dee79
Trådstartare
Min kille fyller 8 veckor imorgon. I många veckor hade han grym kolik, men det har lugnat sig lite (med återfall då och då). Dock har liten fortfarande svårt att somna och att sova. Det har funkat ok på nätterna, men läggningen har varit jobbig.
Vi samsover och jag har ammat honom till sömns, vilket är ren tortyr för tuttarna. Vi har börjat ge flaska på kvällen för att han ska bli mätt och sova bättre, men han har fortfarande snuttat sig till sömns.
Igår tvärvägrade han att ta tutten. Antar att han fortfarande var mätt på flaskan och blev arg när det kom mjölk. Napp tar han inte, men vi försöker dagligen nästan. Han gnällde och skrek lite missnöjt, men av 10 växlar på skriket kom han bara upp i fjärde växeln, så jag bestämde mig för att ignorera. Var för trött för att kliva upp och börja härja med honom. Bestämde att så länge han inte ökar skriket så ligger vi kvar.
Hela tiden hade jag ena armen runt honom och andra handen på magen. Tutten låg så han kunde snutta om han ville och han kände ju mina andetag och hjärtslag. Efter kanske 15 minuter, med små konstpauser mellan skriken, sov han.
Är det ok att låta dem skrika när de är så små? eller gjorde jag fel? Jag lämnade honom aldrig ensam med skriket och han var trött redan när vi lade oss. Han somnar inte om man bär på honom. Det är svårt nog att få sova ändå, för han sparkar och stånkar från 5-8 på morgonen när han har magknip i sömnen, så de få timmar jag kan ligga ner uppskattar jag.
Vi samsover och jag har ammat honom till sömns, vilket är ren tortyr för tuttarna. Vi har börjat ge flaska på kvällen för att han ska bli mätt och sova bättre, men han har fortfarande snuttat sig till sömns.
Igår tvärvägrade han att ta tutten. Antar att han fortfarande var mätt på flaskan och blev arg när det kom mjölk. Napp tar han inte, men vi försöker dagligen nästan. Han gnällde och skrek lite missnöjt, men av 10 växlar på skriket kom han bara upp i fjärde växeln, så jag bestämde mig för att ignorera. Var för trött för att kliva upp och börja härja med honom. Bestämde att så länge han inte ökar skriket så ligger vi kvar.
Hela tiden hade jag ena armen runt honom och andra handen på magen. Tutten låg så han kunde snutta om han ville och han kände ju mina andetag och hjärtslag. Efter kanske 15 minuter, med små konstpauser mellan skriken, sov han.
Är det ok att låta dem skrika när de är så små? eller gjorde jag fel? Jag lämnade honom aldrig ensam med skriket och han var trött redan när vi lade oss. Han somnar inte om man bär på honom. Det är svårt nog att få sova ändå, för han sparkar och stånkar från 5-8 på morgonen när han har magknip i sömnen, så de få timmar jag kan ligga ner uppskattar jag.