Grand Danoais

B

Blixtra

Hur många här har erferenhet av den rasen och vill dela med sig?

Vad jag framför allt undrar över är att många säger att den dras med många problem, sjukdomar etc. och att den inte blir så gammal, utan har en medellivslängs på ca 6år, stämmer detta?

Jag har i hela mitt liv haft hundar och min sambo är också uppvuxen med hundar, hans föräldrar har desutom fött upp labrador, goldenretriver och rotweiler under 70 och -talet.

Jag har haft tax, cocker, whorstrar, vinthundar, basset`s etc. Dock har vi alltid båda två tittat väldigt mycket extra på just GD.

I helgen var vi på en trädgårdsmässa där det fanns en giganstisk GD-hanne och han var så härlig och mysig :love: .

Vi bor i ett stort hus på en stor jordbruksfastighet med egen skog och mark. Här får en stor hund lätt plats och den har härliga strövområden där den aldrig behöver gå kopplad.

Om vi skulle skaffa en GD är det inte aktuellt en på ett par år, då vi har så små barn som jag vill iallafall ska hunnit bli minst tre år, vi har en hund i dagsläget, hon är 11år gammal.

...och skulle det bli en GD så är det en tik som är aktuellt. Vi har mest haft tikat och jag tycker att de är "trevligare", hanarna känns ibland så avskärmade :D .


Men som sagt, skulle vilja ha lite mer "hemma hos" info. är vad som finns på GD-klubbens hemsida :D !
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Grand Danoais

Har haft tre st GD, vad är det för ngt du vill veta?
Förutom att det är trevliga och allsidiga hundar.
 
Sv: Grand Danoais

Var väldigt noga med temperamentet hos kenneln du senare väljer ut, det finns väldigt mycket dåliga GD's idag. Veka, rädda hundar på 90 kg är ingen hit. Min tik var sådan, och hon valde att agera utåt mot det farliga med ganska stora utfall. Något sådant vill ni ju inte ha.

Annars vet jag inte riktigt. Förutom att hon var väldigt rädd för mycket, så var hon världens underbaraste hund. Så även alla GD's jag växt upp med. Följer med på allt, älskar att få vara med sin familj, passar utmärkt som gårdshund. Dvs, få springa lös på gården och få långa promenader också.

Sjukdomsstatistiken lär börja bli sämre snart igen. Det är nämligen inte obligatorist att röntga föräldradjuren längre, vilket inom några år lär få katastrofala följder inom HD/AD. Det finns dock uppfödare som röntgar ändå, jag skulle valt en sådan så att man vet så mycket som möjligt. Hjärtproblem finns också, det är det som mest förkortar livslängden, men några 6 år som medel är det inte längre. 9-10 år är väldigt vanligt numera, som tur är.

Jag gillar personligen hanarna bättre än tikarna, men det gör jag generellt med alla raser. Sen är det kanske lättare att stå emot 65 kg tik än 95 kg hane i kopplet ;)
 
Sv: Grand Danoais

GD har aldrig vart en framåt hund, och komer förmodligen aldrig vara det heller. Det är en vekare hund, den ska ju absolut inte vara rädd men inte heller tuff och väldigt framåt. Inte som vuxen.

Ta reda på en bra kennel så ska du få en underbar hund.
Mkr noggrant hur du tar hand om GDn som valp,
finns speciella "regler" för dessa hundar för att undvika HD/AD problem.
 
Sv: Grand Danoais

De hävdar att problemen inte är större nu, än innan kravet på hd röntgen infördes.
 
Sv: Grand Danoais

*kl*

Vilka kriterier bör man ha när man ser ut en GD-kennel? Finns det skillnader inom GD världen som i utställningsindivider och mera "bruksindivider" och är någon individ mer känd för att vara hållbar?

Skönt att höra att de blir äldre än sex år!

Hur är sjukdomsstatistiken bland GD rent generellt?
 
Sv: Grand Danoais

Morsan har haft GD sen innan vi barn kom till världen, sammanlagt 6 st.

Jättetrevliga hundar, verkligen!

2 av dem har haft magomvridning, varav den ena inte klarade sig. En fick vi ta bort när han endast var ett år pga nåt problem med benen (har jag för mig det var, var så liten så minns inte helt) samt att det var ngt med hans ögon, den senaste nu blev bara 2 år pga nåt problem med magen så han insjuknade med bara ett par månaders mellanrum i slutet och blev då jättedålig så vi valde att ta bort honom så han skulle slippa lida mer (varenda gång var han tvungen att läggas in, han hade även inte ett helt bra hjärta men de visste inte om det hade ngt med saken att göra också eller inte), den enda tik vi haft fick livmordersinflammation när hon var tio och var tvungen att opereras, det gick bra då men fick komplikationer efteråt så hon låg död här hemma på golvet en dag..

Så ptja, av min erfarenhet har dom ju drabbats av en del sjukdomar iaf! Tyvärr.. De har blivit 1, 2, 6, 7, 8 och 10 år.

Men som sagt, jättetrevliga och charmiga hundar, men man bör verkligen inte strunta i uppfostran då de blir ganska okontrollerbara med tanke på storlek och så.. Eller, man vill ju inte ha en GD som springer runt som en tok och som inte lyder och hoppar och har sig, menar jag. Våran senaste GD tog vi som omplaceringshund och han var FRUKTANSVÄRT OUPPFOSTRAD. De var tvungna att sälja honom pga att 5-åriga dottern i huset ständigt blev översprungen. Han hoppade på oss och lyssnade inte alls till en början, och skulle leka på tok för våldsamt! (han var 110 hög upp till huvudet, MKT grov och vägde 95 kg vilket är 35 kg mer än mig, lixom.. :crazy: )

De har alla varit väldigt tillgivna sin ägare iaf, ständigt vid morsans sida och djupt deprimerade när hon varit bortrest. (vilket iof inte är bra, men de var alla så väldigt fästa i henne iaf)

Sen får du räkna med att du förmodligen kommer tycka hunden är mkt i vägen och dregel i stora mängder är i princip oundvikligt :p
 
Senast ändrad:
Sv: Grand Danoais

Det är också sagt från SGDK att man vill att uppfödare och medlemmar ska fokusera på hjärtproblemen som verkar inom hela rasen blivit större. Dvs. dom vill lägga pengar på fonder för ex. obduktion av GD's som dör för att lära sig med om sjukdomen vilket gör att dom omstyrt sin fokus från AD/HD problem till hjärsjukdomar.
Men som sagt många uppfödare röntgar fortfarande sina hundar och det anser jag def att man som valpköpare skall kräva. :)
 
Sv: Grand Danoais

dreggel - inte regel. Det finns men långt i från alla dreglar. Ingen av de vi haft har dreglar mer än t ex om de suttit och tiggt (lönlös sysselsättning) och då dreglar väl de flesta hundar?

Tror man att man kommer att tycka att hunden är i vägen - varför köper man då hund?

Magomvridning - vanligt, precis som inom en del andra raser.
Den ras som växer snabbast - detta gör att valpen ska hanteras därefter. Eftersom rasen inte inte ansågs ha stora problem med AD/HD ser rasklubben inte det som en nödvändighet att röntga.

Tillväxtproblem inom andra områden är ett större problem. Detta medför också att du får en lägre medelålder - den räknas ju på alla individer och oavsett dödsorsak. Det är säkert fler stora hundar som tas bort pga att ägaren inte klarar av den än vad det finns inom småraserna. Det förekommer att GD till omplacering hittas på blcoket t ex i 1-2års åldern. För mig är det en signal att något kan ha gått fel i hanteringen. Givetvis kan det finnas andra orsaker men...

Hjärtfel - korrekt, finns en hjärtfond för att kunna forska i detta och för att kunna försöka få bort problemen genom en bra avel.
 
Sv: Grand Danoais

Lyssna på Bebben hon har stor erfarenhet av rasen..

( Både de positiva och negativa )

Jag har precis som Bebben haft en GD med vekt psyke, så var väldigt noga med hur du väljer..

Det är som sagt inte super skoj att ha en GD på 90 kg som agerar utåt mot folk när rädslan/trycket blir för stor/stort..

Annars har väl de mesta kommit med i denna tråd!
/C
 
Sv: Grand Danoais

Tja, dom runt 100 valparna jag sett växa upp, och dom antal vuxna individer jag haft runt mig har alla varit framåt och utan rädslor. Det är ingen Rottweiler, men den ska absolut inte vara vek eller rädd för allt möjligt. Det är nu på sistone som dåligt psyke kommit med stormfart, och det är väldigt obehagligt på så stora hundar.

Och, för kanske hundrade gången på detta forumet, NEJ! Man undviker inte AD/HD på hunden som man förbjuder den att gå i trappor i 1 år, inte får gå på promenader innan 1 år, får äta mat med alldeles för låg protein- och fetthalt. Det är många myter som lever kvar fortfarande, och dom är alla så fel som dom bara kan bli. En GD valp ska växa upp precis som alla andra valpar. Lagom med motion, helst lös. Bra mat, bra hull och mycket muskler. Socialträning, lydnadsträning och få leka med kompisar.
 
Sv: Grand Danoais

Sen får du räkna med att du förmodligen kommer tycka hunden är mkt i vägen och dregel i stora mängder är i princip oundvikligt :p

Pigan

Det var skrivet med en viss ironi, dock.....

Men har man inte haft GD innan, om man inte haft hund alls eller om man haft en mindre ras, så får man räkna med att hunden är ivägen ganska mkt mot vad man är van. Beror givetvis på hur pass uppfostrad den är(till viss del) och hur man bor - vi har många trånga passager i vårat hus och jag kunde därför bli galen ibland när hunden stod mitt i vägen hela tiden. (och om du tänker komma med ngn kommentar om varför jag då har GD så var det inte jag - utan morsan som sagt)

Och om det stavas dreggel - stavas det inte dregglar då? Du skrev ju dreglar, men kanske ska va så. Dreggel - dreglar??

Och jag har iaf bara erfarenhet av en massa "dreggel" efter varenda hund vi haft - men de finns säkert de som dreglar mindre och jag menade inte att de gör det konstant, men mkt.
Men sen beror det kanske på att vi alltid bott på gård och de har kunnat springa runt utomhus hur mkt de velat och rört på sig hela dagarna.

Mina små shelties dregglar också, om de är mycket varma eller som du sa - att det vattnas i munnen på dem. Men det är ju bara pyttedroppar och som vatten - alla GD:s vi haft har det blivit en del vitt skum och mer slem-aktig konsistens som hänger ner för läpparna eller ligger på huvudet/kroppen/på nån annan efter att de har ruskat på huvudet. :p
Att det är mycket mer mängd än en sheltie´s, det säger sig ju självt dock.
 
Sv: Grand Danoais

Mina kriterier är följande;
Mentalt friska och sunda hundar - Trevliga, inte rädda, följer med på allt, går ihop med andra hundar, fungerar runt människor.
Fysiskt friska och sunda hundar - AD/HD-kollade allihop. Hjärtat kollat.
Exteriört korrekta hundar - Alla tycker förstås olika, men jag anser inte att GD's med dåliga bröstkorgar, krumma ryggar, något felställda ben etc etc ska användas i avel. Hundarna ska vara så vackra som dom kan bli.
 
Sv: Grand Danoais

Var det riktar till mig eller lånade du min knapp ?

För min fråga ( riktad till midnight rags ) syftade till det Bebben skrev, att myten lever vidare ...

Jag har förövrigt läst studien, intressant och tänkvärd läsning !
 
Sv: Grand Danoais

Jag håller med Bebben i vart enda ord hon skrivit!
Man ska vara noga när man väljer sin GD, det måste vara bra mentalitet på den.
Jag har själv en svart hane på 13 månader. Han är otroligt snäll men han skulle lätt kunna dra i väg med mig om han visste hur stor och stark han egentligen är. (Han väger 10kg mer än mig i dagsläget)

Jag har valt min hund från en uppfödare som jag vet har bra mentalitet på sina hundar.
Min hund är inte någon utställningsstjärna, (nu har vi bara varit på en utställning och åkt ut med en 2a. Vem vet han kanske går till sig!)
men jag vet att jag har en hund som har stabilt psyke!
Jag väljer det framför en hund som sopar rent utställningsringarna, men inte fungerar i vardagsmiljön!
 
Sv: Grand Danoais

Skulle rekommendera dej även att besöka den kennel du funderar på att köpa ifrån.

Det kan skilja sej som natt och dag på allt från hundarnas temperament till deras miljö att växa upp i...en valp från föräldrar med trevlig mentalitet och som har god grund i lugn och sund miljö kan betyda stor skillnad.
 
Sv: Grand Danoais

Instämmer - men det var kanske inte mig du menade. Däremot är det ingen myt att den växer snabbt och att den - precis som andra valpar - inte ska överansträngas. Och ja, våra går i trappor, får rätt mat (vilket inte innebär gödkost) och socialiseras VÄLDIGT mycket. Det är inte veka, rädda, osäkra - tvärt om mycket trygga.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Lymfangit
  • Stora shoppingtråden III
  • Miklem träns !
Tillbaka
Upp