Gör alla eget rum till bebisen?

[Rosen-Knoppen]

Äldsta sonen samsov med oss fram tills han var 1,5, han hade ett eget rum innan med en spjälsäng och lite leksaker då vi inte fick plats med en spjälsäng i vårt dåvarande sovrum. Men han sov aldrig där pga av många täta uppvak, han kunde bara sova om han fick ligg på min arm. Vi flyttade till vårt nya hus när han var 1,5år. Då fick han ett eget rum med en växa säng som han nattades i men kom in till oss någongång under nätterna. Nu är han 2,5 och sover 8av10gånger hela natten i sitt rum.

Lillebror som snart är 5månader har ett eget rum med en spjälsäng i, byrå med leksaker och en hylla med sina böcker. Han brukar sova där dagtid. Nattetid sover han i vårt rum antingen brevid mig i sängen om han sover dåligt eller är oroligt, men mesta dels i sin bedside crib.

 

[Linn-Nora]

Vi bor i en lägenhet med bara ett sovrum, så det finns inte mycket att välja på. Och rådande bostadssituation i staden vi bor lär innebära att vi får stå i kö i alla fall i en fem år innan det går att få ett annat hyreskontrakt. Köpa kan vi inte göra.
Men jag tänker att det får funka. Förr i världen sov hela familjer i samma säng så tre personer i ett rum ska väl gå. Och vill man göra lite mer spexiga aktiviteter så behöver inte dom göras i sovrummet
Plus att hyran är billig, så vi kan lägga pengar på annat!
Men visst, drömmen hade varit ett stort hus på landet. Men vi överlever.

 

[Ainon]

Vi sover alla på nederplan i vardagsrummet just nu. Men planerar att sovrummen uppe ska vara klara till sommaren och då kommer hon förhoppningsvis flytta ut från vårat sovrum men bara precis utanför och inte in i hennes sovrum på andra sidan huset, vill kunna höra henne lätt men tror vi alla kommer att sova bättre om hon inte sover precis bredvid. (mest jag eg som vaknar av typ minsta lilla snörvling hon gör i sömnen )
Hade inte velat ha små barn på annat våningsplan, så hade i ert fall antagligen också flyttat upp de vuxnas sovrum. Men då vill jag inte ha barnet i samma sovrum som oss vuxna i många år.

Renoverar alla människor ett eget rum till barnet? Jag tänker, barnet är väl inte knappt ens i rummet överhuvudtaget? Jag tänker att det mest är där mamman/pappan är och sover i mamman/pappans sovrum..

Vi bor i ett ganska opraktiskt hus med bara ett sovrum på nedanvåningen och två sovrum på ovanvåningen, varav ovanvåningen står helt tom, jag och min sambo är verkligen aldrig där..
Det är mitt föräldrahem, där ovanvåningens sovrum användes till mig och min syster
tidigare, och vi var 14 resp 11 år när vi flyttade in.. Och det var ju liksom inga konstigheter då, men nu känns ovanvåningen ytterst opraktisk..

Grejen är den att vi nu ska ha barn i Juni, och jag tänker nog inte fixa om något rum på ovanvåningen till ett barnrum... Känns bara jobbigt och opraktiskt att ranta upp och ner där hela tiden
Känns smartare att avvara en bit av sovrummet på nedervåningen till sovhörna, kläd/leksaksförvaring. Och sen när barnet är stort nog göra ett barnrum, men lär ju ta tid innan hon går i trappan själv?

Känner inte heller att jag vill byta sovrum, då det är snedtak och svårt att möblera sovrummen på ovanvåningen snyggt..

 

[Sofie_B]

Renoverar alla människor ett eget rum till barnet? Jag tänker, barnet är väl inte knappt ens i rummet överhuvudtaget? Jag tänker att det mest är där mamman/pappan är och sover i mamman/pappans sovrum..

Vi bor i ett ganska opraktiskt hus med bara ett sovrum på nedanvåningen och två sovrum på ovanvåningen, varav ovanvåningen står helt tom, jag och min sambo är verkligen aldrig där..
Det är mitt föräldrahem, där ovanvåningens sovrum användes till mig och min syster
tidigare, och vi var 14 resp 11 år när vi flyttade in.. Och det var ju liksom inga konstigheter då, men nu känns ovanvåningen ytterst opraktisk..

Grejen är den att vi nu ska ha barn i Juni, och jag tänker nog inte fixa om något rum på ovanvåningen till ett barnrum... Känns bara jobbigt och opraktiskt att ranta upp och ner där hela tiden
Känns smartare att avvara en bit av sovrummet på nedervåningen till sovhörna, kläd/leksaksförvaring. Och sen när barnet är stort nog göra ett barnrum, men lär ju ta tid innan hon går i trappan själv?

Känner inte heller att jag vill byta sovrum, då det är snedtak och svårt att möblera sovrummen på ovanvåningen snyggt..

Vi har skippat det (får barn inom tre veckor). Vi har ett rum som rent potentiellt skulle kunna bli bebisrum, mitt kontor. Vi hoppas dock kunna flytta till annat boende inom ett par år och då huset är 160 kvm fördelat på två barnrum + sovrum + allrum + badrum uppe och kök + vardagsrum + badrum + tvättstuga + kontor nere känns det som att dom flesta spekulanter kommer att tycka att det är fullt tillräckligt att ha två barnrum. Vi tror då att det snarare skulle kunna ligga oss i fatet att ha ett barnrum till istället för kontor och precis som du är inne på tar det ju ett tag innan barnet är i behov av eget rum. Har vi inte lyckats flytta innan dess så får det väl bli barnrum men vi avvaktar tills vidare.

 

[Kilauea]

Vi har ett stort sovrum där vi får plats med spjälsäng utan problem. Vi har ett gästrum också, som blir barnrum sen är tanken. Men det är ingen brådska känner vi. Räknar med att han sover i sovrummet minst första året.
Om nån av oss behöver lugn och ro får den personen ta gästrummet den natten.

 

[lytesout95]

E är strax 18 månader och har inget eget rum än, men jag har börjat tänka tanken att det vore bra att ha ett rum för leksaker och böcker som hon kan flytta in i sen.
Vi har tre gästrum att välja på så vi har ingen brist på rum

 

[Miks]

Vi har två sovrum. I ett sover 8 åringen. I det andra sover vi två vuxna och 3 åringen. Hon sover i en juniorsäng vid vår fotända. Det bygger på att sovrummet är tillräckligt stort.

Vi har inte fler rum i huset. Vi har ett bygglov inlämnat på att bygga ut. Samtidigt har vi hela tiden span på andra villor i området. Men det är ett tajt sökområde och det kommer ut få objekt av intresse.

Det funkar att ha lillasyster i vårt rum. Inte direkt kul eller optimalt men det går. Det är nu det börjar kännas att ett eget rum står högst på priolistan men det kommer antagligen inte bli verklighet innan hon närmar sig 4års dagen.

Mvh Miks

 

[hvala]

När vi fick första barnet bodde vi i en trea där det ena sovrummet var vårt sovrum och det andra var kombinerat arbetsrum/gästrum. Vi hade dottern i vårt sovrum första halvåret men hon stördes av oss och vi av henne. När hon sen började sova hela nätterna fick hon därför flytta in i det andra rummet. Förutom att vi sålde gästsängen för att få plats med hennes spjälsäng och en byrå med hennes kläder, så behöll vi rummets möblering.

Nu har vi flyttat till villa och dottern (3 år) har precis fått ett eget rum inrett för bara henne. Hennes lillebror som är 5 månader har inte fått något rum än. Han kommer att få ett så snart vi är klara med renoveringen av alla sovrum. Han själv kommer inte ha några synpunkter eller önskemål på sitt rums utformning på flera år men det ska bli skönt att få någonstans att förvara hans saker.

 

[Sar]

Renoverar alla människor ett eget rum till barnet? Jag tänker, barnet är väl inte knappt ens i rummet överhuvudtaget? Jag tänker att det mest är där mamman/pappan är och sover i mamman/pappans sovrum..

Vi bor i ett ganska opraktiskt hus med bara ett sovrum på nedanvåningen och två sovrum på ovanvåningen, varav ovanvåningen står helt tom, jag och min sambo är verkligen aldrig där..
Det är mitt föräldrahem, där ovanvåningens sovrum användes till mig och min syster
tidigare, och vi var 14 resp 11 år när vi flyttade in.. Och det var ju liksom inga konstigheter då, men nu känns ovanvåningen ytterst opraktisk..

Grejen är den att vi nu ska ha barn i Juni, och jag tänker nog inte fixa om något rum på ovanvåningen till ett barnrum... Känns bara jobbigt och opraktiskt att ranta upp och ner där hela tiden
Känns smartare att avvara en bit av sovrummet på nedervåningen till sovhörna, kläd/leksaksförvaring. Och sen när barnet är stort nog göra ett barnrum, men lär ju ta tid innan hon går i trappan själv?

Känner inte heller att jag vill byta sovrum, då det är snedtak och svårt att möblera sovrummen på ovanvåningen snyggt..

Småbarn behöver inget eget sovrum, alla våra har sovit länge i föräldrasovrummet. Däremot är det guld värt med lekrum/ lekhörna i nära anslutning till köket.

 

[Ariane]

Vi gjorde iordning första barnets rum för att 1: få tyst på svärmor och 2: ha någonstans att förvara hens leksaker och böcker. Hen flyttade in i det rummet runt 2.5 år, före det sov hen i en säng i vårat sovrum och kommer fortfarande in en del nätter.
Minstingens rum gör vi iordning (av samma orsaker som den stores rum) när vi har köpt huset vi bor i. Just nu ter det sig lite ovisst så då avvaktar vi tills vi vet.
Ser jag till barnens personligheter tror jag dock att minsting kommer flytta in i sitt rum tidigare än vad den store gjorde.

 

[Snurrfian]

Renoverar alla människor ett eget rum till barnet? Jag tänker, barnet är väl inte knappt ens i rummet överhuvudtaget? Jag tänker att det mest är där mamman/pappan är och sover i mamman/pappans sovrum..

Vi bor i ett ganska opraktiskt hus med bara ett sovrum på nedanvåningen och två sovrum på ovanvåningen, varav ovanvåningen står helt tom, jag och min sambo är verkligen aldrig där..
Det är mitt föräldrahem, där ovanvåningens sovrum användes till mig och min syster
tidigare, och vi var 14 resp 11 år när vi flyttade in.. Och det var ju liksom inga konstigheter då, men nu känns ovanvåningen ytterst opraktisk..

Grejen är den att vi nu ska ha barn i Juni, och jag tänker nog inte fixa om något rum på ovanvåningen till ett barnrum... Känns bara jobbigt och opraktiskt att ranta upp och ner där hela tiden
Känns smartare att avvara en bit av sovrummet på nedervåningen till sovhörna, kläd/leksaksförvaring. Och sen när barnet är stort nog göra ett barnrum, men lär ju ta tid innan hon går i trappan själv?

Känner inte heller att jag vill byta sovrum, då det är snedtak och svårt att möblera sovrummen på ovanvåningen snyggt..

Nej man behöver inte renovera något rum till barnet innan det är fött, dottern fick sitt rum i ordning när hon var typ 6 mån, men flyttade inte in innan hon var närmare 2 år och bytte då till växa säng. Vi har nog ett liknande hus som er, två rum på övervåningen och två på nedervåningen men på nedervåningen ligger rummen långt ifrån varandra.
Vi hade sovrum på övervåningen tills yngsta barnet var 4-5 år, då flyttade vi ner och barnen fick ett varsitt rum. Nu har vi flyttat upp igen, tonårsdottern flyttat ner och tonårssonen bor kvar upp.

 

[Jordgubblime]

Vi har tre sovrum och en 9 veckors bebis. Ett rum är vårt, ett är gästrum (förråd) och så har vi bebisens saker i ett. Det var verkligen inte nödvändigt men för mitt boande och förberedande rent mentalt inför bebis ankomst ”behövde” jag ett rum att ställa grejer i och vänja mig vid tanken. Bebis sover i vår säng, vi hade en tanke om att ställa in spjälsängen i vårt rum ganska omgående men jag har insett att vi nog inte får så mycket sömn då. Enklare nu att kunna liggamma och sova vidare plus att jag tycker det känns bra att ge bebis något av de som de oftast vill ha mest, närhet.

 

[Imogen]

Sonen fick eget rum när han var 6 månader och vi flyttade till hus. Mest för att det fanns rum över och det var praktiskt att ha hans saker någonstans När han var nästan 2,5 år började han sova i sitt rum. Nu är han snart 3 och sova är fortfarande det enda han gör på
sitt rum. Så han hade fortfarande inte behövt något rum egentligen

 

[Snö]

Nej. Vi hade inte ens ett eget sovrum när första kom. Runt 3 års ålder börjar dom få så mycket leksaker att det är skönt att kunna stuva in det i ett eget rum. Våra 2 barn delade då rum tills den äldsta blev 6-7 år. Då börjar de vilja vara ifred och leka själva med sina kompisar. Min snart 6-åring vill helst inte leka själv i sitt rum utan syrran, trots att det är på bottenvåningen. Men nu börjar han väl bli lite självständig i sin lek. Han hade nog gärna haft sina saker i vardagsrummet tills nu men som sagt vill man inte ha stöket på allmän yta. Men från ca 3-4 år tycker jag det är rätt rimligt att iaf inreda ett rum där barnet kan ha sina saker. Sen kan dom ju ändå sova hos er en tid till om man vill det.

 

[Riru]

Extra rum har vi men de används till annat istället. Sonen på två år sover hos oss och leker gör han där vi är. Så ser inget behov av eget rum ännu. Bebis sover också hos oss.

 

[Sol]

Nej, våra barn fick egna rum vid 2 års ålder. När de börjat leka mer självständigt och sover själva.

 

[astilbe]

Att vi gjort iordning barnrum beror mer på vårt behov än barnets. Dels behov av att ha någonstans att ställa in barnsakerna och dels behov av mental förberedelse att det kommer en till liten familjemedlem. Ett mysigt gemensamt projekt helt enkelt

 

[Amha]

Mina barn har sovit i vår säng i början. Minstingen var närmare 1 år och äldsta var drygt 1 år när de fick eget rum. Båda har passerat ett provisoriskt rum (genomgångsrum nära vårt sovrum) som i princip varit förvaring för säng och lite sagor. Äldsta har fått flytta upp till övervåningen när hon var runt 3 eller lite innan. Minstingen ska få flytta upp snart också tror jag. Drar lite på det då hon bara är 2.5 och sover utan blöja. Väntar tills hon frågar själv eller närmar sig 3 tror jag

 

[Bubble]

Vår dotter är 1,5 och vi har inte börjat göra iordning hennes rum. Hon sover i spjälsäng i vårt sovrum (vaknar fortfarande 1-2ggr per natt). Leksakerna har hon i vardagsrummet(eller ja utspridda över hela bottenvåningen ) då hon vill vara bredvid oss och leka. När vi gör iordning hennes rum så småningom kommer hon till att börja med bara ha sängen där eftersom det är omöjligt att söva henne i ett rum fullt med leksaker. När hon börjar sova hela nätter får hon flytta in i sitt rum som är bredvid vårat sovrum.