte håller med en så får de säga det.

Jag tänker att bara för att man själv tror något så behöver det ju inte vara sant, speciellt när det inte kan bevisas.
Är man någorlunda vettig så ser man till att säga i dessa fall, att "Så tror jag. Andra tror så här..." för att barn ska få en vettig palett att välja på och bilda sig egna uppfattningar.
 
Jag tänker att bara för att man själv tror något så behöver det ju inte vara sant, speciellt när det inte kan bevisas.
Är man någorlunda vettig så ser man till att säga i dessa fall, att "Så tror jag. Andra tror så här..." för att barn ska få en vettig palett att välja på och bilda sig egna uppfattningar.
Alltså, det finns ju alla möjliga orimligheter som någon människa tror på. Jag tänker att man inte är skyldig att ge barnen alla varianter.

Att bevisa att något inte finns är omöjligt, så jag tänker att det behövs mer än att det saknas bevis för att något inte finns för att man ska berätta det som alternativ för barnen. Det är ju t ex inte bevisat att det inte finns enhörningar, och säkert kan det finns någon som tror att de finns, men jag skulle ändå inte säga till barnen att det finns de som tror och tror och de som inte tror, det får man välja själv.

Trappalanda tycker jag inte riktigt man kan jämföra med att tro på Gud. Det finns massor av människor som tror på Gud, men jag har aldrig träffat en enda som på riktigt tror att Trappalanda finns. Jag vet inte ens varifrån idén kommer, vem hittade på det, och döpte hästparadiset till Trappalanda?
 
@Mabuse vill erinra mig att jag läst nån tråd här för länge sen ang varför Trappalanda "fastnade" osv.

Utöver det lägger jag ingen vikt vid vad man vill kalla nåt eller inte osv... även om jag varken är religiös eller använder trappalanda i vare sig egen tanke eller som förklaring till andra - varesig barn eller vuxna .

KL allmän reflektion:
Tycker TS funderingar är jätterelevanta och sansade .
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCV
  • Ratsit
  • Kålpudding med potatis I

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp