F
Fazer
Jag anser att grundutbildningen av en häst ska åstadkommas med ett tränsbett.
Kandaret ska inte användas som någon "smidig" genväg, eftersom mycket viktigt i hästens utveckling blir eftersatt.
När hästen kommit till den punkt i sin utbildning då den ska börja samla sig på allvar, DÅ kan man börja använda det, men inte vid varje pass. Jag tycker fortfarande att hästen ska kunna utföra alla rörelser med ett tränsbett i munnen.
Men den riktigt höga samlingen åstadkommer man med hjälp av ett kandar.
Visst kan man börja vänja hästen vid betslingen tidigare, men det ska absolut inte användas som någon bromsgrej för att man inte orkar hålla hästen i den så kallade ramen, då är man långt ute och cyklar.
Har man en lyhörd häst som inte blivit konstant dragen i munnen, och som har någorlunda aktiva bakben så behöver man inga skarpare bett för att kunna rida!
Axels inställning till kandar är skön: Det är ett nödvändigt ont!!
Vad tycker ni andra??
Kandaret ska inte användas som någon "smidig" genväg, eftersom mycket viktigt i hästens utveckling blir eftersatt.
När hästen kommit till den punkt i sin utbildning då den ska börja samla sig på allvar, DÅ kan man börja använda det, men inte vid varje pass. Jag tycker fortfarande att hästen ska kunna utföra alla rörelser med ett tränsbett i munnen.
Men den riktigt höga samlingen åstadkommer man med hjälp av ett kandar.
Visst kan man börja vänja hästen vid betslingen tidigare, men det ska absolut inte användas som någon bromsgrej för att man inte orkar hålla hästen i den så kallade ramen, då är man långt ute och cyklar.
Har man en lyhörd häst som inte blivit konstant dragen i munnen, och som har någorlunda aktiva bakben så behöver man inga skarpare bett för att kunna rida!
Axels inställning till kandar är skön: Det är ett nödvändigt ont!!
Vad tycker ni andra??