Grand Danoais

[Pigan]

Sv: Grand Danoais

ett "g" - men det var inte att rätta stavningen jag menade. Det var så som du tolkade ut det i inlägget. Men GDarna är nog de som dreglar minst i de raser vi har. SEdan har du rätt i att det är segare. Våra rör sig fritt på gård också så där är nog ingen skillnad.

 

[Calazirya]

Sv: Grand Danoais

Bebben skrev det till Midnight Rags

Jag tror vi ( inkl Bebben ) har rätt lika syn på Grand Danois iaf

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Mina kriterier är följande;
Mentalt friska och sunda hundar - Trevliga, inte rädda, följer med på allt, går ihop med andra hundar, fungerar runt människor.
Fysiskt friska och sunda hundar - AD/HD-kollade allihop. Hjärtat kollat.
Exteriört korrekta hundar - Alla tycker förstås olika, men jag anser inte att GD's med dåliga bröstkorgar, krumma ryggar, något felställda ben etc etc ska användas i avel. Hundarna ska vara så vackra som dom kan bli.

När du valde din GD så blev det ju fel, då den visades ha ett oönskvärt lynne. Hade du ändå varit väldigt noga i val av kennel och föräldrar till hunden och följt de kriterier du skriver? Hade din hund sunda gener bakom sig men det fel ändå?

Hur tidigt såg du på din hund att den inte var helt sund och hur utryckte problemen sig?

OBS!
Ta det inte som ett påhopp, utan jag försöker helt seriöst lära mig av andra !!

Vad skulle du göra anorlunda idag om du vill ta dig an en GD?

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Pigan


- alla GD:s vi haft har det blivit en del vitt skum och mer slem-aktig konsistens som hänger ner för läpparna eller ligger på huvudet/kroppen/på nån annan efter att de har ruskat på huvudet.
Att det är mycket mer mängd än en sheltie´s, det säger sig ju självt dock.

Precis så blir det efter en Basset Hound också.... För tat inte tala om barn som får tänder , tro mig jag är dregel-van !

 

[Bebben]

Sv: Grand Danoais

Jag tar det absolut inte som ett påhopp, det är lugnt

Jag köpte valp från en seriös kennel, med gott rykte. Inte dom mest välkända inom utställning, men det är heller inte mitt största intresse, utan jag ville ha en sällskapshund helt enkelt. Hon hade fin stam, jag fick träffa familjen på moderns sida och hanen hade enligt ryktet (Bland annat en annan tillfrågad uppfödare, inte ägare till hanhunden) ett bra temperament han också. Valparna var supertrevliga och sociala allihopa (9 st), precis som jag ville ha dom. Alla reagerade med nyfikenhet och intresse för lek när jag kom in, och brydde sig inte det minsta om ljud, rörelser etc.
Så långt - allt gott!

Ungefär 4 mån gammal hade hon blivit lite reserverad mot människor, trots bara positiva erfarenheter. Samma månad blev hon påhoppad av en annan stor hund, och började då att vissa rädsla (agression utåt) mot andra hundar som var främmande. Vid 5 mån ålder var hon mycket mer reserverad mot människor och väldigt rädd för andra hundar, gjorde utfall mot framförallt hundar. Då släppte en "duktig" förälder lös sina barn på det privata området i den djuraffär vi vistades i dagligen, varav min valp blev inträngd i ett hörn av en 4 åring. Efter det fungerade hon inte ihop med små barn, eller osäkra barn. Efter det hände inget mer henne, men hon blev mer och mer aggressiv utåt och gjorde stora utfall vid varje hundmöte och främmande människor ville hon inte ha i närheten av sig.
Vid 18 mån ålder eskalerade allting, och hon ville inte följa med någonstans, klarade inte av att vi tog hem besök osv osv. Då valde jag att avliva henne, så att hon skulle få slippa stressen.

Vad jag skulle göra annorlunda idag är att kolla upp kenneln ännu mer. Prata med tidigare valpköpare, speciellt dom med släktingar till min kommande valp. Prata med fler uppfödare om vad dom har sett av linjerna osv. Träffa valparna fler gånger.
Förutom att då kolla upp det sedvanliga som hälsan och det, förstås.

Hoppas att jag besvarade dina undringar

 

[Bebben]

Sv: Grand Danoais

Nepp, det var inte dig jag menade. Det var till inlägget om att det finns speciella regler för att låta en GD växa upp, typ. Vilket jag verkligen inte instämmer i.

Jag vet inte vad du menar med "gödkost" visserligen, men många ger sina växande hundar för lite protein framför allt, för att kroppen ska hinna med att bygga muskler OCH växa. Jag höll min GD väldigt välmusklad och i perfekt hull under hela uppväxten, även när hon gick upp över 30 kg på 4 mån, och blev 30 cm högre. Jag har sett alldeles för dåligt musklade och rentav magra GD's när dom är valpar, och alla ägare har samma ursäkt. "Hon växer ju så fort, så kroppen hinner inte med bla bla bla.."

Förlåt om jag är nyfiken, men vilken av Skåneuppfödarna är du?

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Skulle du kunna säga att med de erfarenheter och de händelser din tik råkade utför är det inte konstigt att det gick som det gick, eller borde hon ha "tålt" det och "gått vidare"?

Har du i efterhand hört att fler släktingar till din hund också fått ett oönskvärt lynne?

 

[Bebben]

Sv: Grand Danoais

2 st kullsyskon till henne blev precis likadana, och resten helt normala. Vad jag vet om i alla fall. Hon var genetiskt rädd, helt enkelt. Det enda som fungerade klockrent var miljön! Ingenting kunde skrämma henne där, utan hon åkte rulltrappa, gick uppför gallertrappor flera meter upp i luften osv.

Alltså, en mer stabil hund hade klarat av dom där situationerna mycket bättre. En av mina nuvarande hundar, en Amstaff-kille på snart 15 mån, klarar av vad som helst utan att ta åt sig. Han har blivit rejält tillsagd av andra (Större) hundar och skakar bara av sig det. Barn vill han helst bara pussa ihjäl, även om dom råkar göra illa honom på köpet. Han tar i princip aldrig något som ett hot, förutom från mig och husse. Det är så det ska vara, enligt mig.
Som 16 v gammal stod han bredvid runt ett hundratal vrålande Harley Davidson's och hoppade av lycka för allt roligt folk som kom! Han ser allting positivt, oavsett vad det är
Min tik, en Staff på 4 år, är mycket vekare och skulle lättare kunna ta åt sig av farliga saker och lägga det på minnet. Hanen har glömt efter 1 sekund att den där andra hunden stod över honom och morrade nyss..

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Hur bör man gallra ur dessa "svaga" individer redan som valpar (som desutom är kvar hos tiken). Om man som du ändå tänkt till vad gäller uppfödare och stam?

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

*puttar upp tråden*

 

[Bebben]

Sv: Grand Danoais

Det är svårt, väldigt svårt. Jag kunde som sagt inte se någonting alls. Hon var framåt, tuff, självsäker och väldigt nyfiken som valp hemma hos uppfödaren. Jag fick följa med på veterinärbesiktningen och då fick hon åka med mig (= skiljd från mamma/syskon) och var lika framåt även då.. Så något riktigt svar har jag inte, tyvärr. Däremot kan man ju i dom allra flesta fall se på valpen redan då om den är rädd eller ej, men en liten chansning är det ju alltid att ta hem en valp.

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Ja så är det! Man får göra allt det där, träffa de föräldrar som går, fråga fråga fråga, se valpen och sedan hålla tummarna !!

Tack för dina svar !

 

[Calazirya]

Sv: Grand Danoais

Lika med min Attis också, inget man märkte av när han var valp ..

Hans misstänksamhet/vekhet växte fram !

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Lika med min Attis också, inget man märkte av när han var valp ..

Hans misstänksamhet/vekhet växte fram !

Hade han också råkat ut för traumatiserade händelser som valp/unghund?

 

[Calazirya]

Sv: Grand Danoais

Ja vissa händelser kan vi spåra tillbaka och se som "utlösande" faktor och det har varit några olika saker som spelat in .

Men den största faktorn är nog aveln, alltså inte direkt felavel kan jag väl påstå, men avel av lite fel orsak ( utseende )

Alltså även om vi som ägare ibland handlade fel i olika situiationer så ska en normalt stabil hund ( psyket ) inte reagera så som han gjorde.

/C

 

[Blixtra]

Sv: Grand Danoais

Är det vanligt att GD är så känsliga att problem uppstår där det normalt inte skulle göra det?

 

[Calazirya]

Sv: Grand Danoais

Det beror på vem du frågar

Jag och Bebben är nog överrens om att aveln tar sig lite fel vägar ( inte bara bland GD såklart )

Många sattsar på utseende framför mentalt stabila hundar & dessutom avlas det på C höfter i hyffsat stor utsträckning ( beror också på vem du frågar )

En bra GD är inte lättare/känsligare än vilken annan mentalt stabil hund, men när det väl blir fel så tar det sig så stora proportioner än om du skulle jämföra med, låt säga en Cocker.

Förstår du lite hur jag menar?

/C

 

[ancan]

Sv: Grand Danoais

Jag har sysslat med hundar i 30 år, mer eller mindre i omfattning.
Jag har fött upp en mkt tuff,hård bruksras.
jag har träffat/tränat många hundar genom åren som haft olika problem med sitt psyke.
En gång har jag blivit hundbiten... Av just en GD.
Min erfarenhet är att rasens utveckling gått åt helt fel håll!
de hundar som fanns för 10-20 år sedan har inte mkt gemensamt med många av de GD som finns idag.

Därför råder jag dig att NOGA välja kennel, besöka den, gärna kolla med tidigare köpare.
Kolla om de mentaltestar sina djur mm mm...

Givetvis finns det fortfarande seriösa,duktiga uppfödare, det gäller bara att hitta dom...

 

[Calazirya]

Sv: Grand Danoais

Ps: det är inte jag som ska skaffa mig en GD, jag har haft min beskärda del av dom hundarna redan!

 

[zillax89]

Sv: Grand Danoais

*kl*

Vilka kriterier bör man ha när man ser ut en GD-kennel? Finns det skillnader inom GD världen som i utställningsindivider och mera "bruksindivider" och är någon individ mer känd för att vara hållbar?

Skönt att höra att de blir äldre än sex år!

Hur är sjukdomsstatistiken bland GD rent generellt?

Min pappas sambos dotter har en GD, haft sen den var valp, det enda problemet hon haft var att han inte åt som han skulle när han var liten. Men nu äter han som en häst, hon lägger ut säkert 1500 kr i bara mat per månad!
Hennes hund är jätteframåt och pigg, men hon är ju duktig med hundar så det är inte så konstigt. han är en trevig vovve som fortfarande tror han är en liten valp
En gång när pappa skulle sätta sig i soffan var hunden snabb som attan och skulle lägga sig där före han så pappa höll på att sätta sig på han! Men HAN skulle ha soffan för där var det skönt* Inte aggressivt på nått sätt utan mer lite lekfullt sådär... jag tycker om den hunden.

Det finns en uppfödare i Norrköping tror jag, eller det var där pappas sambos dotter fick sin ifrån iallafall, vet dock inte om hon fortfarande föder upp men den här hunden är verkligen jättefin, har fått höga poäng på utställningar och fullt frisk, jättetrevlig hund*

Om dom inte var så stora och klumpiga skulle jag nog velat ha en...* Om det funnits miniatyrer - SJÄLVKLART! För dom är ju så himla söta och goa* (säger jag som bara mött en GD )