Sv: Genetik och "munnar".
Och lägg då till att den andra CO sonen som visades visade tendens på exakt likadant tjaffs. Det är svårt att förklara när man inte har exempel framför sig att visa med, men de kan tjaffsa på extremt olika sätt dessa var slående lika i hur de tjaffsade medans tex Take it Easy tjaffsade på ett helt annat sätt och Niveu på ett tredje. Niveu såg som jag sa tidigare i den andra tråden tjaffsade på ett sätt som jag kan sätta stämpel på typsikt unghästvis och sådant som försvinner medans de andra är jag inte alls övertygad om att det försvinner på.
Jag är själv total allergisk mot allt vad dåliga munnar heter iom att jag har en skada i axeln som snabbt gör sig påmind när jag sitter på fel hästar.
Jag har genom åren sett ett tydligt mönster på att munnar nedärvs väldigt mkt. Finns vissa linjer som alltid är totalt stendöda i munnen från första gången de har ett bett på sig tex, sedan finns det andra som alltid är extrem känsliga i munnen. Intressant är att stå på tävlingar och titta på hästar mkt ofta ser man ett mönster pga stammen hur ridbarheten, betslingen och vilka som det inte går att ta i utan att de antingen blir stjärnkikare eller börjar veva med huvudet. Sanolikheten att det just skulle vara en hingsts avkommer som alla de olika ägarna skulle missat att hästen har munproblem av arten tex sår är för liten för att set skulle vara sannolikt.
Att sedan inte alla avkommer "drabbas" är ju självklart när man ser till att fölungen faktiskt får 50% av mamman också så är ju naturligtvis risken bara 50%. Dock får man sedan inte glömma att denna avkomma även om just den blir trevlig ändå har generna och kan föra det vidare, det är nästan det farligaste med att avla med sådana individer, för när man har det framför sig så tänker man på det, när det är dolt så är det kanske inte alla som tänker på den biten i framtida hingstval.
Och lägg då till att den andra CO sonen som visades visade tendens på exakt likadant tjaffs. Det är svårt att förklara när man inte har exempel framför sig att visa med, men de kan tjaffsa på extremt olika sätt dessa var slående lika i hur de tjaffsade medans tex Take it Easy tjaffsade på ett helt annat sätt och Niveu på ett tredje. Niveu såg som jag sa tidigare i den andra tråden tjaffsade på ett sätt som jag kan sätta stämpel på typsikt unghästvis och sådant som försvinner medans de andra är jag inte alls övertygad om att det försvinner på.
Jag är själv total allergisk mot allt vad dåliga munnar heter iom att jag har en skada i axeln som snabbt gör sig påmind när jag sitter på fel hästar.
Jag har genom åren sett ett tydligt mönster på att munnar nedärvs väldigt mkt. Finns vissa linjer som alltid är totalt stendöda i munnen från första gången de har ett bett på sig tex, sedan finns det andra som alltid är extrem känsliga i munnen. Intressant är att stå på tävlingar och titta på hästar mkt ofta ser man ett mönster pga stammen hur ridbarheten, betslingen och vilka som det inte går att ta i utan att de antingen blir stjärnkikare eller börjar veva med huvudet. Sanolikheten att det just skulle vara en hingsts avkommer som alla de olika ägarna skulle missat att hästen har munproblem av arten tex sår är för liten för att set skulle vara sannolikt.
Att sedan inte alla avkommer "drabbas" är ju självklart när man ser till att fölungen faktiskt får 50% av mamman också så är ju naturligtvis risken bara 50%. Dock får man sedan inte glömma att denna avkomma även om just den blir trevlig ändå har generna och kan föra det vidare, det är nästan det farligaste med att avla med sådana individer, för när man har det framför sig så tänker man på det, när det är dolt så är det kanske inte alla som tänker på den biten i framtida hingstval.
