Geologins dag - Fråga en geolog

[Ottisen]

Haha min första chef var en inbiten alkis, han träffade man inte nykter innan 17 heller:P

Det är just elektromagnetiska metoder jag jobbat med, både BHEM, TEM (Transient EM) och CSEM (Controlled source EM). Det senare offshore inom oljeprospektering men de andra är metoder man använder även på land.

 

[avslutat medlemskap]

Sedan givetvis rubiner som är den röda varianten av korund:

Försök säga korund på ur-össjötska från Norrköping och alla i din omgivning kommer att vika sig av skratt.

På yrkesskolan var det en kille från Norrköping som sa just (och nu försöker jag uttala dialekt i skrift) "kouuruuund" när läraren frågade vad smärgelskivans korn var av. Lärarens kommentar: Jag VISSTE att det skulle komma".

Apropå mineraler så bor jag på en grusås med mjölsand längst ned innan kullerstenarna kommer, hur stor är möjligheten att jag skulle ha nåt kul-värdefullt under fötterna här? Läge att gräva guld??

 

[Squie]

Vilket är ju väldigt fascinerande eftersom yrket tidigare varit väldigt mansdominerat

Skulle du säga att ni är 50/50 idag?

 

[Kjerulfia]

Skulle du säga att ni är 50/50 idag?

Fortfarande inte 50/50, men kanske 35% kvinnor i allafall, och stadigt ökande. Fler tjejer på grundutbildningen samtidigt som många äldre herrar går i pension.

 

[Kjerulfia]

Bärnsten är inte ett mineral eftersom den har ett biologiskt ursprung och inte utsatts för tillräckligt hög metamorfos för att kallas mineral.

Bärnsten är förstenad kåda. Det är därför som man ofta kan hitta små insekter i bärnsten. Tänk på det nästa gång saven stiger i träden och kådan börjar droppa på marken.

 

[athena_arabians]

Apropå mineraler så bor jag på en grusås med mjölsand längst ned innan kullerstenarna kommer, hur stor är möjligheten att jag skulle ha nåt kul-värdefullt under fötterna här? Läge att gräva guld??

Längst ner i en glaciär kan det bli just den där fina fraktionen som ser ut som mjöl. Det är inte en indikation på guld (tyvärr ) men man kan lokalisera fyndigheter med hjälp av moränprovtagning.

Då tar man prover från moränen och siktar dem (jag har för mig att den önskade storleken är ungefär 200 µm) och analyserar dem. Får man resultat som pekar på en fyndighet tittar man "uppströms" i isriktningen från det ställe där provet är taget för att se om fyndigheten går att lokalisera. Den här metoden användes mycket i Finland när man letade diamanter där under 80-talet.

 

[athena_arabians]

Skulle du säga att ni är 50/50 idag?

Jag har aldrig jobbat med en kvinna och känner personligen bara två kvinnor som jobbar med prospektering. Givetvis finns det fler men jag tror nog inte det kommer upp i 35% som @Kjerulfia skrev just inom prospekteringen.

 

[kamomillo]

Halloj!
Kul tråd!
Min fråga, är det vits att öppna Stekenjokkgruvan igen
Skämt å sido, På skolan här jobbade en väldigt duktig kvinna som barnen kallade StenAnnica, för att hon kunde snöa in totalt på stenar och geologi. Men hon var intressant!
Hon fick alla barn att plocka sten med till skolan och undersöka på rasterna, och fjällveckorna var mycket "steniga" En underbar lärare!
Hon berättade om Röberget, och varför det var rött... men jag har glömt Vet du vilket jag menar?
Och så berättade hon om fjället som är "upp och ner" alltså fjället mitt emot slakteriet... Fasen, varför kommer jag inte ihåg vad det heter? typ 1 mil från Klimpfjäll?
Hur vet man att det vänt sig, och kan du storyn?

* Jenny *

 

[athena_arabians]

Halloj!
Kul tråd!
Min fråga, är det vits att öppna Stekenjokkgruvan igen
Skämt å sido, På skolan här jobbade en väldigt duktig kvinna som barnen kallade StenAnnica, för att hon kunde snöa in totalt på stenar och geologi. Men hon var intressant!
Hon fick alla barn att plocka sten med till skolan och undersöka på rasterna, och fjällveckorna var mycket "steniga" En underbar lärare!
Hon berättade om Röberget, och varför det var rött... men jag har glömt Vet du vilket jag menar?
Och så berättade hon om fjället som är "upp och ner" alltså fjället mitt emot slakteriet... Fasen, varför kommer jag inte ihåg vad det heter? typ 1 mil från Klimpfjäll?
Hur vet man att det vänt sig, och kan du storyn?

* Jenny *

Tyvärr, jag är inte närmare bekant med de namnen (förutom Stekenjokk då ).

Det hon kan ha menat med "upp och ner" är att Kaledoniderna (dvs fjällkedjan) består av överskjutningar, sk skållor. Dessa skållor bildar stora veck som tillslut på viss ställen blir väldigt flacka och då kan lager som egentligen ska vara överst hamna under:

Kaledoniderna bildades på precis samma sätt som Alperna och Himalaya. De var betydligt högre och spetsigare tidigare men isen har nött ner dem. De bildades när Iapetushavet slöts för ca 400 miljoner år sedan. Kaledoniderna finns i Skottland, Irland, USA:s östkust samt Grönland. Bergskedjan bröts sedan upp när Atlanten började bildas och det är därför vi har Kaledoniderna på alla dessa ställen. Den del som satt ihop med våra fjäll är delen på Grönland.

Annars vet jag inte vad hon menade

 

[avslutat medlemskap]

Längst ner i en glaciär kan det bli just den där fina fraktionen som ser ut som mjöl. Det är inte en indikation på guld (tyvärr ) men man kan lokalisera fyndigheter med hjälp av moränprovtagning.

Då tar man prover från moränen och siktar dem (jag har för mig att den önskade storleken är ungefär 200 µm) och analyserar dem. Får man resultat som pekar på en fyndighet tittar man "uppströms" i isriktningen från det ställe där provet är taget för att se om fyndigheten går att lokalisera. Den här metoden användes mycket i Finland när man letade diamanter där under 80-talet.

Då ska jag berätta nåt kul, det FINNS mikroskopiska korn av guld i moränmjölet. Jag tänkte vänta med att släppa "nyheten" tills du svarat, och, nej, det är inte kattguld eller nåt annat som glimmar. Troligen får jag lov att gräva omkring hela grannskapet om det skulle bli nåt men det är kul att veta vad som finns under fötterna.

 

[athena_arabians]

Då ska jag berätta nåt kul, det FINNS mikroskopiska korn av guld i moränmjölet. Jag tänkte vänta med att släppa "nyheten" tills du svarat, och, nej, det är inte kattguld eller nåt annat som glimmar. Troligen får jag lov att gräva omkring hela grannskapet om det skulle bli nåt men det är kul att veta vad som finns under fötterna.

Som jag sa, den fina fraktionen KAN innehålla guld (och andra intressanta mineral) men är i sig ingen indikation på att det finns guld Du får kolla upp längs isriktningen och se om du hittar en rejäl fyndighet

 

[Kjerulfia]

Halloj!
Kul tråd!
Min fråga, är det vits att öppna Stekenjokkgruvan igen
Skämt å sido, På skolan här jobbade en väldigt duktig kvinna som barnen kallade StenAnnica, för att hon kunde snöa in totalt på stenar och geologi. Men hon var intressant!
Hon fick alla barn att plocka sten med till skolan och undersöka på rasterna, och fjällveckorna var mycket "steniga" En underbar lärare!
Hon berättade om Röberget, och varför det var rött... men jag har glömt Vet du vilket jag menar?
Och så berättade hon om fjället som är "upp och ner" alltså fjället mitt emot slakteriet... Fasen, varför kommer jag inte ihåg vad det heter? typ 1 mil från Klimpfjäll?
Hur vet man att det vänt sig, och kan du storyn?

* Jenny *

Var det i Vilhelmina? För då vet jag vem du menar

 

[Kjerulfia]

Jag har aldrig jobbat med en kvinna och känner personligen bara två kvinnor som jobbar med prospektering. Givetvis finns det fler men jag tror nog inte det kommer upp i 35% som @Kjerulfia skrev just inom prospekteringen.

Jag menar generellare. Det finns ju geologer på andra ställen än inom prospektering, och alla är ju inte berggrundsgeologer eller kvartärgeologer.

 

[kamomillo]

Var det i Vilhelmina? För då vet jag vem du menar

Jopp det är det!
De vet du säkert! Saknar henne nu när hon inte är kvar på vår skola

* Jenny *

 

[Kjerulfia]

Tyvärr, jag är inte närmare bekant med de namnen (förutom Stekenjokk då ).

Det hon kan ha menat med "upp och ner" är att Kaledoniderna (dvs fjällkedjan) består av överskjutningar, sk skållor. Dessa skållor bildar stora veck som tillslut på viss ställen blir väldigt flacka och då kan lager som egentligen ska vara överst hamna under:

Kaledoniderna bildades på precis samma sätt som Alperna och Himalaya. De var betydligt högre och spetsigare tidigare men isen har nött ner dem. De bildades när Iapetushavet slöts för ca 400 miljoner år sedan. Kaledoniderna finns i Skottland, Irland, USA:s östkust samt Grönland. Bergskedjan bröts sedan upp när Atlanten började bildas och det är därför vi har Kaledoniderna på alla dessa ställen. Den del som satt ihop med våra fjäll är delen på Grönland.

Annars vet jag inte vad hon menade

En litet tillägg. Bergskedjan som en gång var Kaledoniderna nöttes ned av väder och vind och till slut bildades ett flackt landskap. Höjden på de fjäll vi ser idag kommer av att jordskorpan lyftes uppåt i samband med att Atlanten bildades under tertiär.

 

[BornAgain]

Jag har en fråga om diamanter (det finns ingen bra nybörjarförklaring till diamanter). Jag kan för mitt liv inte fatta hur de kan komma upp till ytan. Jag vet att det ska ske i samband med vulkaner och jag har hört om kimberlitkanoner - som är ett extra märkligt vulkaniskt fenomen som bara sker hux flux och förenklat utan plattgränser och hot spots - men hur klarar diamanterna sig upp till ytan? (Jag har hört att trycket som krävs för att bilda en diamant innebär att de bör ha skapats på ca 150 km djup. Hur kom kolet som bildade diamanten dit?). Diamanter är kol - om syre kommer åt dem vid höga temperaturer brinner de upp. Om de utsätts för höga temperaturer (ca 1000 grader C) utan syre omvandlas de till grafit. Hur kan de då ha tagit sig från 15 mils djup med hjälp av vulkanism?

 

[prallan]

Jag har en fråga om diamanter (det finns ingen bra nybörjarförklaring till diamanter). Jag kan för mitt liv inte fatta hur de kan komma upp till ytan. Jag vet att det ska ske i samband med vulkaner och jag har hört om kimberlitkanoner - som är ett extra märkligt vulkaniskt fenomen som bara sker hux flux och förenklat utan plattgränser och hot spots - men hur klarar diamanterna sig upp till ytan? (Jag har hört att trycket som krävs för att bilda en diamant innebär att de bör ha skapats på ca 150 km djup. Hur kom kolet som bildade diamanten dit?). Diamanter är kol - om syre kommer åt dem vid höga temperaturer brinner de upp. Om de utsätts för höga temperaturer (ca 1000 grader C) utan syre omvandlas de till grafit. Hur kan de då ha tagit sig från 15 mils djup med hjälp av vulkanism?

Hjälper denna bild?

 

[BornAgain]

Hjälper denna bild?

Inte riktigt - för det är just hur det kommer sig att de kan finnas kvar som jag inte förstår - det måste finnas något svar på varför de inte omvandlas eller brinner, vilket jag känner borde vara deras "naturliga reaktion" på vulkanism (höga temperaturer).

 

[athena_arabians]

Jag har en fråga om diamanter (det finns ingen bra nybörjarförklaring till diamanter). Jag kan för mitt liv inte fatta hur de kan komma upp till ytan. Jag vet att det ska ske i samband med vulkaner och jag har hört om kimberlitkanoner - som är ett extra märkligt vulkaniskt fenomen som bara sker hux flux och förenklat utan plattgränser och hot spots - men hur klarar diamanterna sig upp till ytan? (Jag har hört att trycket som krävs för att bilda en diamant innebär att de bör ha skapats på ca 150 km djup. Hur kom kolet som bildade diamanten dit?). Diamanter är kol - om syre kommer åt dem vid höga temperaturer brinner de upp. Om de utsätts för höga temperaturer (ca 1000 grader C) utan syre omvandlas de till grafit. Hur kan de då ha tagit sig från 15 mils djup med hjälp av vulkanism?

Ok, fick gräva fram mina gamla böcker för dubbelkolla så jag kommer ihåg rätt Det som ställer till det för dig är att du fått fel temperatur på när diamanten omvandlas till grafit utan syre, det jag får fram är 1700 grader (det finns andra angivelser som är ännu högre också).

Kol finns i bergscykeln (det finns flera mineral tex kalcit som innehåller kol, CaCO3).

Jordens mantel har olika temperatur, den övre delen vid kontakten till litosfären ligger på 700 till 900 grader och den nedre kontakten mot kärnan ca 4000 grader. Pga det litostatiska trycket är manteln inte smält utan i fast form men plastisk. Det gör att det finns cirkulation i den, mantelkonvektion.

Ursprunget till kimberlitisk magma antas vara djupt nere i manteln och att den vulkanismen hör samman med mantelkonvektionen och mantelplymer (som också anses ligga bakom hotspots). Kimberliten fångar upp diamanterna på sin väg mot ytan. Magman färdas i sammanhanet väldigt fort genom skorpan, förmodligen pga sitt innehåll av volatiler (vatten och koldioxid som med sänkt tryck tar gasform). Man är dock inte helt säker på hur mekanismen bakom det hela fungerar.

Kan tillägga att många geologiska fenomen är inte helt förstådda. Det är inte så konstigt eftersom vi inte direkt kan se så väldigt långt ner utan får förlita oss på det vi kan se och sedan extrapolera från det. Det är i många fall också svårt att göra experiment eftersom de stora krafterna inblandade i de naturliga processerna är svåra att efterlikna i ett laboratorium. Vissa saker går att efterlikna dock.

Tolkningen av de data som finns har också varierat med tiden, tex ansågs Wegener som la fram teorin om kontinentaldrift som är grunden till tektoniken vara helt ute på hal is (pun intended, han var främst polarforskare och dog under sin fjärde expedition på Grönland).

 

[labb]

Frågor på det?

Jag har ett gammalt kalkstensgolv och hade gärna velat veta om det kommer från Skåne (Komstad kanske) eller från Öland, är det möjligt att se det? Golvet är lagt i mitten av artonhundratalet men stenen kan vara äldre för ungefär samtidigt togs golvet i vår medeltida kyrkan upp och såldes och han som byggde gården var dessutom kyrkvärd.

Sen undrar jag också om de olika färgerna innebär olika brytplatser och hur lokalt kan färgen variera?