Gps på barn?

Sv: Gps på barn?

Jag gjorde ett snabbt överslag. Vi har 10 förskolor. Varje har i uppskattat snitt 2 (fast kanske tre när jag. tänker efter, men jag räknade lågt) avdelningar. Vi skulle behöva +2 personal på varje avdelning. Det blir 40 personal. Varje kostar ca 500 000 per år. Det blir 20 miljoner. Detta finansieras av kommunen och vi är 30 000 invånare. Det blir 670 kronor per invånare och år. säger vi 1000 kronor blir det 6 extra personal per förskola :) Hur påverkar vi politikerna att ta det beslutet? För någon tusenlapp till kan vi göra samma inom vården, skolan äldreomsorgen och då blir det några tusen per år och börjar väl bli rätt kännbart i plånboken. Men pengar finns det om vi vill...
 
Sv: Gps på barn?

Jag har rätt svårt att föreställa mig att man använder en gps i en sådan tight situation. Men för mig skulle den kännas bra om de hade det på sonens förskola. Jag uppfattar det tvärtemot alla andra att de tar det på allvar och inte förutsätter att ingen kan komma bort vad som än händer. Men då tycker jag väldigt bra om sonens personal och känner mig väldigt trygg med dem i alla situationer. Värre är det med föräldrar som inte stänger grinden efter sig. En dag gick ett skogsgäng själv iväg eftersom grinden stod öppen och barnen hade västar på sig redo att knalla iväg. En kvinna hittade de efter gångvägen och vände tillbaka dem. Både väldigt dramatiskt och ändå inte eftersom vårat område har separerade gång- och bilvägar. Det är nästan lite svårt att ta sig till en bilväg eftersom det är diken och gångtunnlar överallt. Men alla har ju inte så tur... Verkliga olyckor kan ju hända. Sonen var dock inte med i det gänget. I fredags när jag lämnade hittade jag en grind öppen som någon förälder lämnat efter sig...
 
Sv: Gps på barn?

Men det ni egentligen motsätter er är att ni inte tror att personalen klarar av tekniken utan lutar sig tillbaka och tar en kopp kaffe? För det är mest det argumentet som upprepas, egentligen inte så mycket annat.

Nej, jag tycker att det är frågan om integritet som är den mest intressanta i sammanhanget. Både på kort och lång sikt. Vad barnen lär sig av att stå under gps-övervakning ingår i det långsiktiga.

Det är ju ganska ovanligt att barn kommer bort på förskolan, så jag är inte orolig för att personalen är ouppmärksam. Det har inte med det att göra för min del (även om detta kan ses som en av riskerna med den falska tryggheten, men de intressanta sakerna med den falska tryggheten är andra, som jag ser det).
 
Sv: Gps på barn?

Ändå har ingen lyckats förklara den förlorade integriteten med att ta på en väst med gps när man går på promenad. Bara ATT det är så.
 
Sv: Gps på barn?

Relationen mellan barn och vuxna i förskolan är inte jämlik på något sätt, i så fall skulle man kunna ha synpunkter på detta att barnen ska gå hand i hand och ha på sig västar på utflykten, det handlar också om kontroll, snarare än ömsesidig relation. Att någons integritet kränks kan inte bara vara en teoretisk fråga utan måste också vara en praktisk: på vilket sätt kränks barn genom att fröknarna har koll på dem med (eller utan) teknik på en utflykt?

Det är för övrigt rätt intressant hur integritetskränkningar definieras. Jag är tämligen säker på att om man frågar barnen så skulle de inte bry sig det minsta om att fröken kan se på en skärm var de är på en utflykt. De flesta föräldrar har säkert hittat på liknande lösningar som att skriva föräldrarnas telefonnummer på barnens armar när man är tex på ett nöjesfält, mina barn har inte haft något problem med det, snarare tvärt om, de vill ju hitta oss om vi kommer i från varandra. Sen finns det andra skäl i tråden som att det kan skapa en falsk trygghet och att det skulle kunna vara en inkörsport för andra typer av övervakningar, men just att det skulle vara integritetskränkande har jag svårt att se.
 
Sv: Gps på barn?

Att någons integritet kränks kan inte bara vara en teoretisk fråga utan måste också vara en praktisk: på vilket sätt kränks barn genom att fröknarna har koll på dem med (eller utan) teknik på en utflykt?

Att en person inte tycker sig ha fått sin integritet kränkt, betyder som jag ser det inte nödvändigtvis att integritetskränkning inte har ägt rum. Eftersom det inte finns någon bestämd allmängiltig regel för när integritetskränkningar sker (eller ens vad det är), kan man vara oense också när det gäller specifika personer och händelser.

När det gäller de övervakade barnen vet vi inte heller hur de kommer att se på saken längre fram i livet.

Jag tycker för övrigt att det är en del av relationen mellan barn och vuxna att barnen uppmanas att sätta på sig en reflexväst, hålla i det där snöret, gå hand i hand. Det handlar nämligen om en människa (fröken) som pratar med barnen om detta, öga mot öga, så att säga. Barnen kan opponera sig, samtycka, ifrågasätta, be om förklaring, se om fröknarna verkligen menar allvar, skoja etc. Där är för mig den helt avgörande skillnaden i den här typen av fall. Mellanmänsklig kontakt kan skydda från integritetskränkning på ett sätt som dess motsats inte är kapabel till.

Sen är det naturligtvis inte så att närvaro av en pedagog utgör ett säkert skydd mot integritetskränkning generellt, men det var ju inte heller frågan.
 
Sv: Gps på barn?

KL

Jag erkänner gärna att jag arbetat i en barngrupp där vi de senaste två åren haft tillgång till reflexvästar med sändare för att öka tryggheten när vi är på utflykt. Jag har hela tiden varit STOLT över att vi utnyttjar den teknik som finns för att öka säkerheten och tryggheten för era barn, samtidigt som vi själva fått känna oss lite lugnare.

Vi har ALDRIG använt västarna som en ursäkt för att släppa på uppmärksamheten utan har varit med barnen hela tiden, precis som tidigare, men haft västarna som en extra trygghet när vi varit borta från vår gård. (Och räknat, och räknat, och räknat... Vi räknar barn hela tiden!)

Västarna med sina sändare var inte billiga, men inte heller något som belastade skattebetalarnas budget eftersom de lånades ut via "Flexbert" (Momenta) och finansieras av sponsorpengar från företag. Våra sändare var inte heller så detaljerade att man kunde se var vartenda barn befann sig, men man ställde in mottagaren så att den reagerade om barnen försvann utanför en cirkel av en viss omkrets (gick att ställa in från 60-150m). OM något barn skulle ha försvunnit kunde man sedan ställa in en antenn som pejlade in i vilken riktning sändaren befann sig.

SJÄLVKLART ska vi som jobbar inom förskolan ha uppsyn över era barn, det är ett av de viktigaste jobb som finns. Vi ska vara nära och omhändertagande, uppmärksamma och den trygghet både föräldrar och barn behöver när ni inte kan vara tillsammans själva... Men olyckor händer! Det finns barn som själva kommit till förskolan för att föräldrarna missat att deras barn smet iväg, där handlar det om ett-tre barn/vuxen, vi ska lyckas hålla koll på 20-30 barn:eek:!

I en perfekt värld har vi råd att öka personaltätheten på förskolorna markant, tyvärr är det inte verkligheten. Jag tycker verkligen att det är så synd att något som bara var tänkt att öka säkerheten troligen förkastas helt för att debatten blivit så het, vilka vill sponsra ett projekt som får så negativ publicitet:(?

Vill till sist bara påpeka att nej, jag har hittills aldrig tappat bort ett barn när vi varit på utflykt... Men OM det skulle hända, vilka av er föräldrar skulle då ha varit emot att just Ert borttappade barn haft en sändare?
 
Sv: Gps på barn?

Vi har ALDRIG använt västarna som en ursäkt för att släppa på uppmärksamheten

Är det någon som ens antytt det i tråden?

Men OM det skulle hända, vilka av er föräldrar skulle då ha varit emot att just Ert borttappade barn haft en sändare?

Tja, med det resonemanget kan du berättiga vad som helst. Om ni inte hade gått ut med barnen den aktuella dagen hade mitt barn inte kommit bort - självklart hade jag med facit i hand hellre sett att ni stannade inne då. Om barnet drunkar på simskolan, skulle jag, med facit i hand, hellre sett att ni inte gick till simskolan. Om barnet sätter en körsbärskärna i halsen och kvävs, hade jag hellre sett att ni inte lät dem äta körsbär. Om barnet får en allergichock och dör, hade jag hellre sett att ni inte tillåtit äpplen, blommor, nötter, fisk - listan kan göras oändlig - än att mitt barn dog.

Jag vet inte hur du tycker att vi ska hantera den typen av fall.

Att du vänder dig till "oss" och talar om ett "vi" som tar hand om "era" barn, finner jag mest lite osmakligt.
 
Sv: Gps på barn?

KL

Jag erkänner gärna att jag arbetat i en barngrupp där vi de senaste två åren haft tillgång till reflexvästar med sändare för att öka tryggheten när vi är på utflykt. Jag har hela tiden varit STOLT över att vi utnyttjar den teknik som finns för att öka säkerheten och tryggheten för era barn, samtidigt som vi själva fått känna oss lite lugnare.

Vi har ALDRIG använt västarna som en ursäkt för att släppa på uppmärksamheten utan har varit med barnen hela tiden, precis som tidigare, men haft västarna som en extra trygghet när vi varit borta från vår gård. (Och räknat, och räknat, och räknat... Vi räknar barn hela tiden!)

Västarna med sina sändare var inte billiga, men inte heller något som belastade skattebetalarnas budget eftersom de lånades ut via "Flexbert" (Momenta) och finansieras av sponsorpengar från företag. Våra sändare var inte heller så detaljerade att man kunde se var vartenda barn befann sig, men man ställde in mottagaren så att den reagerade om barnen försvann utanför en cirkel av en viss omkrets (gick att ställa in från 60-150m). OM något barn skulle ha försvunnit kunde man sedan ställa in en antenn som pejlade in i vilken riktning sändaren befann sig.

SJÄLVKLART ska vi som jobbar inom förskolan ha uppsyn över era barn, det är ett av de viktigaste jobb som finns. Vi ska vara nära och omhändertagande, uppmärksamma och den trygghet både föräldrar och barn behöver när ni inte kan vara tillsammans själva... Men olyckor händer! Det finns barn som själva kommit till förskolan för att föräldrarna missat att deras barn smet iväg, där handlar det om ett-tre barn/vuxen, vi ska lyckas hålla koll på 20-30 barn:eek:!

I en perfekt värld har vi råd att öka personaltätheten på förskolorna markant, tyvärr är det inte verkligheten. Jag tycker verkligen att det är så synd att något som bara var tänkt att öka säkerheten troligen förkastas helt för att debatten blivit så het, vilka vill sponsra ett projekt som får så negativ publicitet:(?

Vill till sist bara påpeka att nej, jag har hittills aldrig tappat bort ett barn när vi varit på utflykt... Men OM det skulle hända, vilka av er föräldrar skulle då ha varit emot att just Ert borttappade barn haft en sändare?

Spännande att läsa hur du upplever det, som har provat. Jag har bara läst om det i tidningen. :bow:
De du skriver om att räkna och räkna och räkna.... känner jag så väl igen!

* Jenny *
 
Sv: Gps på barn?

Kamomillo: Jag brukar ibland skämta och säga att det första och viktigaste vi fick lära oss på förskollärarlinjen var att räkna till sjutton (normalt antal barn/grupp när jag utbildade mig) Självklart en överdrift, men nog räknar man barnen många gånger per dag!!!

Petruska: Tidigare i tråden fick jag nog uppfattningen att man oroade sig för att sändare skulle ge personalen en falsk trygghetskänsla och att det skulle innebära en risk för minskad uppmärksamhet, men jag kan ha tolkat texten fel?

Att jag pratar om "vi" och "er" är enbart för att jag är personal och kan säga vi som sådan, däremot har jag inga egna barn och kan därför inte räkna mig till kategorin föräldrar, ber så hemskt mycket om ursäkt för om du och fler med dig ser det osmakligt. Det var verkligen inte min mening!

Jag känner att mitt förra inlägg blev långt och svamligt och det här blir nog inte bättre:crazy:, men jag försöker med en liknelse: Jag ser våra västar med sändare som en motsvarighet till säkerhetsbälten och barnstolar i bilen. Inte något som ska ersätta ansvarsfull körning utan en sista extra trygghetsåtgärd OM det absolut värsta skulle inträffa.

Tja, med det resonemanget kan du berättiga vad som helst. Om ni inte hade gått ut med barnen den aktuella dagen hade mitt barn inte kommit bort - självklart hade jag med facit i hand hellre sett att ni stannade inne då. Om barnet drunkar på simskolan, skulle jag, med facit i hand, hellre sett att ni inte gick till simskolan. Om barnet sätter en körsbärskärna i halsen och kvävs, hade jag hellre sett att ni inte lät dem äta körsbär. Om barnet får en allergichock och dör, hade jag hellre sett att ni inte tillåtit äpplen, blommor, nötter, fisk - listan kan göras oändlig - än att mitt barn dog.

Självklart skulle du som förälder önska i det läget att vi stannat inne/inte låtit barnet simma/äta körsbär etc... Det skulle jag som personal med önska!!!
(Men jag personligen tycker att det är lite skillnad på att tycka att en extra säkerhetsåtgärd är bra och att säga att man kan berättiga vad som helst med mitt resonemang:cool:)
 
Sv: Gps på barn?

Säger ett stort NEJ till införande av detta. Är uppriktigt förvånad över att folk verkar så okritiska inför eventuella konsekvenser.

Anledningen stavas i-n-t-e-g-r-i-t-e-t. Jag är inte särskilt oroad över den momentana effekten då ett litet barn står bredvid en vuxen och därmed "dubbelkollas" av den vuxna och gps:en. Det jag är mer oroad över inställningen att vi ska lära våra barn att staten eller någon annan alltid ska och bör övervaka dem. Att det är normalt och naturligt att någon/alla/staten/whoever alltid ska övervaka en.

Det är många vuxna som begår misstag eller gör dumma saker i hemmet. Folk ramlar t ex i duschen, på toaletten eller andra ställen där de har svårt att få hjälp. Med en enkel liten kamera skulle man kunna upptäcka alla dessa olyckor och därmed skicka hjälp till alla som behöver. Hur många av er som vill lära era barn att övervakas anser också att det är en trevlig samhällsutveckling med kameraövervakning i alla hem? Eller åtminstone alla offentliga utrymmen?

Är det någon som har siffror på hur många barn som faktiskt dör eller skadas allvarligt för att de kommer bort från dagis/förskolor?
 
Sv: Gps på barn?

Jag hade definitivt sagt ja till gpssändare på förskolebarn. Jag minns med vilken fasa jag läste tidningen när ett förskolebarn tappades bort i skogen och avled och på personlig basis så var en god väns barn barn plötsligt försvunnen från barnvagnen där han lagts att sova på förskolan. Han hittades halvvägs till hemmet och då hade han passerat flera vägar.

Jag och min sambo har stenkoll på när vårt småbarn äter, skiter, badar, leker etc. Han har ingen integritet att tala om än så länge så jag ser inte att en gps på något sätt skulle kunna vara mer integritetskränkande än vår stenkoll.

Min förhoppning är att även förskolepedagogerna ska ha samma koll men skulle nu en rymning eller ett borttappande ske så är ju gps:en en utmärkt hjälp. Självklart är jag ju inte ett dugg intresserad av att personalen ska släppa på kollen p.g.a. gps:en men med ett visst antal barn per personal så ser jag det som en omöjlighet att de ska ha stenkoll på varje barn hela tiden.

Med mina äldre tjejer har jag inte längre stenkoll, de har börjat vilja sitta ifred på toan och vilja göra vissa saker utan föräldrakoll och det ser jag som en helt naturlig utveckling. De har ju också börjat utveckla en mkt större självbevarelsedrift än när de var yngre.

Nu hämtar vi och lämnar på skolan men jag skulle nog inte vara främmande att även för deras del när de börjar cykla själva. Jag skulle också själv kunna hänga på mig en gps när jag rider ut själv på 3-åringen, lite lättare att hitta mig då om jag skulle ramla av.
 
Sv: Gps på barn?

Självklart skulle du som förälder önska i det läget att vi stannat inne/inte låtit barnet simma/äta körsbär etc... Det skulle jag som personal med önska!!!
(Men jag personligen tycker att det är lite skillnad på att tycka att en extra säkerhetsåtgärd är bra och att säga att man kan berättiga vad som helst med mitt resonemang:cool:)

Och poängen är: ändå tycker vi at barn ska få gå ut, simma, äta körsbär! Trots att det kan leda till döden.

Anledningen stavas i-n-t-e-g-r-i-t-e-t. Jag är inte särskilt oroad över den momentana effekten då ett litet barn står bredvid en vuxen och därmed "dubbelkollas" av den vuxna och gps:en. Det jag är mer oroad över inställningen att vi ska lära våra barn att staten eller någon annan alltid ska och bör övervaka dem. Att det är normalt och naturligt att någon/alla/staten/whoever alltid ska övervaka en.

Diverse företag snarare än staten, som det ser ut i Sverige idag i alla fall. Med alla de övervakningskameror som redan sätts upp på fler och fler platser och de allt fler ansökningar om att få sätta upp sådana som kommer in till myndigheterna. Och alla de övervakningssystem som privatpersoner har, kanske utan en tanke på att det kan vara olagligt, för att skydda sig och sitt. (En bekant hade sin häst inackorderad i ett stall där ägaren övervakade hästägarna genom kameran som var avsedd för fölstona, med ljudupptagningen på. När min bekant påpekade att det var rejält olagligt, trodde inte stallägaren på henne. Det var ju hennes stall. :grin:)

Det hela bäddar för ett slags kränkningsimmunitet, som jag finner oerhört skrämmande. Men som tydligen många finner det helt riskfritt att skola in barn i.
 
Sv: Gps på barn?

Petruska: Tidigare i tråden fick jag nog uppfattningen att man oroade sig för att sändare skulle ge personalen en falsk trygghetskänsla och att det skulle innebära en risk för minskad uppmärksamhet, men jag kan ha tolkat texten fel?

Det vet jag inte. Det jag menar med falsk trygghet är just tron att gps:en löser ett allvarligt problem, och att vi nu är trygga. Trots att just borttappade barn på dagis torde vara en relativt ovanlig händelse, om vi räknar bort de barn som vi hittar inom fem minuter.

Dvs, det som är farligt är en sak (flera saker), det som en gps möjligen kan skydda mot är en annan sak. Man lägger resurser på att slippa oro snarare än på att slippa en reell risk. Därav falsk trygghet.
 
Sv: Gps på barn?

Det hela bäddar för ett slags kränkningsimmunitet, som jag finner oerhört skrämmande. Men som tydligen många finner det helt riskfritt att skola in barn i.
Samtidigt gäller det att inte sila mygg och svälja kameler. Det är betydligt mer integritetskränkande för barnen att föräldrarna konstant betalar med kort vilket gör att banken, affärerna och gud vet vem in i detalj exakt vet vad barnen har på sig, vilka leksaker de leker med, när de tar mediciner, vad de äter, vad de gör på semestern, vilka filmer och böcker som konsumeras, etc.
 
Sv: Gps på barn?

Ar det inte mer integritetskrankande for barn att nagon halvt frammande vuxen torkar dem i rumpan flera ganger per dag?

/visslan, som inte tycker att nagot av det ar krankande och garna hade haft gps pa mina barn om de gatt i forskola. Nar man ar en fara for sig sjalv och inte kan ta in eventuella livsfaror runtomkring sig sa ska man inte vara obevakad. Om man anda blir obevakad ar det ju jattebra om man kan hittas sa fort som mojligt.
 
Sv: Gps på barn?

Samtidigt gäller det att inte sila mygg och svälja kameler. Det är betydligt mer integritetskränkande för barnen att föräldrarna konstant betalar med kort vilket gör att banken, affärerna och gud vet vem in i detalj exakt vet vad barnen har på sig, vilka leksaker de leker med, när de tar mediciner, vad de äter, vad de gör på semestern, vilka filmer och böcker som konsumeras, etc.

Eller sila både mygg och kameler? Jag håller med om att det där är oerhört problematiskt, inte bara för barn, och är ett exempel på sådant som Thaliaste för in i diskussionen. Detta integritetsproblem kan inte vara ett argument för någon annan integritetskränkning, så klart.

Ar det inte mer integritetskrankande for barn att nagon halvt frammande vuxen torkar dem i rumpan flera ganger per dag?

Nej, det vore värre att inte torka dem i rumpan. Det är dessutom sällan som dagispersonalen rättvist kan beskrivas som "halvt främmande", det är ju bland annat därför man har så noggranna inskolningsrutiner för dagisbarnen. Att torka barn i rumpan är helt enkelt en del av vad det innebär att vara vuxen i relation till barn. Den vuxne pratar ju med barnet under tiden, ja, relaterar. Man stoppar inte in barnet i något slags rumptorkningsapparat.
 
Sv: Gps på barn?

Fast det ar ju anda varre att tappa bort ett barn an att inte tappa bort ett, speciellt om det hade kunnat undvikas?

Jag menar alltsa sma barn, inte tonaringar eller ens 7-aringar, men det tror jag inte nagon gor i den har traden.

Igar hoppade min trearing over staketet och gomde sig i ett skjul, min sambo letade overallt och trearingen tyckte det var jattekul att gomma sig. Han var borta i sakert en kvart. Kul? - na...
 
Sv: Gps på barn?

Fast det ar ju anda varre att tappa bort ett barn an att inte tappa bort ett, speciellt om det hade kunnat undvikas?

Javisst, det gäller ju även i det fall barnet drunknar på simskolan eller sätter en kärna i halsen och kvävs. Båda de sakerna hade kunnat undvikas. Ändå förbjuder vi varken simskolor eller körsbär.

Han var borta i sakert en kvart. Kul? - na...

Här antyder du ju att det är för din egen sinnesfrids skull som barnet ska ha gps på sig. Det kan naturligtvis vara så att du tycker att din sinnesfrid är viktigare än frågan om barnets integritet (både på kort sikt och vad gäller den normalisering av integritetskränkningar som Thaliaste är inne på), men på den punkten är vi i så fall helt enkelt oeniga. Jag gör den motsatta bedömningen, och jag hänför i stort sett frågan om föräldraoro till frågan om falsk trygghet.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp