GAD?

Jag undrar om jag kan ha fått GAD. Oroar mig ständigt för min ekonomi och hur jag ska kunna få ett okej liv som pensionär. Tanken på hur min pension blir har nog funnits med mig i kanske 15 år eller så. Jag tänker att allt kommer att gå åt helvete när jag blir pensionär för jag har inte jobbat så mycket och har knappt någon tjänstepension. Jag har ju levt på tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg och pengarna räcker inte då. Så jag gör back-up planer. Tänker hela tiden på hur jag ska klara mig. Hur jag ska kunna tjäna extra och att jag ska odla för att kunna påverka min matkostnad. Idag har jag suttit och och googlat på garantipension, bostadstillägg m.m. För att se vad jag behöver klara mig på. Oron har inte minskat.

 

[Wille]

Och jag har börjat oroa mig för att inte kunna bo kvar här. Det beror på hur snålt jag klarar av att leva och på hur många oförutsedda utgifter jag drabbas av. Och var ska jag bo då? Hur ska jag ha råd med ett annat boende? Är rädd för att bli hemlös. Och om jag måste flytta så förlorar jag precis exakt allt som ger mitt liv mening. Hur ska jag orka fortsätta kämpa om jag förlorar allt?

 

[Otherside]

Det här kallas catastrophising och är inget ovanligt. Jag gör det själv om jag vaknar nattetid. Men det ger inget utan är bara destruktivt. Ta inte ut katastrofer i förtid, det kommer förmodligen inte att hända! Se till din situation idag och hur du kan förbättra ekonomin … vilket jag vet är vad du gör hela tiden….! Men låt det stanna vid det. Försök att inte låta tankarna spinna ihop katastrofer som nog inte kommer att bli verklighet. De kanske känns annalkande för dig men jag tror definitivt att du kommer att ro allt i hamn. En lösning väntar!

 

[sweep]

Det kan vara så att du har det men jag googlade snabbt och det finns ju saker som kan ge liknande symtom.
Så ta upp det med läkaren om du vill men för att veta så måste du nog ta blodprover och sen jobba med panikångesten (den har du ju blivit fri från förut) innan man kan se om det är detta.

”Symtomen ska orsaka signifikant lidande eller försämrad funktionsnivå. De ska inte vara orsakade av droger eller av någon somatisk sjukdom, till exempel hypertyreos. Ingen annan psykiatrisk diagnos (paniksyndrom, tvångssyndrom, separationsångest, PTSD, vikträdsla vid anorexi, hälsoångest eller rädsla för innehåll i vanföreställningar) får bättre förklara symtomen.”

 

[Wille]

Det här kallas catastrophising och är inget ovanligt. Jag gör det själv om jag vaknar nattetid. Men det ger inget utan är bara destruktivt. Ta inte ut katastrofer i förtid, det kommer förmodligen inte att hända! Se till din situation idag och hur du kan förbättra ekonomin … vilket jag vet är vad du gör hela tiden….! Men låt det stanna vid det. Försök att inte låta tankarna spinna ihop katastrofer som nog inte kommer att bli verklighet. De kanske känns annalkande för dig men jag tror definitivt att du kommer att ro allt i hamn. En lösning väntar!

Men jag har redan upplevt katastrofer. Det var fruktansvärt stressande. De kan hända igen.

 

[Wille]

Det kan vara så att du har det men jag googlade snabbt och det finns ju saker som kan ge liknande symtom.
Så ta upp det med läkaren om du vill men för att veta så måste du nog ta blodprover och sen jobba med panikångesten (den har du ju blivit fri från förut) innan man kan se om det är detta.

”Symtomen ska orsaka signifikant lidande eller försämrad funktionsnivå. De ska inte vara orsakade av droger eller av någon somatisk sjukdom, till exempel hypertyreos. Ingen annan psykiatrisk diagnos (paniksyndrom, tvångssyndrom, separationsångest, PTSD, vikträdsla vid anorexi, hälsoångest eller rädsla för innehåll i vanföreställningar) får bättre förklara symtomen.”

Fast jag har ju varit orolig i så många år. Långt innan jag blev trött. Och panikångest har jag haft sen jag var 13. Oron för ekonomin har kommit långt senare.

Jag är inne på att ta prover (och har ju gjort försök med alla möjliga anpassningar) eftersom livet är outhärdligt som det är. Men då måste det ordnas med sövning för annars går det inte. Inget jag kan påverka tyvärr.

 

[Wille]

Jag tror att oron är triggad av vad jag redan varit med om. Så jag är rädd att det ska inträffa igen. Eller att det ska bli ännu värre än det varit.

 

[bettysmatte]

Jag undrar om jag kan ha fått GAD. Oroar mig ständigt för min ekonomi och hur jag ska kunna få ett okej liv som pensionär. Tanken på hur min pension blir har nog funnits med mig i kanske 15 år eller så. Jag tänker att allt kommer att gå åt helvete när jag blir pensionär för jag har inte jobbat så mycket och har knappt någon tjänstepension. Jag har ju levt på tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg och pengarna räcker inte då. Så jag gör back-up planer. Tänker hela tiden på hur jag ska klara mig. Hur jag ska kunna tjäna extra och att jag ska odla för att kunna påverka min matkostnad. Idag har jag suttit och och googlat på garantipension, bostadstillägg m.m. För att se vad jag behöver klara mig på. Oron har inte minskat.

Varje månad gör du av med mer pengar än vad du tjänar. Jag tycker inte att det är någon onormal oro du har, utan det är väl bara realistiskt att vara bekymrad över något som är ohållbart i längden? Det hade nog oroat de flesta, tänker jag.

 

[Grazing]

Jag undrar om jag kan ha fått GAD. Oroar mig ständigt för min ekonomi och hur jag ska kunna få ett okej liv som pensionär. Tanken på hur min pension blir har nog funnits med mig i kanske 15 år eller så. Jag tänker att allt kommer att gå åt helvete när jag blir pensionär för jag har inte jobbat så mycket och har knappt någon tjänstepension. Jag har ju levt på tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg och pengarna räcker inte då. Så jag gör back-up planer. Tänker hela tiden på hur jag ska klara mig. Hur jag ska kunna tjäna extra och att jag ska odla för att kunna påverka min matkostnad. Idag har jag suttit och och googlat på garantipension, bostadstillägg m.m. För att se vad jag behöver klara mig på. Oron har inte minskat.

Näe..jag skulle nog inte tro på en GAD diagnos då det är konstant ångest över hyfsat orationella situationer. Din oro för pengar och att klara dig som pensionär är ju ändå relevant tänker jag, det är ju inte en konstig oro.

 

[Gnist]

Det kan vara så att du har det men jag googlade snabbt och det finns ju saker som kan ge liknande symtom.
Så ta upp det med läkaren om du vill men för att veta så måste du nog ta blodprover och sen jobba med panikångesten (den har du ju blivit fri från förut) innan man kan se om det är detta.

”Symtomen ska orsaka signifikant lidande eller försämrad funktionsnivå. De ska inte vara orsakade av droger eller av någon somatisk sjukdom, till exempel hypertyreos.

Det är dock hypotyreos som misstänks i @Wille s fall. Inte hypertyreos.

 

[sweep]

Det är dock hypotyreos som misstänks i @Wille s fall. Inte hypertyreos.

Båda står med på en annan sida så båda kan misstänkas

 

[Wille]

Båda står med på en annan sida så båda kan misstänkas

Men är det rimligt med tanke på att jag haft ekonomisk oro i 15-20 år? Och som jag ser är en följd av erfarenheter jag gjort.

 

[sweep]

Men är det rimligt med tanke på att jag haft ekonomisk oro i 15-20 år?

Vet inte men det kan bero på helt andra saker. Det får du ta med din läkare.

 

[Otherside]

Men är det rimligt med tanke på att jag haft ekonomisk oro i 15-20 år?

Ständig oro är nog tillräckligt i sig, tänker jag. Att inte kunna slappna av och fokusera på annat, utan den ständiga oron över ffa ekonomin. Det påverkar en enormt. Jag förstår fullt ut att det tär på dig. Jag önskar så att det kunde dyka upp en lösning, då tror jag du skulle må bättre överlag i livet.

 

[hundtant]

Spelar det någon roll om det är GAD? Du har ju de känslor du har, oavsett namn på dem. Och det finns vad jag vet ingen annan behandling för GAD än antidepressiva och terapi, samma som med vilken depression som helst.

Du har ju autism, då är sannolikheten högre för depression än om du inte haft det. Och ditt liv är piss just nu med arbetslöshet och dålig ekonomi. Så att du är orolig är inte konstigt.

 

[parellikusken]

Jag lider av GAD, fick diagnosen för 17 år sedan nu. Jag oroar mig för allt, vare sig det är rationellt eller inte. Har oftast väldigt svårt att släppa oron, jag litar inte heller på personer som säger att det är lugnt eller bevisar att det inte finns något att oroa sig för.
Åkt till veterinären många gånger med hästen i onödan för att stilla oron. Just nu är jag orolig för att jag inte ska få CSN i höst. Ringt CSN flera gånger och de har sagt att det är lugnt, ändå har jag extremt mycket ångest över det. Vaknar på nätterna i panik över oron.

Så för mig handlar det inte om oro för saker som är reella, utan jag förstorar hela tiden upp saker och hamnar i loopar.

 

[Wille]

Spelar det någon roll om det är GAD? Du har ju de känslor du har, oavsett namn på dem. Och det finns vad jag vet ingen annan behandling för GAD än antidepressiva och terapi, samma som med vilken depression som helst.

Du har ju autism, då är sannolikheten högre för depression än om du inte haft det. Och ditt liv är piss just nu med arbetslöshet och dålig ekonomi. Så att du är orolig är inte konstigt.

Jag var orolig redan innan jag köpte mitt hus. Jag satt redan då och funderade på hur jag skulle klara mig som pensionär.

 

[Niyama]

Och jag har börjat oroa mig för att inte kunna bo kvar här. Det beror på hur snålt jag klarar av att leva och på hur många oförutsedda utgifter jag drabbas av. Och var ska jag bo då? Hur ska jag ha råd med ett annat boende? Är rädd för att bli hemlös. Och om jag måste flytta så förlorar jag precis exakt allt som ger mitt liv mening. Hur ska jag orka fortsätta kämpa om jag förlorar allt?

Jag vet att du är rädd att mista ditt hus, men det betyder ju inte hemlös. Om du skulle leva på sjukersättning och bostadstillägg så täcker ju bostadstillägget hyran (du bor väl inte där lägenheterna har skyhöga hyror). Värsta tänkbara scenariot är väl försörjningsstöd, och då får du också hyran betald. Se till att stå i bostadsköer bara, man vet aldrig vad som sker och när man kan ha nytta av det.

 

[Wille]

Jag vet att du är rädd att mista ditt hus, men det betyder ju inte hemlös. Om du skulle leva på sjukersättning och bostadstillägg så täcker ju bostadstillägget hyran (du bor väl inte där lägenheterna har skyhöga hyror). Värsta tänkbara scenariot är väl försörjningsstöd, och då får du också hyran betald. Se till att stå i bostadsköer bara, man vet aldrig vad som sker och när man kan ha nytta av det.

Bostadstillägget täcker bara en del av hyran. Och jag klarar mig inte på sjukersättning. Och försörjningsstöd är ännu omöjligare att klara sig på då den inte är tänkt att vara en långsiktig försörjning. Och hur ska jag klara mig utan bil? Och klarar jag av att mista mina katter? Kommer jag få psykbryt på grannarna minst 5 gånger om dagen? Ja, antagligen. Jag kommer bli en pest för mina grannar för de får inte höras eller sprida lukter omkring sig. Och hur ska jag överleva om meningen med livet försvinner? När jag inte kan gå ut för det finns inget att gå ut till. Bara en massa folk, ljud, trafikbuller, betong och asfalt. Vart ska jag ta vägen för att få vara ifred? Kommer ju bli isolerad inomhus. Tror inte jag klarar det.

 

[Grazing]

Jag vet att du är rädd att mista ditt hus, men det betyder ju inte hemlös. Om du skulle leva på sjukersättning och bostadstillägg så täcker ju bostadstillägget hyran (du bor väl inte där lägenheterna har skyhöga hyror). Värsta tänkbara scenariot är väl försörjningsstöd, och då får du också hyran betald. Se till att stå i bostadsköer bara, man vet aldrig vad som sker och när man kan ha nytta av det.

Men man får inte bostadstillägg om man har för mycket pengar på banken, så man går back tills pengarna är borta mer eller mindre.