Gps på barn?

Sv: Gps på barn?

Jag tror att övervakning med GPS på barn ger ytterligare en möjlighet att lära sig att tänka kritiskt och säga nej.
Vi kan jämföra med mobiltelefonen, att alltid vara anträffbar.
Med tiden har folk lärt sig att stänga av telefonerna när de vill vara i fred.

De kommer att lära sig att stänga av GPSen också närt de vill vara obevakade.
Jag ser inget problem i det.
Om du och jag lär våra barn att ifrågasätta saker så löser det sig alldeles utmärkt.
 
Sv: Gps på barn?

Jag är för GPS på barnen så länge den används till det den är avsedd för. Dvs hitta mitt barn om hon kommit bort från gruppen.

Letade på nätet efter statistik men hittade bara sidan för saknade barn, men det är nästan bara barn som är kidnappade bland annat & där handlade det om runt 2.000 barn år 2010som försunnit av olika anledningar.

Googlar man på förskolebarn, så kommer det upp ganska många artiklar om försvunna2,3,4 & 5 åringar.
Hade inte behovet funnits hade inte företagen utvecklat gps sändaren.

Nu ska jag hämta henne från dagis,
 
Sv: Gps på barn?

Med gps:en får du positionen på var du ska leta och det är vad jag tycker är intressant i sammanhanget. En kamera dokumenterar på ett helt annat sätt.

Fast problemet var ju ett scenario där du ha skadat dig. Det kan ju inte en gps informera om, utan det krävs en kamera för.

Inne i mitt hem har jag inga problem att själv hålla koll på yngre barn. Utanför hemmet och då speciellt när barnet inte är i vår omsorg ser jag behovet som större.

Men scenariot var ju att en person som bor ensam har ramlat eller blivit sjuk och behöver hjälp, och inte kan meddela sig. Det är då kameran skulle möjliggöra att personen kan få hjälp, vilket kanske t o m räddar livet på personen. Det är väl lika gott syfte som att sätta gps på barnen, ifall de skulle tappas bort?

Googla får du göra själv men vi hade bara häromåret ett litet barn som smet från förskolan och var halvvägs hemma och hade passerat flera vägar. Fruktansvärt både för barnet, personalen (som hade lagt barnet att sova utomhus och glömt spänna fast honom och stänga grinden) och föräldrarna.

Det stod också en hel del i tidningarna om den lille pojken som avled då han kom bort från förskolegruppen på en skogstur och inte kunde hittas.

För mig räcker det med om bara ngn av händelserna kunnat undvikas, hur många försvinnande skulle behövas för dig?

Jag har googlat men inte hittat någon bra information, därför ber jag om hjälp. Jag antog att de som anser att det här med försvunna barn är ett stort problem också har något hum om hur siffrorna ser ut. Eller antar man bara att det är ett problem? Nu vet jag att åtminstone två barn de senaste åren (?) har försvunnit.

Jag önskar att inget barn ska dö eller skadas pga det kommit bort, men jag vill försäkra mig om att det faktiskt är ett kamelproblem och inte ett myggproblem. Eller ett utlopp för föräldrars trygghetshysteri.

Men så kommer jag låta mina barn hantera och rida på hästar också (vilket jag ser som en större olycksrisk än att vara på dagis), så jag har väl kanske en annan syn på det där med risker och att barn behöver lära sig att hantera och inte skyddas från livet.
 
Sv: Gps på barn?

Jag tror att övervakning med GPS på barn ger ytterligare en möjlighet att lära sig att tänka kritiskt och säga nej.
Vi kan jämföra med mobiltelefonen, att alltid vara anträffbar.
Med tiden har folk lärt sig att stänga av telefonerna när de vill vara i fred.

Det är visserligen OT, men så funkar det inte riktigt.

De kommer att lära sig att stänga av GPSen också närt de vill vara obevakade.

Men varför ska de stänga av den om de ser det som normalt att bli övervakade? Och tänk om det är just då mamma eller pappa vill kunna se var de är (t ex på stan när de sa att de skulle hem till en kompis)?
 
Sv: Gps på barn?

Letade på nätet efter statistik men hittade bara sidan för saknade barn, men det är nästan bara barn som är kidnappade bland annat & där handlade det om runt 2.000 barn år 2010som försunnit av olika anledningar.

Det där verkar vara barn som kommit till Sverige för att söka asyl, och som försvunnit under tiden, eller som blivit kidnappat till det andra hemlandet av en partner. Dvs troligtvis inte de barn som får gps:er på sig.

Hade inte behovet funnits hade inte företagen utvecklat gps sändaren.

Eller så har företagen insett att det finns en massa massa oroliga föräldrar att tjäna stora pengar på :idea::angel:
 
Sv: Gps på barn?

Fast problemet var ju ett scenario där du ha skadat dig. Det kan ju inte en gps informera om, utan det krävs en kamera för.

Det behövs väl inte alls, står jag stilla mer än 15 min under ridturen och inte svarar i mobilen har jag ramlat av och behöver hjälp.

Men scenariot var ju att en person som bor ensam har ramlat eller blivit sjuk och behöver hjälp, och inte kan meddela sig. Det är då kameran skulle möjliggöra att personen kan få hjälp, vilket kanske t o m räddar livet på personen. Det är väl lika gott syfte som att sätta gps på barnen, ifall de skulle tappas bort?

Här har du skapat ett scenario om att en person bor ensam och behöver hjälp. Där är jag rädd att gps:en inte är till speciellt mkt hjälp eftersom ajg inte tror att den är så exakt att den kan avgöra om jag ligger stilla i köket eller i sovrummet. Det bästa är här larmknapp runt halsen men den fungerar ju bara om personen inte är medvetslös.
GPS:en kan däremot vara till hjälp om en dement ger sig av från hemmet ut i en skog el.dyl.


Jag har googlat men inte hittat någon bra information, därför ber jag om hjälp. Jag antog att de som anser att det här med försvunna barn är ett stort problem också har något hum om hur siffrorna ser ut. Eller antar man bara att det är ett problem? Nu vet jag att åtminstone två barn de senaste åren (?) har försvunnit.

Någon tidigare i tråden hade googlat, det går säkert att söka på både svenska och utländska sidor ang. "missing child".

Jag önskar att inget barn ska dö eller skadas pga det kommit bort, men jag vill försäkra mig om att det faktiskt är ett kamelproblem och inte ett myggproblem. Eller ett utlopp för föräldrars trygghetshysteri..

nå, av mig har du fått veta två fall, och du har sett att det sista året försvunnit två barn. Hur många mer ska det till för att du ska anse att GPS kan ha ett berättigande?

Men så kommer jag låta mina barn hantera och rida på hästar också (vilket jag ser som en större olycksrisk än att vara på dagis), så jag har väl kanske en annan syn på det där med risker och att barn behöver lära sig att hantera och inte skyddas från livet.

Mina barn kommer också att få rida hästar, de kommer dessutom att ha hjälm och säkerhetsväst som en extra säkerhet.
 
Sv: Gps på barn?

Det behövs väl inte alls, står jag stilla mer än 15 min under ridturen och inte svarar i mobilen har jag ramlat av och behöver hjälp.

Hela kameradiskussionen gäller ett fall där gps:en inte hälper.

Här har du skapat ett scenario om att en person bor ensam och behöver hjälp. Där är jag rädd att gps:en inte är till speciellt mkt hjälp eftersom ajg inte tror att den är så exakt att den kan avgöra om jag ligger stilla i köket eller i sovrummet. Det bästa är här larmknapp runt halsen men den fungerar ju bara om personen inte är medvetslös.
GPS:en kan däremot vara till hjälp om en dement ger sig av från hemmet ut i en skog el.dyl.

Precis, och här skulle en kamera kunna vara till hjälp. Min poäng är att jag tycker att det är märkligt att många här inte verkar tycka att det är något som helst problem med att skapa ett övervakningssamhälle. Men ganska många reagerar precis som du när det gäller kameraövervakning i hemmet. Min poäng är att exakt samma resonemang skulle fungera även där, men av någon anledning så tar det emot för dig (och säkert andra) att skaffa en kamera. Jag känner likadant inför att gps:tagga folk. Jag vill inte skola in mig själv, mina barn eller mina medmänniskor i en vana att alltid vara övervakade och inte se några som helst problem med det. Det finns många fall då jag tycker att gps har en bra funktion (t ex när man rider ut själv), men jag tycker att man ska använda den med förnuft. Att många i tråden inte ser några som helst problem med gps-taggning utan enbart fördelar, och därmed kommer att skola in sina barn i samma tankemönster gör mig därför en smula orolig för vart vi är på väg i samhället.

Någon tidigare i tråden hade googlat, det går säkert att söka på både svenska och utländska sidor ang. "missing child".

Ja, men den statistiken var som sagt inte relevant för detta.
 
Sv: Gps på barn?

Precis, och här skulle en kamera kunna vara till hjälp. Min poäng är att jag tycker att det är märkligt att många här inte verkar tycka att det är något som helst problem med att skapa ett övervakningssamhälle. Men ganska många reagerar precis som du när det gäller kameraövervakning i hemmet. Min poäng är att exakt samma resonemang skulle fungera även där, men av någon anledning så tar det emot för dig (och säkert andra) att skaffa en kamera.

Jag ser en väldigt stor skillnad ifråga om personlig integritet med kamera jämfört med gps:en. Att man ser exakt var jag befinner mig jämfört med att bli filmad på toaletten är en väsentlig skillnad. Men känner en person att de hemskt gärna vill bli kameraövervakade av säkerhetsskäl så inte mig emot!
Det är väl upp till var och en.



Jag känner likadant inför att gps:tagga folk. Jag vill inte skola in mig själv, mina barn eller mina medmänniskor i en vana att alltid vara övervakade och inte se några som helst problem med det. Det finns många fall då jag tycker att gps har en bra funktion (t ex när man rider ut själv), men jag tycker att man ska använda den med förnuft. Att många i tråden inte ser några som helst problem med gps-taggning utan enbart fördelar, och därmed kommer att skola in sina barn i samma tankemönster gör mig därför en smula orolig för vart vi är på väg i samhället.

Jag anser inte att en princip ang. integritet är värd nog mkt jämfört med ett barnaliv. Speciellt inte för barn som fortfarande blir torkade i rumpan av en vuxen. Och det påminner mig om att du fortfarande inte svarat på frågan om hur många försvinnande det skulle behöva ske innan det skulle kännas mer gångbart med GPS på ex.vis förskoleutflykter.
 
Sv: Gps på barn?

Jag ser en väldigt stor skillnad ifråga om personlig integritet med kamera jämfört med gps:en. Att man ser exakt var jag befinner mig jämfört med att bli filmad på toaletten är en väsentlig skillnad. Men känner en person att de hemskt gärna vill bli kameraövervakade av säkerhetsskäl så inte mig emot!
Det är väl upp till var och en.

Jag skulle som sagt inte vilja förbjuda det någon vill ha det, då är det upp till den personen. Men jag skulle bli ledsen om mina barn såg det som normalt att bli filmad på toaletten.

Jag anser inte att en princip ang. integritet är värd nog mkt jämfört med ett barnaliv. Speciellt inte för barn som fortfarande blir torkade i rumpan av en vuxen. Och det påminner mig om att du fortfarande inte svarat på frågan om hur många försvinnande det skulle behöva ske innan det skulle kännas mer gångbart med GPS på ex.vis förskoleutflykter.

Jo det tycker du ju visst, när det gäller filmandet på toaletten. Så någonstans har även du en gräns för när integriteten är värd något. Frågan är var gränsen går.

Varför skulle jag nämna ett särskilt antal barn för? Man kan ju omöjligt säga att x barn är okej, men x+1 är inte okej. Inget barn är "okej" att det dör, men jag tycker ändå inte att man ska sila mygg och svälja kameler för det. Är det verkligen så väldigt konstigt att jag frågar efter hur stort problemet är, eftersom jag nu inte vet det? Är det inte relevant att fråga om det finns ett problem, när någon förslår en lösning? Som jämförelse kan jag konstatera att drygt 30 barn dör varje år i trafiken.
 
Sv: Gps på barn?

Jo det tycker du ju visst, när det gäller filmandet på toaletten. Så någonstans har även du en gräns för när integriteten är värd något. Frågan är var gränsen går.

Här diskuterade vi att ha gps på små barn kontra personlig integritet. Jag har i tidigare inlägg klart deklarerat att jag själv ser en betydande integritetsskillnad i gps kontra kameraövervakning för mig själv. För riktigt små barn tror jag faktiskt inte att varken gps, kamera, andningslarm etc. stör integriteten eftersom man som vuxen ändå alltid är med, byter blöjor etc. men för barn som ex.vis börjat vilja gå på toaletten själv tror jag kameraövervakning är betydligt mer integritetskränkande än att ha en gps när de är på utflykt med förskolan.


Varför skulle jag nämna ett särskilt antal barn för? Man kan ju omöjligt säga att x barn är okej, men x+1 är inte okej. Inget barn är "okej" att det dör, men jag tycker ändå inte att man ska sila mygg och svälja kameler för det. Är det verkligen så väldigt konstigt att jag frågar efter hur stort problemet är, eftersom jag nu inte vet det? Är det inte relevant att fråga om det finns ett problem, när någon förslår en lösning?

Eftersom jag själv (med bakgrund av de händelser jag angett) nämnt att jag gärna satt på småbarn gps för att undvika något av fallen så anser jag det rätt intressant att få veta var din gräns går eftersom du så tydligt är emot det.

Om vi ponerar att det är 10 barn per år som försvinner/rymmer/kidnappas eller på något sätt kommer bort när de vistas utanför hemmet och gps:en hade kunnat hjälpa att återfinna dem. Skulle det då vara nog många barn för att du skulle sätta integritetsprincipen åt sidan och tänka dig gps? Eller redan vid 3barn? Eller 17 st?


Som jämförelse kan jag konstatera att drygt 30 barn dör varje år i trafiken.

Sorgligt nog:cry:.
Där läggs det ju ner en hel del fokus på säkerhetsdetaljer såsom speciellt utformade barnstolar, bilbälten etc. Och på fotgängarsidan så håller barnen varandra i handen vid förskolepromenad, föräldrar följer barn till skolan, vissa har till och med selar på mindre barn etc. Även det kan säkert anses integritetskränkande av vissa....
 
Sv: Gps på barn?

KL

Ni som är emot GPS på små barn vid utflykt m.m av integritetsskäl och för att det är en "pryl" som övervakar istället för mänsklig kontakt. Hur ser ni då andningsalarm, eller babyvakter som övervakar små barn som sover? Är det också integritetskränkande mot det lilla barnet, eller är det skillnad på övervakning och övervakning?
 
Sv: Gps på barn?

Andningslarm, vad jag förstår (de var inte i bruk på min tid) larmar bara när barnet inte andas (på ett visst antal sekunder)? Det ser jag inget problem i ur integritetssynpunkt. (Dock tror jag inte att jag själv skulle lita på andningslarmet, och i värsta fall bli mer orolig av att ha det, men det är ju en annan fråga.)

Babyvakt där man kan höra om barnet vaknar och gråter, tycker jag är ok just i det fallet: sovande barn där man inte hör när de vaknar utan apparaten (fast jag tycker att det är en aning underligt att man ha så små barn så pass långt ifrån sig när de sover, men det är ju en annan fråga).

Att använda apparaten för att lyssna när barnet leker, tycker jag inte är ok. Min egen unge brukade prata med sig själv en lång stund innan han somnade, och det hade jag inte tyckt att det var ok att avlyssna med någon babyvakt. Inte heller att avlyssna leken i andra sammanhang.

Men visst, om föräldern tex sover och inte hör när barnet vaknar, så har jag inget direkt att invända vad gäller integritet. Av diverse skäl skulle jag själv dock föredra att ha barnet så pass nära mig att apparaten inte behövdes.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp