Ja vad som än hänt eller inte hänt så blir man lite yr i mössan av att försöka följa med i GLs vändningar. Han har stått för tvära kast förut, först med att ta strid för påståendet om hur många oskyldigt dömda det fanns i Sverige, och sedan med att ta strid för att Quick inte alls hörde till den kategorin. Även kring Palmemordet har han bytt sida några gånger.
Och den 24 januari i år - exakt en månad efter julaftonshändelsen - skriver han på sin blogg om Cissi Wallins bok:
"Efter att ha läst ut Cissi Wallins bok ”Allt som var mitt, Historien som inte får berättas” skrev jag BRAVO! på den sista sidan. Jag rekommenderar den varmt. Det är sex omständigheter som är upprörande i boken:
1. Att regelsystemet och rättsväsendet är som det är, och fungerar så som det gör för våldtagna kvinnor som berättar öppet vem som har våldtagit dem. (Och det gäller oavsett om Cissi Wallin blev våldtagen av Fredrik Virtanen eller ej.)
2. Att så många män är så hatiska, elaka och ofta även hotfulla.
3. Att de som har makten i medievärlden handlar så fegt som de gör – i Cissi Wallins fall bl.a. Sveriges television och hennes bokförlag – fast deras risker är ganska små. (Det skulle ta för lång tid att förklara bättre, beklagar.)
4. Att de misstankar som finns mot Fredrik Virtanen behandlas på ett så arrogant och okvalificerat sätt i den rättsliga processen.
5. Att så många, även kvinnor, klandrade Cissi Wallin för det hon gjorde. Och inte bara före #metoo.
6. Och att det företag som Aftonbladet använt för att utreda misstankarna mot Fredrik Virtanen uppenbarligen ljög under förtalsrättegången mot Cissi Wallin.
Man kan bli uppgiven för mindre. Men det är bättre att bli upprörd."
De två sista meningarna känns ju i alla fall som en lämplig sammanfattning också idag.