Sv: Handikapp hjälpmedel vid ridning
Ridutrustning för oss som har handikapp eller har värk.
Efter som föra tråden spårade ut, och jag tycker frågan är väldigt intressant, så lägger jag upp en ny tråd om detta!
Alltså vilken sadel rider ni i?
Griffin dressyrsadel i syntet, jag sitter toppen i den, den ligger bra på Timas rygg och är LÄTT att hantera för mig. Jag har skitsvårt att baxa med riktiga sadlar, "så högt" över axelhöjd...
Använder ni några speciella stigbyglar som exempelvis säkerhets stig byglar?
Tror det är Australiensiska säkerhetsstigbyglar, såna där med svängd "ytterskänkel".
Syntetstigläder är toppen, de töjer sig inte som vanliga läder brukar kunna göra och därmed bli olika långa, så man riskerar att hamna snett i sadeln utan att det är meningen... Syntetlädren håller sig lika och det är upp till ryttaren att "balansera" sig i jämnvikt.
Jag ska köpa mig en stor boll, är det pilatesboll det heter, som man kan sitta, gunga och sprattla med benen på. Den använde jag jättemycket på min väg tillbaka efter ryggmärgsskadan och jag brukar passa på att jobba på den när jag får tid över att besöka rehabcenter. Jag ska ta tag i sjukgymnastiken faktiskt. För jag känner att jag tappat en del. Därför vore ju en boll toppen att BÖRJA med. Mamma tycker också att bollen är bra och hon kan nog tänka sig att använda den också.
Man hittar sittbenen, balansen och sina magmuskler på ett bra sätt. Den används ofta ute på Centrerade Ridkurser. Jag vill ÅKA på sån igen....
Hur kommer ni upp/av hästen? Pallar? Annat?
Ikeas trätrapp-pall "Bekväm". Toppen, lagom hög och lätt att flytta. Är jag riktigt fräsch, som nu när värmen börjar komma, så kan jag kliva upp via ett något lägre brunnslock.
Ni som har egen häst, har ni kommit på några smarta tips vid skötsel?
- Spärrskaft till att skruva i och ur broddar med.
- Jag har lärt Tima att lägga sina hovar i mitt knä, så jag kan stå på knä o jobba när jag är trött eller har ont.
- Jag försöker aldrig stressa, utan blir jag trött, så har jag en verktygspall (att ha ryktborstar i) och sätter mig på och vilar en stund.
- Hästarna har vant sig vid att jag tar tag kring överbenen på dem och reser mig upp om jag stått på knä eller huk för att ta på/av benskydd och liknande
- De går också som på glas när det är halt eller om de känner att jag är trött o stel och jag stöttar mig mot deras halsar/mankar till o från hagen.
- Inte vara rädd att be de andra i stallet om hjälp. De kör så gärna in hösilagebalar med säckkärra om jag ber dem exempelvis, eller bär in fodersäckar från bilen. Det ÄR inte skämmigt. Det är MÄNSKLIGT att bry sig om och hjälpa varann med det man i alla fall klarar av. Alla kan hjälpa alla med något.