Sv: Frånvarande pappa kommer tillbaka...
Jag har en lillebror (halvsyskon) vars pappa varit i princip helt frånvarande och svikit min bror hela tiden. Min bror är 16 år nu och för honom är inte hans pappa en pappa utan en "dum jävel" bara.
Han säger att han skiter i honom nu då han börjat höra av sig helt plötsligt (han har inte ens koll när min bror fyller år eller något). Pappan i fråga skyller allt på sin taskiga barndom och nu då han får terapi har han börjat vilja ha kontakt (verkar det som) av själviska skäl tror ju jag, för att stilla sitt eget samvete. Att hans tid är förbi hos min bror lär han ju märka.
Pappan lämnade min mamma när hon vart gravid, två år senare hade han lämnat en till kvinna i samma sits. Min bror och hans bror har kontakt, det är nog det enda bra i denna historien, att bröderna har varandra. Min brors bror vägrar ha något som helst att göra med denna pappan även om han ringer kanske max en gång per år (av själviska skäl, vill tigga till sig elektronikprylar bland annat) så vägrar han ha kontakt, likaså min bror.
Jag avskyr denna mannen som pesten. Min lillebror hade efter många om och men träffat sin pappa som bor i samma stad som mig och då på samma område. Han kom hem till mig helt förstörd. Hans sk. pappa hade såklart varit ett svin med kommentarer som "du är så smal, du är inte min son, mina söner skulle aldrig vara som dig osv"
Nog babblat om detta. Kan knappast tro det finns större skitstövlar än denna karln. För dina barns skull, ge det hela en chans, men träffa honom först du. Det kan ju faktiskt gå bra, pappan kan ju ha slagit skallen, fått vett och blivit en bra person. man vet aldrig. Annars är jag i Inte_ungs linje, bättre att träffa skitstöveln nu än att ha en fantasibild och grubbla hela livet.