Gaaaah *dåligt samvete*

dee79

Trådstartare
Min son, som äntligen sov bra under ett par veckor, har nu hållit mig vaken sen i söndags. Först fick jag 4, sen 2 sen 1 timmes sömn de tre första nätterna. Nu vaknar han varje halvtimme till timme. Han har haft alla symptom på att ha en ny tand på G, men tandj****n kommer ju aldrig. Kanske är han sjuk?

Från att ha haft en period då han enkelt somnat även på dagtid (fast han sover ju bara 20-30 minuter i stöten) så bara går det inte att få honom att somna. Han gäspar och gnuggar ögon och gäspar mer och sen kommer stora hysterin. Jag har trott att han har 10 växlar på gråt och skrik och när vi passerar växel 5 brukar det krävas en del, men det har alltid ordnat sig. Nu verkar det inte bättre än att han är minst som en 21-växlad cykel.

Det går inte att vagna, varken inne eller ute, varken ligg eller sittdel. Det går inte att amma till sömns, det går inte att bära, vagga, vyssa, gunga. Det bara eskalerar. JAg tröttnade och gick upp och lade han i sin säng, mig bredvid och sen kramade jag på honom och så fick han skrika tills han somnade. Det gör ONT i mig. Jag vill inte alls att läggningarna ska gå till så, men vad f** gör man? Ursäkta alla svordomar.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Mild fasthållning har vi också kört med vid några perioder. Vet jag att dottern är riktigt trött så går vi och lägger oss i sängen, släcker ner och gör det mysigt. Sedan sjunger jag nattvisan ( på repeat =P ) och kramar.

Hon blir lite arg men lugnar sig snabbt och somnar.

Periodvis har hon varit svårsövd och vissa perioder ( som nu ) så går det hur fint som helst att bara lägga henne och smeka med handen på ryggen så somnar hon.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

håll i, håll ut, håll om. det släpper. det vet du.

så länge du inte slår honom i ren desperation är det ok. :D
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Usch vad jobbigt, jag lider med dig. Min son har två stycken tänder på en gång som ska fram nu. Inte roligt. Det är endast min famn som funkar just nu.
Tänder är ett gissel och det kan ju ta några veckor innan den spricker fram. Endel har som mest ont när den vandrar, min son har som mest ont just när den ska spricka fram.
Verkar han tycka det är skönt om du tar fingret (eller nåt annat) och gnuggar på tandköttet?
Är han svullen (dvs om du VET att det är tanden) så kan du ju smörja på flytande alvedon för att lindra smärtan.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Jo det blir ju nått sånt här också och snart är det dags att sluta amma till sömns helt och hållet, för även pappa måste kunna lägga - både dag och kväll, för annars får jag psykbryt. Det är klart han blir arg och ledsen, men sova måste han ju.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Jag håller ut så gott det går, men man känner sig så taskig när han dessutom är ynklig och inte mår bra.

Nä slå honom finns inte i ens i tankestadiet hos mig (däremot ligger sambon risigt till de mornar jag inte sovit alls och han fått sova hela natten :devil: Stannar dock på tankestadiet där). Jag har faktiskt bara 2 gånger vad jag minns ruttnat såpass på skrik och gnäll att jag gett honom till sambon och gått därifrån, men inte ens det höll i sig länge - 5 minuter senare hade jag så dåligt samvete att jag hämtade honom igen och fick honom att somna :D
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Jag är ganska övertygad om att det är tanden. Han var så här i en vecka sist innan den tittade upp, så imorrn är det väl en vecka igen. Men helt säker är jag inte då det bara är vår andra.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Jag har faktiskt bara 2 gånger vad jag minns ruttnat såpass på skrik och gnäll att jag gett honom till sambon och gått därifrån, men inte ens det höll i sig länge - 5 minuter senare hade jag så dåligt samvete att jag hämtade honom igen och fick honom att somna :D

Man får göra så, det är helt okej. Om man behöver 5 min paus för att orka så är det det enda rätta just då.

Det kommer att gå över även om det är förbannat jobbigt just nu.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Nä, jag vet. Dessa två gånger var dessutom innan han fyllt 3 månader, så det är ju ett tag sen. Det är mest det andra som bekymrar mig. Jag börjar jobba nästa torsdag, om drygt en vecka. Han har inte riktigt vant sig av med snuttande och jag kommer inte att palla att nattamma om jag ska bli väckt 5-10 gånger. Utan tutte så kommer det bli mååååånga skriksessioner.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Men inte skall du har dåligt samvete för att du lämnar barnet med den andra föräldern !

Vore jag dig skulle jag göra det mycket oftare så att lillen verkligen kan gå och lägga sig med antingen pappa eller mamma. Jag inbillar mig att så länge som du studsar tillbaka så hittar inte de sitt sätt.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Hur ska jag förklara - hm, borde kanske lämnat honom tidigare, men eftersom han ammas och flaskvägrar så har det blivit att jag tagit alla nätter. Det finns inte en chans att han tar flaska så länge som jag fortsätter amma och jag hade redan innan sagt att minst ett halvår ska jag amma (om inte mjölken sinar etc.) Så ja, det är lite mitt fel också, men det känns så bryskt om jag nu ska tvärsluta. Samtidigt finns det inget annat sätt, men jag vet ju hur ledsen han kommer att vara (*blablablablabla*)

Själva dagarna är jag inte alls bekymrad över, han äter annat så han klarar sig. Så att pappa går hemma är jag inte alls nervös över. MEn så är det nätterna. Fortsätta eller sluta amma? Att sluta tvärt kommer att vara plågsamt för oss båda, men att trappa ner går bevisligen inte med honom.

*Ågren*

Jag hade hoppats att jag skulle kunnat morgon/kväll/nattamma även när jag jobbar, men alla väckningar när han bara vill småsnutta lite gör en ju till ett vrak.

Ärligt - hur jag än vänder och vrider på skiten så känns det fel. Det enda som känns rätt i det hela är att pappan och lillen kommer att få en mycket mer funktionell relation(inte bara bus och kul) och att det leder till att vi kan dela mer på nätterna.
 
Sv: Gaaaah *dåligt samvete*

Hur ska jag förklara - hm, borde kanske lämnat honom tidigare, men eftersom han ammas och flaskvägrar så har det blivit att jag tagit alla nätter.

Vi gjorde som så att jag ammade och sen tog pappan sonen och gick runt med honom tills han somnade ordentligt på nätterna. Oftast blev det bara en gång per natt och ibland grejjade jag det själv, men jag har alltid behövt mer sömn än maken (och det blev ingen skillnad när jag blev mamma ;)) s
Sen har alltid maken tagit honom så fort han kommit hem från jobbet (han var typ bara hos mig för att amma då) och sen han började somna själv är det alltid maken som ger välling och därefter nattar.
De få gånger jag måste göra det så tar det bra mycket längre tid :grin:
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Som ni säkert hört mig beklaga mig över så sover sonen inte särskilt bra. Han vaknar på nätterna (varje/varannan timme) och börjar veva...
5 6 7
Svar
138
· Visningar
12 539
Senast: Madalitso
·
Småbarn Vi håller på bryta ihop lite halvt här hemma då vår snart 2 år gamla son sover så dåligt om natten alltför ofta. Handlar om att han...
Svar
12
· Visningar
1 521
Senast: cherie
·
Småbarn Vi har en dotter som är 15 månader. Hon har varit ganska enkel och alltid sovit hela nätterna, oftast somnat bra på kvällen. Jag...
Svar
19
· Visningar
4 039
Senast: ako
·
Kropp & Själ Och man egentligen mest känner sig fånig? Egentligen har det här väl hållt på av och till sedan några år tillbaka men mest de senaste...
Svar
3
· Visningar
3 205
Senast: Meggan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp