Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Utvecklingsfas kanske?? (Jag är insnöad på dessa )
Skönt att det börjat "ordna" sig igen!
Med första barnet var jag mer sån att han skulle lära sig i tid att somna och sova i egen säng. Inte amma "i onödan". Inte ge med mig. Men herregud vad dum jag var!! Nu var det väl inte så att han led men jag gjorde allt såååå komplicerat. Istället för att kanske amma i 5 minuter så gick vi och bar runt på honom i kanske 40 minuter innan han somnade. Vi hade varken sele eller sjal. Förstår inte hur vi stod ut... Kan säga som så att vi gör helt tvärtom med lillebror.
Då menar jag bara att det kanske är lättare att vänja barnet när det är litet och inte har lika mycket egen vilja.
Hur gör ni som samsover helt när barnen har lagt sig men inte ni, alltså med urtrillningsrisken?
Hur gör ni som samsover helt när barnen har lagt sig men inte ni, alltså med urtrillningsrisken?
Men om man är bra på att tolka barnets signaler så behöver man inte amma i onödan, dvs så fort barnet piper och egentligen inte är speciellt hungrigt utan kanske saknar brist på stimulans, sömn eller nåt annat.
KL
Hur gör ni som samsover helt när barnen har lagt sig men inte ni, alltså med urtrillningsrisken?
och jäkla vad arg han blev! Han måste tänkt typ: Men vad fan, så fort man gör sin stämma hörd kommer hon med sina tuttar. Ska man behöva stå ut med sånt här!?
Jag tycker att det är lätt att ändra rutiner - och det blir lättare ju äldre bebisen/barnet blir. (I alla fall upp till treårsåldern, för längre erfarenhet har jag inte än.)
Du verkar tänka tvärtom. Och då blir det alltså viktigt att föräldrarna tänker framåt och anpassar sin skötsel av barnet efter hur de vill ha det om t ex ett år. Stämmer det?
Jag tror det är svårt att använda amning som tröst när det egentligen är nåt annat barnet vill. Vår första var en riktig närhetsnörd, som dagtid ville bli ammad hur mycket som helst. Så när tvåan kom tog jag av gammal vana fram bröstet så fort han var ledsen - och jäkla vad arg han blev! Han måste tänkt typ: Men vad fan, så fort man gör sin stämma hörd kommer hon med sina tuttar. Ska man behöva stå ut med sånt här!?
Fast väldigt många barn har ju väldigt stort närhetsbehov de första månaderna, vilket ju är helt naturligt. Våran kille ville BARA vara i famnen, bärselen eller sova intill de första tre månaderna - och det fick han oxå. Numera sover han i egen säng - det var inga problem att börja med det när han visade sig mogen för det, och han lekar gärna ensam på golvet i uppåt en timme, så det där med att sätta nivån och inte "skämma bort" med närhet tror jag nada på. Vet många som hft samma utveckling, dessutom.
Fast väldigt många barn har ju väldigt stort närhetsbehov de första månaderna, vilket ju är helt naturligt. Våran kille ville BARA vara i famnen, bärselen eller sova intill de första tre månaderna - och det fick han oxå. Numera sover han i egen säng - det var inga problem att börja med det när han visade sig mogen för det, och han lekar gärna ensam på golvet i uppåt en timme, så det där med att sätta nivån och inte "skämma bort" med närhet tror jag nada på. Vet många som hft samma utveckling, dessutom.
För mig hade det varit helt ohållbart att låta E sova ensam från första början. Han helammades ju och åt flera gånger om natten och att hålla på och springa upp för att amma honom på nätterna hade jag inte orkat med.
Liten uppdatering:
Vi har hittat det bästa sättet för stunden om nån är nyfiken på hur det gått Försökte att han fick somna hos mig men han blir grinig oavsett och nästan bara lite störd av att behöva somna i famnen. På dagtid är det inte samma sak för då faller han in i sömn vart han än är.
Men i alla fall, att lägga en filt på honom upp till hakan runt kinderna är det bästa han vet! Han lixom tar tag i filten med båda händerna och gosar runt massor. Några gnällpip om han är övertrött, gosar vidare och rätt så fort så somnar han med båda nävarna fulla med filt
Han somnar verkligen superbra av sig själv nu, å vill nästan att jag ska gå direkt när jag lagt honom så han kan få vara ifred Om han skriker när jag ska lägga honom blir han knäpptyst så fort han är nerbäddad, ser så himla mysigt ut
Så nu får vi se hur länge det här funkar!