Yeeeha, detta var den roligaste debatt jag last pa lange. Min objektiva slutsats ar att fio vinner med hastlangder, men aven en hel del annat klokt har sagts.
Kanske.. God ryttare ska inte behova slappa pa ytter, for god ryttare har inte suttit och hallt pa ytter..
Pastaenden om att hasten "behover stodet" for att inte tappa balansen och att man skulle svika hasten genom att latta pa handen, ar for mig skrattretande, men ett typiskt exempel pa hur manga sitter och rider.
Om vi byter ut ordet stod mot kontakt sa blir plotsligt mycket av det som sagt korrekt och riktigt. En kontakt som hasten sjalv ska soka, mjukt och arligt, oavsett om tygeln ar kort eller plostligt langs en decimeter, da snackar vi ridning.
"Dressyr, ar det nagot man ater?" sa min hopptranare en gang. Jag tillhor dom som kombinerar den akademiska dressyren med hopptraningen och en del markarbete i samband med denna.
Ridningen skiljer sig avsevart, som fio skrev av den enkla anledningen att nar du hoppar har du inte samma saete att rida med, utan ar desto mer beroende av under skankel (vaden) och handen. Jag har for min hopptranare suttit och ridit hastar i korrekt form, bariga, latta i handen och fina, pa en rund volt med hasten korrekt bojd, med hangande innertygel.
Jag har ocksa suttit och ridit for ak intruktoren med helt los yttertygel och andast vibrerat lite med fingararna pa en latt inertygel for att trana bojning.
Forvirrande? Nej, inte nar man kanner till anledningen till det man gor och lar sig skilja pa begreppen
Keep on fighting! /Frida