Sv: Funderingar om fång
Hösilage har generellt - naturligtvis kan det skilja sig - lägre socker än hö. Det går åt socker i sileringsprocessen. Förutsätter då att det skett en process, vilket det inte gör med väldigt torrt silage.
Jag håller med om att det är knepigt, både att den tillfälligt blir bättre ibland, och det med skoningarna.
Min stod med fång som vägrade ge sig lääänge. Visade sig att höet han fick var rena sockerbomben, trots blötning var det tillräckligt med socker för att hålla igång anfallet. Han blev lite bättre av box, fångverkning och butta, men tog man bort buttan var det som innan, och kliniken tyckte INTE om hans status ens på butta. Fick hovarna gipsade och det gav lindring, men ändå inte så man kunde ta bort buttan. När jag fick analyssvaret på höet bytte jag, trots risken för magen, nästan tvärt till silage med låg sockerhalt. Förbättringen var närmast omedelbar.
Han fick sitt första fånganfall helgen innan midsommar ett år. Var friskförklarad sent hösten samma år. I FEBRUARI året efter, när snön låg djup etc, så blev han halt på ETT framben. Men en himla skum hälta, den kom och gick lite. Puls men ingen värme i hoven. Kollades av tre olika hovslagare (två var klinikhovisar), och av både veterinär hemma och på klinik. Alla tänkte ju initialt tanken fång, med tanke på historiken och IR, men alla avfärdade det. Det stämde inte. Höll på i en månad och åkte till klinik osv utan få rätsida på vad hältan kom av. Tog av och på skon en miljon ggr för att se efter hovböld men nej (blev inte sämre av det, men var svår att sko, något han inte varit innan)
Jag blev allvarligt sjuk och hamnade på sjukhus, så han skrotade i hagen i en månad. När jag sen var tillbaka med näsan över vattenytan och hältkollade härhemma fanns ingen hälta mer. Det som däremot fanns var två TYDLIGA fångränder på båda hovarna, och lamellranden talade sitt tydliga språk vid skoningen.
Så mot alla odds och hur asymptomatiskt som helst så var det fång, och rena turen att han blev återställd då "allt blev fel" behandlingsmässigt. Men det visar ju att det finns verkligen hur många olika "förlopp" som helst tycks det. Men han var ju ömsom bättre, ömsom sämre då hältan kom och gick. Första gången vi var på klinik för den syntes den TRE STEG på hela besöket. Dan efter kunde han vara tydligt halt. Ingen logik.
Så jag skulle ta det säkra före det osäkra och ställa på box och behandla som en fångis. Ändå.
(Min är helt återställd, inga röntgenförändringar vilket är sådan jäkla råtur så det finns inte då det första anfallet var gravt och det andra som sagt felbehandlades brutalt)