grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Också tänkvärda synpunkter...väl värda att ta till sig!

BonRaiz skrev:
Ja, detta äör oxå en bidragande orsak till tjurig/trött sto...vi vill börja träna under våren, men det är då under pälsfällning de mår som sämst....jag ser det nu på min 4åring, så hastigt hon blev slö o trött...och verkar ha rätt "ont" i huden...nu får hon en paket vanlig jäst+ bevitaminer/dag och så hjälper jag till m fällningen, ryktsten varje dag...idag va hon betydligt piggare, än igår...så jag hoppas det hjälpte, det jag gör...
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Cafu: Jag skulle inte tro att hon tog skada utav att vara på träning, utan tvärtom var det säkert nyttigt för henne att komma ut å vädra näsan lite!

Själv skulle jag gärna åka iväg på kurs med min, men det ordnas inget nu inom den närmaste framtiden. Men som sagt får jag hoppas att vi kommer oss i väg på utställningen och den utlovade handledningen där före... Men det är länge till juni ännu...

Hovslagaren var på besök igår för att fixa shettisens hovar. Det som jag inte begriper med Karisma är att hon vill mer än gärna kolla vem det är som är på besök, men hon blir så jävla tjurig (skulle nafsa i kläderna och försökte bitas... *SUCK*) och måste på alla vis och sätt försöka skrämma livet ur besökarna... Hovisen var ju som tur inte rädd henne, men hon har kanske märkt med andra som varit på besök att de är rädda för henne bara hon ser riktigt jävlig ut....?!?

När hon försöker med detta beteende på mig tar jag i hennes huvud och börjar klia henne. På så sätt får jag henne att sluta. Om hon sätter in ett ordentligt hugg försök schasar jag iväg henne...(viftar med handen mot huvudet blir det bara värre, tar det väl som om man utmanar henne till lek??) Kanske jag borde skriva en "bruksanvisning a la El Karisma" för alla som skall besöka oss? :smirk: hmmm.... borde förresten själv få en..... kanske jag borde ringa uppfödaren om hon har en kvar....:cool:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

cafu skrev:
Men vi hann knappt halvvägs förrän hon pep till bakom mig, vände på stället och kastade sig ut. Så kom hon in igen, bara för att göra samma sak en gång till och sen ytterligare en eller två gånger till.
Känner igen detta, Karisma brukar också "pipa" till på något konstigt sätt just före hon sätter iväg i sina toksprång... Protest?? Hade du hästen i lina eller var hon lös?

Är min häst också understimulerad? Hon skulle nog verkligen behöva jämnårigt sällskap.
Utifrån det jag varit/är med om kan mycket väl hända. Om hon skulle ha en jämnårig till sällskap skulle hon säkert få leka och busa av sig i hagen. Jag tycker dock att det är lika viktigt att hon får gå med en äldre häst samtidigt så att någon "håller koll på ungdomarna". Förra våren gick min Karisma ihop med shettisen (mitt eget 13-åriga sto) och sen så hade jag lånat en shettis i samma ålder som Karisma. Det blev ett lyckat resultat, och förhoppningsvis kommer ungshettisen tillbaka till oss i slutet av veckan..!!

Kräver jag för mycket?
Hmmm... samma fråga ställer jag mig själv...

Var det för krävande att åka iväg på kurs?
Jag tror att det gjorde bara bra, ny miljö, träffa andra hästar, du skrev visst i ett tidigare inlägg att du fått några bra tips när ni var på kursen?! Vilka var dessa??

Ska jag låta henne vara ett tag? Eller träna ännu mer?
hmmm... vet ej...

Ska jag i så fall försöka hitta på fler grejer som hon tycker är roligt, eller bara tålmodigt kräva att hon ska göra som jag vill?
Varför inte lite av båda? Tycker hon om att jaga bollar (typ en fotboll?) i hagen? tycker hon om att bli kliad? Tycker hon om löshoppning? VAD tycker hon om??

Tydligen har vi lite likartade problem!! Skulle gärna servera dig ett fulländat svar ang vilka knappar man skall trycka på för att få hästen att fungera, enligt egen mening... men, tyvärr har jag inte hittat så många knappar som fungerar ännu... desto fler som orsakat kortslutning i systemet...:cool:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Dessutom verkar hon inte heller ha så stort utbyte av den gamle valacken hon går med...

Kan du ge henne en bättre kompis? Den mest välartade och snälla tvååring kan bli ett litet monster om de inte får rasa av sig med hästlek med hästkompis i hagen på dagarna! Sen vad det är för kön och ålder etc på kompisen är eg inte det relevanta - utan att kompisen LEKER. Det absolut bästa är om det är både lekkompis och uppfostrare.

Men att ha en unghäst utan lekkompis är tyvärr att be om att få problem, då människan helt plötsligt får ta på sig en massa extra roller. Och vi vill ju inte vara lekkompisen.

Så finns dte något sätt att ge henne en lekgladare kompis??

. Den senaste månaden har jag börjat backa och flytta henne korta stunder i hagen. men du har rätt, hon tycker inte det är kul. Hon gör ju faktiskt som jag ber henne, men utan glädje. Problemet är att jag har velat vara säker på att hon respekterar mitt personliga utrymme innan jag velat ta henne för mycket ut på promenad, därav flytta-och backa-träningen.

Jag skulle sluta med backa/flytta träningen ett tag, och OM du känner att du MÅSTE göra det - gör det någon annanstans än i hagen. Men varför inte prova ta en promenad med henne. Hjälm på dig och longerlina på hästen och prova. Ofta beter de sig mycket bättre än man tror när de får lite stimuland och saker att titta på. Och det gick väl bra på kursen?

Vissa ston tycker HISKELIGT illa om att man flyttar och backar och donar med dem. De yngre kan tycka extra illa om det. Självklart ska de klara av det, men man får smyga in det. Även min K hade problem med det, så jag gjorde det bara lite nu ochd å, aldrig som en träningssession och aldrig som straff. Men jag flyttade något steg hit och dit på stallgången vid rykten, med beröm och kli direkt efter och sen något kul. Dvs gör inte en 'grej' av flyttandet. Med tiden så kommer det i alla fall. K flyttar idag utan varken sura miner eller grimaser, men jag tror aldrig hon kommer bli som valacken som räknar det som jobb och tycker det är kul, för allt som gör matte glad & nöjd är kul..

Funderar på om hon tyckte det var så ångestfyllt i söndags när jag lastade henne och körde iväg på kurs, då band jag nämligen upp henne själv inne i ligghallen strax innan medan den andre stängde ute i hagen, att det var därför hon var så ovillig att gå in dit idag?


Det tror jag inte, dessutom ska hon kunna gå in och stå uppbunden själv. Så jag tror inte du behöver ha någon ångest för det. Däremot kanske hon hade mycket att smälta efter kursen, lite trött i både kropp och knopp och inte var på humör för 'mer träning'.

Är bara rädd att hon blir större och större och allt svårare att hantera om jag väntar för länge med att kräva saker av henne

En befogad fundering, men samtidigt - det fungerar inte så bra med det du gör nu, och om hon får LÄRA SIG att missköta sig nu så blir ju DET ett problem när hon blir större.

Ibland får man gå den krokiga vägen mot målet och lirka och luras lite. Och om det t ex fungerar fint att gå på promenader, så kan du där lägga in ett litet back här, en liten flytt där osv. Dvs du gör samma mått av träning som innan, men utan att hästen egentligen märker det. I hästens ögon är ni bara ute och har kul liksom..

Det gäller hitta en form som de tycker om helt enkelt.

Min lilla ansåg att longering var MENLÖST och ett ypperligt tillfälle att sura ihop. Tre klinikbesök med lössläppning i litet ridhus/större longervolt där hon i princip löslongerades för rörelsekontroll, och det var bara att koppla på en longerlina och tuta och köra. Hade jag nött vidare som jag tänkt från början hade hon nog bara blivit grinigare och grinigare vad gäller longering. Men istället så lärde hon sig det utan att fatta vad som hände, och tycker idag longering är KUL. Och jag behövde inte ens anstränga mig. Men just det där att hitta en ANNAN form, som hästen tycker är roligare, för att lära den det man vill får man ofta ta till med egensinniga ungston ;)

Det viktigaste tycker jag är att komma till ett lägga där man kan BERÖMMA istället för att 'gnälla'. En promenad där du backar henne ne gång och berömmer, och flyttar henne etts teg och berömmer och gör tre halter och berömmer men utspridd över 20 minuters skrittpromenad och kollar på saker är ju bättre än 10 minuters 'mutter' och 1 minuts beröm under ett 10-minuterspass i 'backa och flytta' i hagen.

Men kuggfrågan tycker jag är - hur fungerade det med kursen, med att hantera henne där och så? Gick det bra så FINNS det där, då skulle jag utan tvekan prova promenera henne.
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

El Karisma skrev:
. Det som jag inte begriper med Karisma är att hon vill mer än gärna kolla vem det är som är på besök, men hon blir så jävla tjurig (skulle nafsa i kläderna och försökte bitas... *SUCK*) och måste på alla vis och sätt försöka skrämma livet ur besökarna...

När hon försöker med detta beteende på mig tar jag i hennes huvud och börjar klia henne. På så sätt får jag henne att sluta.

Fast har du tänkt på att vad du gör där är BELÖNAR dåligt uppförande? Hon beter sig illa och så får hon uppmärksamhet OCH belöning..

Nu vet jag inte hur stallet ser ut, men bättre är att ignorera henne, och så snart hoN SLUTAR spela apa/se grinig ut så kliar du..

Kele kan vara drygt uppmärksamhetssökande när hovis pysslar med valacken. Hon blir inte elak men hon går runt, kastar med huvudet, får tapirhals, försöker nypa valacken i baken osv. Jag binder helt sonika upp henne vid krubban (så hon inte kan vandra) och så tokiggar vi henne. När hon står lugnt släpper jag lös, börjar hon igen binder jag upp. När hon skött sig prima från början har det hänt att vi avbrutit valackens ksoning och tagit henne emellan för att primiera det goda beteendet. Om hond äremot lever om och spelar apa hela tiden tar vi ofta en kafferast efter valacken är färdigskodd och det är hennes tur..

Men premiera inte hennes dåliga beteende genom att klia, varför skulle hon då sluta??
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Alexandra_W skrev:
Fast har du tänkt på att vad du gör där är BELÖNAR dåligt uppförande? Hon beter sig illa och så får hon uppmärksamhet OCH belöning..

Nu vet jag inte hur stallet ser ut, men bättre är att ignorera henne, och så snart hoN SLUTAR spela apa/se grinig ut så kliar du..

Kele kan vara drygt uppmärksamhetssökande när hovis pysslar med valacken. Hon blir inte elak men hon går runt, kastar med huvudet, får tapirhals, försöker nypa valacken i baken osv. Jag binder helt sonika upp henne vid krubban (så hon inte kan vandra) och så tokiggar vi henne. När hon står lugnt släpper jag lös, börjar hon igen binder jag upp. När hon skött sig prima från början har det hänt att vi avbrutit valackens ksoning och tagit henne emellan för att primiera det goda beteendet. Om hond äremot lever om och spelar apa hela tiden tar vi ofta en kafferast efter valacken är färdigskodd och det är hennes tur..

Men premiera inte hennes dåliga beteende genom att klia, varför skulle hon då sluta??

hmmm.... point made! Men saken är den, när jag grabbar tag om huvudet (när hon försöker nafsa/ser ut som ett åskmoln), står hon i sin tur och ruskar på huvudet/försöker nappa tag i mina kläder för kung och fosterland. Jag väntar då ut henne (utan att desto mer bry mig om hennes konster) tills hon lugnar sig och står still. DÅ kliar jag...

Men är det fråga om ett riktigt utfall, där jag tycker att nu får det räcka, får hon gå och sysselsätta sig med annat, då vill jag inte ha henne intill...

Hoppas du förstår lite av hur jag resonerar...
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Okej, då förstår jag. Och tar du tag i henne, men inte kliar förrän hon är lugn är det väl acceptabelt. Kanske.. :devil: Personligen försöker jag att endera korrigera eller ignorera när de beter sig illa. Eftersom vissa individer (har haft en..) struntar i VAD för sorts uppmärksamhet man får (positiv eller negativ) för ALL uppmärksamhet är bra. Och får man inte uppmärksamhet för att se söt och snäll ut, så kanske man iaf får en reprimand/tillsägelse för att se sur och elak ut, och då fick man iaf uppmärksamhet.. Ibland är de inte så himla logiska de små liven ;)

Nappande i kläder etc är förresten något jag korrigerar HÅRT, för det är sån liten bit för hästen mellan bita i kläder och bita i folk. Det är en av de få gånger jag inte drar mig för att ta till så mycket 'våld' som krävs. Oftast krävs det inte så mycket dock, en knäpp på nosen kommer man längre med än man tror. Men kommer näsan tillbaka sekunden efter så tar jag i såpass som det behövs för att hästen ska inse att 'jäklars, det där var INTE poppis' och iaf vänta 30 sekunder innan den är där igen. Och med tillräckligt antal upprepningar för att det inte ska komma en nappande hästmun efter 30 sek utan en försiktigt nosande hästmule, som kan få kli ;)

Men det är en balansgång det där. Det gäller ju att hitat rätt nivå på tillsägelsen, så man inte bara retar/trissar upp dem ännu mer.
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Alexandra:Jag måste bara få säga detta, att du är verkligen en bra hästmänniska...
Alla kan inte tycka lika, men om äns hälften av hästfolket hade din tankegång, så hade många fler hästar mått bättre...
Tack för att du finns, och delar med dig av din erfarenhet...:love:
Av vilket du verkar ha i massor...
Det förstår jag sen jag "hälsade" på din sida....
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

El Karisma skrev:
Känner igen detta, Karisma brukar också "pipa" till på något konstigt sätt just före hon sätter iväg i sina toksprång... Protest?? Hade du hästen i lina eller var hon lös?
Hon var lös...

Om hon skulle ha en jämnårig till sällskap skulle hon säkert få leka och busa av sig i hagen. Jag tycker dock att det är lika viktigt att hon får gå med en äldre häst samtidigt så att någon "håller koll på ungdomarna". Förra våren gick min Karisma ihop med shettisen (mitt eget 13-åriga sto) och sen så hade jag lånat en shettis i samma ålder som Karisma. Det blev ett lyckat resultat, och förhoppningsvis kommer ungshettisen tillbaka till oss i slutet av veckan..!!
Ja, gammelvalacken är ju ovärderlig i uppfostringssyfte men det vore ju bra med en jämnårig också, ska verkligen försöka ordna hit en över betessäsongen. Hoppas du får hem ungshettisen!

Var det för krävande att åka iväg på kurs?
Jag tror att det gjorde bara bra, ny miljö, träffa andra hästar, du skrev visst i ett tidigare inlägg att du fått några bra tips när ni var på kursen?! Vilka var dessa??
Hmm, är inte säker på vad jag skrev, men det handlade nog om simpel ledträning, att få hästens uppmärksamhet, att få henne att hålla sig på marken :crazy: och att följa efter...

Ska jag i så fall försöka hitta på fler grejer som hon tycker är roligt, eller bara tålmodigt kräva att hon ska göra som jag vill?
Varför inte lite av båda? Tycker hon om att jaga bollar (typ en fotboll?) i hagen? tycker hon om att bli kliad? Tycker hon om löshoppning? VAD tycker hon om??
Hon tycker nog om att gå på promenad, men det är ju det jag är mest rädd för...att hon ska stegra då :eek:

Tydligen har vi lite likartade problem!! Skulle gärna servera dig ett fulländat svar ang vilka knappar man skall trycka på för att få hästen att fungera, enligt egen mening... men, tyvärr har jag inte hittat så många knappar som fungerar ännu... desto fler som orsakat kortslutning i systemet...
Jo men det är ju bra att man inser det sistnämnda också ;)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Nu är lösdriften bara byggd för 2 hästar, men ska verkligen försöka få hit en jämnårig till betet, så hon får rasa av sig ordentligt! Som det är nu rör hon sig knappt...

Tanken med backa/flytta-träningen var att göra i alla fall någonting när nu ändå underlaget är som det är. Vill helst inte halka under en stegrande 2-årig nordsvensk :eek: Samt att etablera respekt och positioner innan vi tar upp promenaderna som det varit sparsamt med under vintern (jag har lett henne, men bara korta rundor på gårdsplanen). Men du har nog rätt, hon tycker det är tråkigt och man kan ju lika gärna göra det som en del av den dagliga hanteringen på stallgången t ex. Eller på promenader.

Jo, det gick bra på kursen. Kanske för att jag kände att jag hade hjälp om det skulle hända nåt. Och visst, hon gjorde en ansats att stegra sig nästan direkt när vi kom in i ridhuset, men det gick att få bukt med. Och sen var det rätt lugnt. Men det är ju också så ovärderligt att få hjälp av en erfaren tränare samt 2 personer som hjälpte till så vi kunde tömköra över lite bommar i olika formationer, vilket hon verkade gilla lite grann i alla fall. Hur löser man det annars själv innan man kan leda sin häst riktigt?

Tack för dina funderingar!

Och El Karisma, du skulle nästan kunna döpa om denna tråd till "2 griniga unghästar på 2 år" ;) Skämt åsido, det var inte meningen att "kapa" tråden, ville bara dela med mig av mina erfarenheter vilka som sagt liknar dina en del...:smirk:
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Tänkte bara tillägga att i dag var en bra dag! Lydde ditt råd Alexandra och vågade mig faktiskt ut på en liten promenad! :banana:

Och se, det gick bra. Lugnt och fint följde hon efter nästan helt utan krångel. Svängde åt båda håll, gjorde halt och stod stilla på kommando. Var så nöjd och slutade när det gick som bäst bara efter en liten stund, ville inte att hon skulle få tillfälle att börja protestera utan klappade om och berömde henne och ledde tillbaka henne till hagen igen, för ett positivt avslut.

Provade några timmar senare dessutom att ta ut gammelvalacken från hagen, 2-åringen var lugnare än vanligt och skrittade bara med längs staketet. Gick fram och tillbaka några vändor och eftersom han verkade tycka det var så kul att komma ut så gick vi t o m en liten bit iväg från hagen, utan större förtvivlan hos lillan. Solen sken och det var en härlig dag med hästarna! :love:

Så nog finns det hopp...att det går upp och ner med en unghäst får man väl acceptera, desto viktigare att njuta av guldkornen till dagar! :rofl:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

cafu skrev:
Tänkte bara tillägga att i dag var en bra dag! Lydde ditt råd Alexandra och vågade mig faktiskt ut på en liten promenad! :banana:

Och se, det gick bra. Lugnt och fint följde hon efter nästan helt utan krångel. Svängde åt båda håll, gjorde halt och stod stilla på kommando. Var så nöjd och slutade när det gick som bäst bara efter en liten stund, ville inte att hon skulle få tillfälle att börja protestera utan klappade om och berömde henne och ledde tillbaka henne till hagen igen, för ett positivt avslut.

Provade några timmar senare dessutom att ta ut gammelvalacken från hagen, 2-åringen var lugnare än vanligt och skrittade bara med längs staketet. Gick fram och tillbaka några vändor och eftersom han verkade tycka det var så kul att komma ut så gick vi t o m en liten bit iväg från hagen, utan större förtvivlan hos lillan. Solen sken och det var en härlig dag med hästarna! :love:

Så nog finns det hopp...att det går upp och ner med en unghäst får man väl acceptera, desto viktigare att njuta av guldkornen till dagar! :rofl:

Va roligt att det gick bra!! :bump: :banana:

Inte gör de något att du hakat på tråden, vi har ju lite likartade problem!!

Karisma tjafsar också emellnåt emot när man skall ta på henne lite här och var, då har det funkat bra att grabba tag om huvudet och låta henne hålla på tills hon lugnar ner sig... Hon måste ju slappna av vid beröring för att det inte skall vara obehagligt. om man istället gör stor show av det hela blir hon bara mer uppretad= man kommer ingen vart i denna situation.

Man skall vara konsekvent, JA. Men emellanåt måste man se till situationen och HURUVIDA det är bäst för stunden är att korrigera/ignorera dåligt beteende/uppmuntra gott uppförande!? Eller?

Men jag accepterar absolut INTE att hon försöker vässa sina tänder på mig, och jag är inte heller sen att visa mitt missnöje de gångerna hon försöker sig på det...

Ifjol försökte hon på att flytta folk genom att hota med att sparka. Hon försökte det på mig med, men jag sparkade tillbaka och sen dess har hon inte försökt sig på den manövern flera gånger... (vet att det låter elakt, men hästar gör likadant....)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Jag har en lite fråga/undran till er...
Ni pratar så mkt om "uppfostran" av äldre häst till er 2åring..
Har ni haft dom sen de va fölingar?
Varför jag undrar beror på att jag köpte min som 2åring och då va hon "färdiguppfostrad" av flocken och av uppfödaren,hon levt med i 2år....
Jag har för mig att jag läst/hört någonstans att uppfostran börjas av stoet direkt efter födelse och fortsätter...
Sen dess har hon gått m en som "bara" är 1 år äldre och vi har inte haft några större "problem" m beteendet dom emellan....
Däremot har jag fått från 1a stund jobba m förtroendet mellan henne och mig...att hon skall lita på mig som sin "nya" människoledare...
Ibland får man bakslag...men jag vet att det mest går framåt...
Min har oxå dessa små "pipen" ibland...men det vet jag är när hon brunstar, de kommer tex när man är i huvet på henne, tar på grimman ibland....
Vi ignonerar det och gör ingen som hellst affär av det...
Jag vet ju själv hur känslig man är som kvinna:crazy:
Sen är det glömt...nuförtiden kommer det ytterst sällan...alltså inte äns varje brunst...
Men nåt som verkligen har hjälpt henne vid "brunstont", är Munkpepparn...hennes kors och äggstockar är inte alls lika ömma länge....:)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

BonRaiz skrev:
Jag har en lite fråga/undran till er...
Ni pratar så mkt om "uppfostran" av äldre häst till er 2åring..
Har ni haft dom sen de va fölingar?
Varför jag undrar beror på att jag köpte min som 2åring och då va hon "färdiguppfostrad" av flocken och av uppfödaren,hon levt med i 2år....
Jag har för mig att jag läst/hört någonstans att uppfostran börjas av stoet direkt efter födelse och fortsätter...
Sen dess har hon gått m en som "bara" är 1 år äldre och vi har inte haft några större "problem" m beteendet dom emellan....
Däremot har jag fått från 1a stund jobba m förtroendet mellan henne och mig...att hon skall lita på mig som sin "nya" människoledare...
Ibland får man bakslag...men jag vet att det mest går framåt...
Min har oxå dessa små "pipen" ibland...men det vet jag är när hon brunstar, de kommer tex när man är i huvet på henne, tar på grimman ibland....
Vi ignonerar det och gör ingen som hellst affär av det...
Jag vet ju själv hur känslig man är som kvinna:crazy:
Sen är det glömt...nuförtiden kommer det ytterst sällan...alltså inte äns varje brunst...
Men nåt som verkligen har hjälpt henne vid "brunstont", är Munkpepparn...hennes kors och äggstockar är inte alls lika ömma länge....:)

När ungshettisen var vid oss som sällskap "ansvarade" hon för busandet med Karisma, MEN hon visade henne också hur hon lärt sig att man skall uppföra sig i flock... Så hon var också lite av en uppfostrare... Men det som den äldre shettisen gjorde var att när ungarnas lekar började gå överstyr sa hon ifrån (dvs man springer inte över henne hur som helst bara för att man busar, utan skall förstå att respektera hennes utrymme.... bara ett ex ...)

Men hästar som haft möjlighet att gå i flock sen liten har ju lärt sig detta redan och förstår att respektera de ranghögre... Märkte med Karisma (efter att ha gått med den fångsjuka ponnyn när hon först kom till oss) att hon trodde att det var OK att gå över och i andra häsar precis som man behagar. Men sen den äldre blev frisk blev det andra bullar.. Likadant när lillshettisen kom till oss fick hon smaka på hovar i bringan om hon försökte tränga och köra över henne....

Min syn på saken!
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Jag har haft min sen hon var avvand fölunge, ca 6 månader.

Visst hade hennes mamma uppfostrat henne, hon gick också i flock med 3 andra ston med föl. Men hon var ju långtifrån färdiguppfostrad om man säger så...

Det är väl framför allt från dess fram till nu som jag haft störst nytta av en äldre häst som uppfostrare. Nu börjar hon lära sig vissa grundläggande saker. Men de kan ju hålla på och testa rätt länge ändå...

Skönt att Munkpepparn verkat hjälpa så bra på ditt sto! Har inte märkt av så mycket brunstproblem med min än, men hon är ju inte så gammal heller...
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Jag håller nog med, man får litegrann anpassa hanteringen efter stunden - försöka läsa hästen och se om det handlar om ren protest eller frustration över att inte förstå vad man vill t ex...men samtidigt får man ju ha vissa gränser för saker man absolut inte tolererar. Mitt sto har dock aldrig sparkat eller hotat eller försökt bitas eller något liknande...min stora skräck är att hon ska stegra sig och det är egentligen det enda riktigt stora problemet. Klart att hon kan krångla på stallgången eller vid ledning t ex - men det kan man ju hantera, värre är det när hon är uppe i luften tycker jag. Annars är hon egentligen väldigt snäll och trevlig :love:

Tänkte verkligen komma ut på lite längre promenader nu men då vet jag ju att risken är att hon reser sig om hon anser att vi går för lånt från hagkompisen - hur skulle ni göra i en sådan situation? Alla tips är välkomna ;)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Hej... jag igen. svarar alltid på dina inlägg, vi är ju i typ samma situation. Min tvååring har ju varit en :devil: att gå ut med ibland... vill ju gärna sticka iväg. Jag har varit helt uppgiven och trott att jag aldrig skulle få ordning på honom. Trodde att han var osäker mm. Fick hjälp av en erfaren hästkarl, som först sa att han kunde ta med min häst hem, så han fick ett miljöombyte och träning. Men när han gick ut med honom en sväng så sa han att hästen bara var busig och glad.. inget fel alls på honom. Han ville inte heller ta med sig hästen för han tyckte att jag skulle kunna klara av honom själv. Så sen dess har vi tränat lite på att stå still och lite andra småövningar. Hästmannen sa att det inte var nödvändigt för mig att gå på promenader förrän jag känner mig redo. Jag väntar nog tills längre fram i vår med det. Men med hjälp av våra småövningar märker jag redan skillnad på honom, han är positiv och mera lyhörd. Han tycker det är kul för vi slutar alltid när vi båda är nöjda.
Långt skrivet...var bara tvungen att skriva av mig lite. :banana:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

... han som hjälpte mig med min häst sa också att det är viktigt med pauser i arbetet med unghästar. De tröttnar lätt om man tragglar en sak för mycket. Men att öva på något några dagar i rad och sen låta hästen vila från det i nån vecka sa han var bara bra. Den nya "kunskapen" får tid att sjunka in hos hästen. Tränar man för mycket i sträck tröttnar de bara. Jag tränade nämligen på att stå still med min häst utanför stallet i några dagar, sen hade vi en paus på ca en vecka och när vi gjorde det igen gick det jättebra... jag trodde typ att han skulle glömt hau han skulle göra. Pauser och uppehåll är nog bättre än man tror.
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Hallå du :)

Intressant det du skriver. När jag haft hjälp av diverse "hästgubbar" (eller varför inte min egen pappa som haft travare förut) har de faktiskt sagt nåt liknande, att det är väl inga problem med min häst. Det har också varit en stor skillnad när någon av dem har lett henne för de har på något sätt klargjort direkt vad som gäller så hon har liksom inte ens testat...Men samtidigt har de sagt att jag borde vara mer bestämd. Fast man måste ju också känna att man har en chans att klara av det man ger sig in på. T ex har jag inte heller känt mig redo för att promenera med min förrän vi gjort några grundläggande ledarskapsövningar, så att jag sett att hon reagerar på mina signaler....
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Också intressant!

När jag hade med min häst på kurs i söndags tänkte jag att vi kunde tömköra lite på förmiddagen, sen kunde hon få vila några timmar medan vi höll på med de andra hästarna, för att sedan få komma in på ridbanan en stund till på eftermiddagen. Men han som höll i kursen tyckte det räckte med en liten kort stunds tömkörning på förmiddagen, och sen kunde hon stå i en box och bara smälta intrycken resten av dagen...jag hade gärna fortsatt, när man väl får hjälp vill man ju gärna lite för mycket än vad som är bra för hästen!

Korta stunder och ofta är nog det bästa, men det kan ju vara svårt när man oftast är själv. Ska försöka övertala sambon (hästrädd) att hjälpa mig med tömkörningen så fort jag kan leda henne lite bättre...

angie82 skrev:
... han som hjälpte mig med min häst sa också att det är viktigt med pauser i arbetet med unghästar. De tröttnar lätt om man tragglar en sak för mycket. Men att öva på något några dagar i rad och sen låta hästen vila från det i nån vecka sa han var bara bra. Den nya "kunskapen" får tid att sjunka in hos hästen. Tränar man för mycket i sträck tröttnar de bara. Jag tränade nämligen på att stå still med min häst utanför stallet i några dagar, sen hade vi en paus på ca en vecka och när vi gjorde det igen gick det jättebra... jag trodde typ att han skulle glömt hau han skulle göra. Pauser och uppehåll är nog bättre än man tror.
 

Liknande trådar

E
Träning Jaa. here we go again!! Har ett arabsto (läs :devil: ) på 2 år i min ägo. Trevlig liten prick, men inte nu!! Kort sagt: en dam med en...
Svar
1
· Visningar
824
Senast: Smallgot
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp