Sv: Galoppövergångar
Nä, det har jag inte prövat. Skänkelvikning låter logisk men att fatta ur en öppna låter helt ologiskt för mig, då är den ju liksom precis tvärtom om hur den ska vara för att kunna fatta korrekt?!?!? Eller tänker jag fel?
Jag instämmer, de ridtravare jag utbildade, lärde jag främst att galooppera genom fattning ur hörnpasseringar, eller ur volt och då blev hästens form automatiskt "tanke sluta", Så öppnaidén hänger jag heller inte med på.
Utan här är det tanke sluta, eventuellt någon "fuskvariant" med skänkelvikning (ridskolan har alltid lärt ut galoppfattning med tanke slutavarianten, även om det på "nybörjarryttarnivå" hette tanke "rumpan in"), då min dam ändå under våra år tillsammans blivit extremt känslig för mina hjälper. Oftast räcker det för mig att ändra vikten i sadeln, så att jag har sittbenen i fattning (om jag ens har det) så är det galopp för länge sen
(jag längtar dit).
Avsaktningarna är jag ganska säker på att jag har samma tankesätt som Cha9. Min dam o jag har blivit ett under våra år. Så jag behåller galoppsitsen, sitter i och tänker mig den gångart jag vill ha efter avsaktning, trav, skritt eller halt...
Jag vet inte vad som kommer ske den dagen min vita inte finns mer, då lär jag få lägga ridstövlarna på hyllan. De gånger jag varit på ridskolan och haft ridskolehäst för att jag inte har haft transport, eller skruttig hästtant, då har jag jag sällan kommit till galoppen och ibland inte ens till trav. Min kropp fungerar inte på andra hästar längre.
Jag blir bara slut i kropp och knopp och grinfärdig. Jag fattar inte varför det inte fungerar. För de vänner, som har fått rida Timsan tycker att hon är superläcker och känslig att rida och de får allt och lite till att funka, när de rider henne. Så det kan inte vara det att jag "förstört henne" med min ridning. Men när jag rider andra hästar funkar ingenting.