grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

BonRaiz skrev:
Det kommer du att vara många gånger, men visa inte henne det...ta m det hem, bearbeta och nästa gång är det glömt...då är det en ny dag....hon är troligtvis en helt annan häst just den dan...de där m ston är ett helt kapittel för sig, men man får nog SE sig själv ordentligt, för att få bättre förståelse..Lycka till...jag hejar på dig..:bow: :bow:

tack!! Emellanåt behöver man lite uppmuntran för att komma vidare! Solen skiner å vädret är toppen, det är bara nya friska tag som gäller.

Så länge man inte tappar hoppet borde det gå....;)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

jag som trodde jag va ensam .. har oxå en arabsto på 2 år som e jätteenvis och en bestämd dam med skinn på mulen nu har jag fått nog och tömt plånboken o går nh kurs med henne har fungerat lite faktiskt .. e det nån vana som går inom araber :crazy:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

El KarismaHur har det gått?
Är lite nyfiken....
Jag har aldrig själv haft en Arab...men har umgått m dom i stall o hage...dock inte ston...
Är de speciellt "tjuriga" är min fråga?
El är de som vilken sto som helst?:confused:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

BonRaiz skrev:
El KarismaHur har det gått?
Är lite nyfiken....
Jag har aldrig själv haft en Arab...men har umgått m dom i stall o hage...dock inte ston...
Är de speciellt "tjuriga" är min fråga?
El är de som vilken sto som helst?:confused:

Vad roligt att du frågar!! :)

Karisma är min första unghäst... Hade tidigare ett arabiskt halvblod, och när jag tänker tillbaka så var det också en speciell dam som skulle hanteras med silkeshandskar, emellanåt krävdes dock lite bestämdare tag... Jag tror att Kyras ordspråk är ett bra ex när det gäller att beskriva hästar... ;)

Mina hästar har möjlighet att gå ut och in i stallet/hagen som de önskar... Karisma vill så gärna vara med mig, men alltid emellanåt åker öronen bakåt, t.ex när jag nekar henne något eller inte låter henne stå och tugga på mina kläder (hon börjar med att pyssla runt lite med kläderna, för att sedan nappa tag i dem..)

Har märkt att hon känner igen min "berömma" röst, öronen åker direkt fram. Hon kommer när jag visslar på henne i hagen... Jag har börjat tvivla på om det är helt rätt lösning att låta henne vara, för hon verkar behöva någon form av stimulans (kanske jag kunde börja med lösträningen igen???)... Hennes hagkompis har fång förtillfället så hon är inte någon vidare lekkompis! :(

Mycket beror på mig själv har jag märkt... När hon är lös och jag vill att hon skall backa hjälpte det att jag nonchalerade hennes bakåtstrukna öron och hotfulla blick = hon backade = jag berömde = hästen såg urnöjd ut! Det är så roligt när man ser att något funkar och ljuset går upp för en! :idea:

Nummer ett vad jag får tänka på hela tiden är att behålla lugnet, trots att jag skulle vilja drämma till henne emellanåt! :crazy:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Det låter som min och det är vad som gör att det går framåt. Fast hon lägger öronen bak o ser förorättad ut:mad: när man gör något hon inte gillar så är hon samtidigt enormt kelig och vill så gärna ha mitt gillande, (även om hon tyckte jag var dålig på att lyda henne ett tag:angel: )

Att ställa av tror ajg sällan på om inte hästen är skadad eller psykiskt uttröttad och det verkar inte din vara. Det är nog mest önsketänkade att det löser problem.
Såna hästar behöver stimuleras, utmanas genom att få upgifter att lösa.
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

El Karisma skrev:
Vad roligt att du frågar!! :)

Jag tror att Kyras ordspråk är ett bra ex när det gäller att beskriva hästar... ;) Ja, det ä verkligen huvet på spik...

Karisma vill så gärna vara med mig, men alltid emellanåt åker öronen bakåt, t.ex när jag nekar henne något eller inte låter henne stå och tugga på mina kläder (hon börjar med att pyssla runt lite med kläderna, för att sedan nappa tag i dem..)
Ja, det där känner jag igen...men det försvann efter ett antal tillsägelser..men än idag åker de där öronen bakot, dock inte slickat, men jag nonchar det helt och berömmer när de åker fram igen...jag tror de åker bak mest för hon är sån häst som spelar mkt m öronen...en riktigt nyfiken en


Jag har börjat tvivla på om det är helt rätt lösning att låta henne vara, för hon verkar behöva någon form av stimulans (kanske jag kunde börja med lösträningen igen???)... Hennes hagkompis har fång förtillfället så hon är inte någon vidare lekkompis! :( Nä, jag tror inte heller det där m att låta dom va är en lösning, jag provade, men tyckte att hon var exakt där vi slutade när jag återtog kontakten...nä, det som hjäpt oss är just olika stimulans, spännande sådana, du vet plast, burkar etc plus lösträning, förflyttningar etc...de behöver det när de är nyfikna av sig...
Min hästs hagkompis är inte heller den som hon får fart på i första hand, så då får vi hitta på saker...jag tror hon saknar det lite nu, då vi mest rider o tränar....skall nog ta tag i det igen när markerna töat...


Mycket beror på mig själv har jag märkt... När hon är lös och jag vill att hon skall backa hjälpte det att jag nonchalerade hennes bakåtstrukna öron och hotfulla blick = hon backade = jag berömde = hästen såg urnöjd ut! Det är så roligt när man ser att något funkar och ljuset går upp för en! :idea: Ja, de älskar att göra rätt o få beröm...därför är det bäst o inte göra för stor "affär" av nåt de gör fel..

QUOTE]
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

BonRaiz skrev:
Nä, jag tror inte heller det där m att låta dom va är en lösning, jag provade, men tyckte att hon var exakt där vi slutade när jag återtog kontakten...nä, det som hjäpt oss är just olika stimulans, spännande sådana, du vet plast, burkar etc plus lösträning, förflyttningar etc...de behöver det när de är nyfikna av sig...
Min hästs hagkompis är inte heller den som hon får fart på i första hand, så då får vi hitta på saker...jag tror hon saknar det lite nu, då vi mest rider o tränar....skall nog ta tag i det igen när markerna töat...

Jag skulle så gärna träna en massa roliga grejer med henne genom ledövningar, men själva ledandet fungerar inte riktigt nu heller (eller fungerade... har inte haft ut henne på sisådär en vecka OBS! Hon går dygnet runt ute, ej instängd i stall!!)

Det är väl inte heller så väldans knepigt att börja med en massa ledövningar om hon och jag inte är på samma våglängd... Hon måste ju respektera mig och mitt utrymme, inte försöka tåga förbi mig stup i ett!!

Men ifall ni har bra tips på ledövningar som hjälper till att stärka hennes förtroende för mig mottas de med enorm tacksamhet!!

Jag är villig att prova på det mesta... :banana:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Efter senaste tilläggen i tråden har jag två råd ;)

Skit i öronen och överdriv berömmet ;)

Kele har fladderöron som hon likväl kan han som två glada antenner framåt som bakåtstrukna. Men hon är sån, och menar inte hälften så illa som hon ser ut, hon snackar en massa goja bara.

Hon har ett extremt fult minspel vid utfodring, och i just den situationen menar hon NADA av vad hon säger. Men hon har öronen strukna bakåt, hotar med hela kroppen och ser ut som en elak kobra. Jag skulle ALDRIG gå in till en okänd häst som såg ut som hon. Men hon flyttar sig när jag kommer, hon gör inget ont och jag kan sparka in en livrädd, hästokunnig pojkvän (hehe..) i boxen med en mathink och stänga dörren och det händer - ingenting. Hon ser ut som hon ska döda, men hon flyttar sig, hon väntar etc.

Beteendet är bättre idag än för 2 år sen, men jag skulle INTE vilja ha henne i inackorderingsstall idag heller. Dets kulle ge mig problem..

Grejen är att jag inte ens tror hon är medveten om vad hon s'ger, och hon menar det absolut inte. Så jag har ignorerat det (det skulle jag ABSOLUT inte göra om det fanns minsta korn av 'äkta hot' i det!). Och kliar man henne lite bakom öronen (hon gillar det) när hon ser sådär le ut så åker öronen fram.

Så det jag har gjort är ignorerat hennes minspel, och istället när hon fått maten och äter (ser lika sur ut då) kliat lite och när öronen är framme berömt och kliat mer. Samma sak om jag när hon äter går in och tar av täcket, hon vänder blixtsnabbt huvudet mot en med öronen slickade bakåt. Men gör nada (och jag måste gå mellan hennes bakdel och boxväggen så ville hon kunde hon göra slarvsylta av mig på en minut) och jag brukar bara säga typ 'hej surputta', klia henne lite och ta av täcket och gå ut.

Beteendet har minskat med själva 'jag är blind.. lalalala'-approachen från min sida. OM jag däremot rutit i eller liknande skulle hon med all säkerhet blivit värre kring just maten.

Samma sak på stallgången, hon får se ut som en huggkobra om hon vill, sålänge hon inte hotar mig. Kommer det däremot blottade tänder så ryar jag i, där är det hot jag inte accepterar.

Sen, Kele är en väldigt uttrycksfull häst, på gott och ont. Hon visar TYDLIGT när hon inte tycker om saker. Och hoN FÅR det sålänge hon inte gör mer än talar om (men fortfarande finner sig i det). Men på samma sätt visar hon TYDLIGT när något är positivt. Och här kommer berömmet in. Hon är en total sucker för beröm och blir löjlgt mallig. Något jag utnyttjat som en positiv tråd i träningen. Och ju mer sådana grejer när hon är 'vääääärldens duktigaste lilla Kele' det är, dessto mer öron framåt ser vi.

Även med öronen bakåt är det en social och kelig häst, hon har bara inte koll på att hon säger 'fula saker'.

Ang hur hon tar beröm så följande film är ganska talande, kolla uttrycket när vi står still och hon får beröm. Mallig som bara den ;)

www.maskinservice.se/test/kele.WMV

(jag har för mig det är rätt adress, hojta annars!)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Ang ledningen - gör det lätt för henne och låt henne gå bredvid ett tag, dvs 'normalledning'? Prova låta henne gå med huvudet vid din axel, eller med bogen vid din höft (dvs standard) då ett tag? Det kan vara skillnaden mellan krångel och att det fungerar?

Naturligtvis kan hon ju trassla där med och försöka gå förbi etc, men för en del unghästar går det mycket bättre om de inte behöver gå bakom, och sen när det sitter i 'boghöjdsledning' så kan man skicka bak dem.

De måste ju iaf lära sig bägge sätten förr eller senare. Kele hade lättare för att gå bakom, där fick jag uppmuntra att gå bredvid, medan andra hästar har haft lättast för att gå bredvid och fått uppmuntras att gå (och hålla sig..) bakom.
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Alexandra_W skrev:
Ang ledningen - gör det lätt för henne och låt henne gå bredvid ett tag, dvs 'normalledning'? Prova låta henne gå med huvudet vid din axel, eller med bogen vid din höft (dvs standard) då ett tag? Det kan vara skillnaden mellan krångel och att det fungerar?

Naturligtvis kan hon ju trassla där med och försöka gå förbi etc, men för en del unghästar går det mycket bättre om de inte behöver gå bakom, och sen när det sitter i 'boghöjdsledning' så kan man skicka bak dem.

De måste ju iaf lära sig bägge sätten förr eller senare. Kele hade lättare för att gå bakom, där fick jag uppmuntra att gå bredvid, medan andra hästar har haft lättast för att gå bredvid och fått uppmuntras att gå (och hålla sig..) bakom.

Vet du, jag tror min häst är en kopia av din Kele... På riktigt!! Jag känner igen så mycket av min häst i dina berättelser om Kele..., det är nästan läbbigt!!!:)

Jag har också märkt att ifall jag ryter till när hon surar blir det tusen gånger värre, skiter jag i det = gör hon inget mer (men, OM blickar kunde döda skulle jag vara uppspikad på väggen, flera gånger om). Jag antar att om man ser till de antal gånger jag klantat mig så skulle hon ha kunnat göra allvar av det hon visat mig.. men ännu lever jag och mår fint! ;)

Ang ledandet (hade ut henne på gårdsplanen idag för att kolla läget). Jag vet inte var det skiter sig, men högst antagligen är det jag som gör bort mig?! De va´två grejer jag speciellt la märke till:

1. Hon ger mig inte uppmärksamhet, hon riktigt söker efter annat i omgivningen att titta på.

2. När hon går bakom mig får hon plötsligt spel (från min synvinkel sett, utan anledning) och rusar om mig. Kan hända att matte är lite sen i svängarna, men hon är snabb som en oljad blixt! 2/3 av den, hmmm, ca 10 min länga strapatsen gick hon och tittade på dittan och dattan utan att härja. 1/3 gick åt att hon sprang runt mig/försökte komma ifrån mig. Jag försökte hindra henne genom att vifta grimskaftet mot henne när hon försökte kuta om, men det fungerade inte riktigt super...
Hittills har jag inte haft problem med att hålla henne, men om hon inte slutar med detta förrän vuxen ålder kommer jag garanterat att tappa henne...

När jag nu ordentligt funderat igenom vad det är som klickar tror jag nog problemet ligger i bristande respekt och förtroende (precis som du i ett tidigare skede trodde)... Så det är väl där jag ska börja...

Men lite hormoner tror jag är med och busar...

Ang det du hade filmat fick jag inte fram sidan (kanske fel på min dator??), skulle gärna se materialet!! :)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Ska kolla om adressen var rätt till filmen, återkommer. (kan inte kolla själv iom att jag sitter på segmodem).

Ang rusa (ngt Fröken Fräken här aldrig gjort btw.. ) så GÖR en massa saker, stanna, backa, vänd och håll på, så hon måste hålla fokus på dig lite mer. Ändra tempot etc.

Om hon är en kopia av Fröken Fräken här så gläd dig åt att du kommer få en synnerligen trevlig häst (om än att den kanske aldrig blir riktigt ..som alla andra hästar *s*) när det är färdigt. Jag var beredd att både slå ihjäl, sälja, skänka bort och utföra plågsamma djurförsök på Kele innan vi hade det där kriget som jag vann och sen har det ju bara gått åt ett håll, framåt och hon har sedan ett år ungefär inte varit annat än en otroligt trevlig individ. Om än med uttrycksfullt humör ;)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Alexandra_W skrev:
Ska kolla om adressen var rätt till filmen, återkommer. (kan inte kolla själv iom att jag sitter på segmodem).

Ang rusa (ngt Fröken Fräken här aldrig gjort btw.. ) så GÖR en massa saker, stanna, backa, vänd och håll på, så hon måste hålla fokus på dig lite mer. Ändra tempot etc.

Om hon är en kopia av Fröken Fräken här så gläd dig åt att du kommer få en synnerligen trevlig häst (om än att den kanske aldrig blir riktigt ..som alla andra hästar *s*) när det är färdigt. Jag var beredd att både slå ihjäl, sälja, skänka bort och utföra plågsamma djurförsök på Kele innan vi hade det där kriget som jag vann och sen har det ju bara gått åt ett håll, framåt och hon har sedan ett år ungefär inte varit annat än en otroligt trevlig individ. Om än med uttrycksfullt humör ;)

Jag blir så glad av höra om "fall" som slutat lyckligt!! Roligt, roligt! :)
Men lite avis blir man förstås, men det finns inga genvägar, bara att inse!

Visst får hästen vara uttrycksfull, även min... Men, förutsatt att hanteringen funkar och att mina åsikter också räknas! ;)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Haha, synd du inte läste min inlägg om när hon var föl ;) Fanstyget föddes kaxig och självständig och följa mamma, varför då när man kan få mamma att följa en själv? Jag hade jättekul *inte* när de skulle ut och in till hagen och jag hade en illröd, änglalockig liten djävul i andra änden av grimskaftet. Som sa NEJ.

Och jag vet inte hur många tvärsäkra 'spring iväg med stoet så följer fölet efter' jag fick höra från rutinerade uppfödare, och att det 'minsann inte fanns föl som INTE följde'. Jodå, det stod ett i mitt stall. Vilken alla vägrade gå med på... Nånstans där insåg jag vad jag fått på halsen :devil:

Minns när hon var knappa två månader och var med mamma hos hingsten. Skulle åka hem, men hade ingen lust alls. Jaha vi tog ut mamma ur hagen. Hejdå sa Kele och tittade inte ens upp och inte alls brydd ens när mamma började gapa utom synhåll.

Okej då, vi får tömma hagen då. Så de andra stona togs in, med sina små välartade föl skuttandes vid sidan *morr* Kvar i hagen, glatt mumsades maskrosor gick - just det - Kele. Helt oberörd över att hon var ensam. Efter fem minuter började hon långsamt strosa upp mot stallarna, utan minsta oro eller minsta brådska..

De minns henne än på hingststationen. Som den där änglalika, sockersöta men..egensinniga ;) (Kele var otäckt söt när hon var liten, dels är arabföl himla näpna, men tänk dig gnistrande kopparröd och så med änglaLOCKIG man och pannlugg och jordens oskyldigaste uppsyn.. Folk föll som furor och trodde aldrig på mitt muttrande om 'hon har HORN, jag lovar!'..förrän de sett det själv..).

Eller när hon fick för sig att hon inte skulla åka släp, och vi stod i två h utanför en stängd veterinärklinik och försökte ALLA metoder (inkl de dåliga..) och Kele sa NÄ! Och inget vid gjorde hjälpte, utan efter 2 h bestämde damen själv att 'nu vill jag åka'.. OM det funnits veterinäre rpå plats (dvs kliniken varit öppen) så hade de gäääärna fått ge henne en stooor spruta och skickat henne på destruktion där och då, jag var inte alls glad på hennes imitation av Åsnan Ior på aggresiv medicinering.. *s*

Eller varför inte när hon fick för sig att täcke det var hemskt och skenade omkring tvärförbannad för att få av det (1800 spänn i veterinärräkning..). Eller när hon gick i taket och blev FÖRBANNAD på att nån satt något jävla järnskrot i hennes mun, nej nu jävlar!

Visst, 99% av tiden var hon en ängel, men den där sista procenten visste som sagt var inga gränser. Idag är hon också en ängel 99% av tiden, skillnaden är att den där sista procenten är inom rimliga gränser..

Men stora skillnaden kom efter att vi haft den där kraftmätningen, men det fanns en hel del kvar, t ex det där att bli FÖRBANNAD på bettet, FÖRBANNAD på täcket osv (samtidigt som hon helt sonika accepterade både lindor och benskydd som halvårsgammal och inte ens gick med ryckiga steg första gången, och varit så väluppfostrad och tom stått lös på stallgången på kliniken etc) det var efter kraftmätningen. Men sen blev liten stor eller något, för det bara försvann, utan att jag gjort egentligen ett enda dugg gick det utmärkt att ha täcke, utmärkt att ha bett etc. Jag hade inte tränat eller något, utan ett halvår senare när jag provade igen bara fungerade det.

Vi har dock inte haft problem med ledningen ALLS förutom när hon var föl. Men det är skillnad på en egen uppfödning och en inköpt unghäst!
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

:rofl: :rofl: Det va en rolig historia...
Jag har inte haft min häst som föl...men efter att ha haft henne nu i 2år...så kan jag föreställa mig denna DAM sådan som liten oxå...
Då det finns lite av mentaliteten "jag gör det när jag själv vill", sen kvittar det om det tar 2tim, du kan slå mig guloblå, men jag gör det av fri vilja...:smirk:
Så blev det en dag, när "Divan" ettu bestämde sig för att inte åka tpr...det som hon gjort flera gr tidigare, utan problem...
Ja, då gäller det att ha gott om tid, och det hade jag av nån andledning förutsatt, det va väll det kvinliga intutionen...
Nåja, det tog 1,5 tim, men sen har vi inte haft problem igen..
Men du Al Karisma, jag fick den uppfattningen att du mest hade problem i boxen m henne, inte att ledövningarna var jobbiga oxå..
Jag föreslår repgrimma, en som sitter som den skall, när du leder henne ute..
Den är lite lättare att få "kontakt" med...
Nu har jag en häst som hellre går långt bak efter mig, för det mesta, men hon har även haft dagar där hon glömt sin "plats" och då tar jag hastigt o mindre lustigt ändrar "färdplan", alltså tar o vänder åt andra hållet, nuförtiden räcker det 1gn, men det får man kanske göra några gånger mer på en riktigt envis häst, men det har fungerat på alla jag provat hitintills, förr el senare...jag lovar..:D
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Jag hade problem 2 ggr (resan dit, och resan hem) med Fröken Fräken, men sen inte haft problem varken före eller efter. Eller ja, den gången då hon gav mig en näsbränna för jag var stressad och var ofair vid lastning då. Men det var ju mitt fel, hon bara påpekade det lite..snällt..sådär.. (Genom att vägra gå in..) Men så fort jag (det tog ett tag..) insåg vad det var jag gjorde och att det faktiskt inte var sjysst så knallade hon in lika fint som vanligt.

(Det jag gjorde var att försöka göra det så snabbt som möjligt och på bara mina villkor. Och när hon stannade till 2 sekunder för att fundera på livets mening så blev jag irriterad och tyckte 'inte idag, vi har inte tid!' och drog i linan. Och tänker jag inte lyssna på henne tänkte hon inte lyssna på mig. Så hon kastade sig av. Samma sak hände två ggr till innan jag insåg vad som hände. Så nästa gång gick hon lika snällt till samma ställe på rampen, och sen stog hon fan och sneglade under lugg på mig för att se vad jag skulle göra. Jag gjorde ingenting. Och hon knallade in lika collt som vanligt. Och jag fick ha skammens rodnad på kinderna ett tag.. *s*)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Fick världens snille blixt igår kväll när jag lå och väntade att John Blund skulle komma!!

Karisma har ju inte visat något intresse för att ledas, men om jag bygger en "uppgiftsbana" kanske hon får annat att tänka på!! :idea:

Vet inte om det funkar, men bara jag kommer hem från jobbet skall jag försöka mig på idén... Jag kan ju till och med få orsak till att berömma henne! ;)

Ivrig, ivrig! :banana:
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

Alexandra_W skrev:

Oj va fin hon (Kele) var!! :love:

Visst spelade hon med öronen också, visste minnsann av att matte var nöjd med henne!! ;)

Hoppas jag också kommer mig upp på karismas rygg någon gång i framtiden.... verkar lite avlägset just nu....

Kanske jag skulle ta å filma en snutt när vi "tränar", ni skulle iallafall ha en hel del att kommentera... det är jag säker på! ;)
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

El Karisma skrev:
Fick världens snille blixt igår kväll när jag lå och väntade att John Blund skulle komma!!

Karisma har ju inte visat något intresse för att ledas, men om jag bygger en "uppgiftsbana" kanske hon får annat att tänka på!! :idea:

Vet inte om det funkar, men bara jag kommer hem från jobbet skall jag försöka mig på idén... Jag kan ju till och med få orsak till att berömma henne! ;)

Ivrig, ivrig! :banana:
Ja, gör det, gör en liten "trailbana"...är hon nyfiken så får du säkert möjlighet att ge henne en massa beröm o hon växer...
Men visst måste du kunna leda henne ut i skogen oxå?
Har du ingen kompis m "erfaren lugn" häst som kan agera "dragplåster"
 
Sv: grinig unghäst på 2 år.... *SUCK*

BonRaiz skrev:
Ja, gör det, gör en liten "trailbana"...är hon nyfiken så får du säkert möjlighet att ge henne en massa beröm o hon växer...
Men visst måste du kunna leda henne ut i skogen oxå?
Har du ingen kompis m "erfaren lugn" häst som kan agera "dragplåster"

Prövade att göra en enkel bana... I crashed and burned....:cool:
Visst, hon tyckte att det var skoj att bita tag i mattan och damma den (la den på marken). Hon tyckte också att det var skoj att hoppa över ett litet hinder som jag la upp, men uppmärksamheten var på allt annat än mig. Jag berömde henne med rösten direkt när hon gjorde som jag tänkte, smekte och kliade när jag änteligen fått henne till mig. Frågar ni om jag känner mig klokare blir mitt svar: snarare mer förvirrad! :(

Sen, började rumban igen... Hon fick fnatt, kutade om mig, bockade och skuttade. Jag försökte med att byta riktning tvärt... Gjorde det otaliga gånger när hon försökte springa iväg för mig... Till slut tog det tag och hon gick några gånger lungt med mig.

Men när jag tyckte att nu får det vara bra för idag och ledde henne tillbaka mot hagen brakade hel*e*et lös... Hon drog med ett ryck ifrån mig och började bocka som ett tok samt sprang, sprang och sprang. Det enda jag kom på att göra i denna situation var att om hästfan vill springa så spring då. Hade henne att springa på volten. När hon lite började lystra och lungnade ner sig, fortsatte då gå mot grinden. samma rumba igen, och jag gjorde om samma procedur. Efter en stund kom vi oss in i hagen och jag var så jävla förbannad så jag kunde ha spikat upp hästen på väggen....

Utgående från detta, skulle du våga ge dig ut bland bilar? Vi har nämligen väldigt dåligt med småvägar här var jag bor och åkrarna är täckta med 50 cm snö... Inte så skoj att plumsa omkring med en "otämjd" vilde!!

Jag måste ju inte heller leda henne från och till hagen iom att hästarna här hemma går på en liten lösdrift... så ledandet är inte i sig en daglig rutin. Kanske jag borde börja om med att borsta henne, pyssla med henne på stallgången.... (det enda vi är någo´lunda överens om för tillfället)

Men som sagt betedde hon sig precis så här ifjol också, till våren blev hon mycket lättare att handskas med, kanske en ny tonårstrots på G?!

jag blir så ledsen... ja tycker om henne, men det känns som jag fumlar i mörkret utan att veta vart jag är på väg... skulle absolut vara i behov av lite hjälp. Till våren kommer Karisma att få åka till en uppfödare som skall hjälpa oss inför utställningem i början av juni. Men det är som SÅ länge dit och jag är otålig... Måste bara få skriva av mig! :crazy:
 

Liknande trådar

E
Träning Jaa. here we go again!! Har ett arabsto (läs :devil: ) på 2 år i min ägo. Trevlig liten prick, men inte nu!! Kort sagt: en dam med en...
Svar
1
· Visningar
824
Senast: Smallgot
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp