Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

[CarolaLind]

Konsulterade en tysk tränare igår som brukar ha ganska goda ideér.

Jag har precis börjat skritta igång min hingst igen efter hans sjukhusvistelse efter en trolig förgiftning, han är återställd och börjar lägga på hull igen.

Naturligtvis är han vingligare än vanligt eftersom det tog ganska hårt på honom.

Anyway.

Hästen i sig har hela tiden haft motstånd i att länga sig, dock endast ett mentalt motstånd då han ju är kungen av alla och måste hålla koll och visa sig.

Det har aldrig resulterat i spänd underlinje eller byggnad av underhals.

Min fråga till tränaren var, att kan det inte kvitta nu, när jag en gång HAFT honom på exakt rätt väg i byggnaden, hur han går/står/jobbar sålänge det är avslappnat?

Så fort jag försöker provocera honom till att länga ut ryggen spjärnar han emot och trycker ut en underhals, något som definitivt inte funnits innan.

Detta sker både på lina och under ryttare.

Jag känner att de minnen jag trodde att han hade av en god form är borta, de har ersatts av den form han rörde sig i och stod i under den tvåveckorsperioden då han var ganska illa däran.

Tränaren tyckte tvärtom att jag skulle "påpeka" för honom och visa honom rätt väg igen genom lite provokation.

Själv hamnade jag i en återvändsgränd och funderar på om jag missuppfattat hela skiten och ska kanske samla frimärken i stället.

Jag vill att han ska tycka om att arbeta och så länge han slappnar av och inte arbetar alltför galet så vill jag låta honom bygga där, naturligtvis med mina pekpinnar men inte så det hinner bli en provokation!

"Att hitta den fina linjen" sas.

Han trampar inte med så höga benlyft som han brukade då han såklart är kraftlös efter att ha minskat i omfång och muskler, själv vill jag låta honom ha sina låga benlyft tills han är stark nog och har byggt muskler sålänge han är avslappnad och rund i formen

Naturligtvis trampar jag inte honom som en träning utan mer som en koll var han är rent styrkemässigt.

Svamligt inlägg, *phu* Egentligen ville jag nog bara vädra lite och få lite andra åsikter.

Jag vill fokusera på att bygga tillbaka hans gumpmuskler, motorerna så att han orkar skjuta på och komma framåt, som han ser ut nu så är det inte mkt att hurra för.

Han är ingen lat häst som väljer en bekväm form där det inte händer något, han älskar att jobba så jag känner och ser att han kan ju för skjuttsingen inte få den action som behövs, varför ska jag då provocera?

Vad skulle det kunna ge positivt? Någon med svar?

 

[Camilla_H]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

Själv hamnade jag i en återvändsgränd och funderar på om jag missuppfattat hela skiten och ska kanske samla frimärken i stället.

:smirk: Åh, så väl jag kände igen den meningen! *snor för framtida bruk*. Exakt sådär brukar jag känna mig ibland, plötsligt känns det som att den verklighet och kunskap man byggt upp är ett luftslott och att man inte fattat någonting.

Trösten är väl att det är ur dessa situationer man lär sig något och går vidare.

Jag tycker att du ska gå på din känsla, då du känner din häst bäst. Vore jag du så skulle jag främst försöka få hästen tillbaka balansmässigt och styrkemässigt och det genom att fara ut och skritta/trava i terrängen så att han får söka sig neråt genom att titta på marken för att se var han ska sätta fötterna. När du känner att han är stabilare och starkare då kan du rida mer dressyrarbete igen, men fram till dess inte ställa för höga krav på honom.

Visst kan jag tänka mig att man kan behöva provocera ibland, på ett enkelt och för hästen lättfattligt sätt (lätt att se vad man vill och vägen ur provokationen) men IFALL din häst inte är nog stark för att klara det man begär så kan det vara ett misstag.

Vet inte om du blev klokare, du har antagligen betydligt mer kunskap inom området än vad jag har men det är vad jag skulle göra.

/Camilla

 

[CarolaLind]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

Tack för svar!

Kanske inte klokare men skönt att du skriver det jag tänker. Jag fortsätter på "min linje".

Jag tror att Tyska tränaren syftar på "Att det ska hända något nu"
Men jag har ju inte bråttom till något, jag vill bara ha en stark och uthållig häst.

Funderar lite på skillnaden före och efter sjukdomstillståndet, vad exakt det är som gjort att han börjar skjuta ut en underhals och få en stark underlinje. Hästen är ju ändå 14 år och var specifiktränad muskel för muskel sas. för att ha en avslappnad underlinje.

Någonstans brast det och nu ska jag leka Sherlock.

 

[Carmenzita]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

Först tänkte jag skriva: "gå på din känsla". Och det är klart att du ska göra det. Man ska inte göra våld på sina magkänslor. Inte på sin häst heller.

MEN.

Kan det vara så att du faktiskt är väldigt mjuk mot dina djur? Dör han om du försöker ta igenom? Om din tyska tränare gör samma sak, kan du se att det som kom ut på andra sidan var så mycket bättre än det ni började med, att du kan känna dig lugn med själva "igenomtagandet"?

Känner du dig säker på exakt hur du tar igenom det du nu behöver ta igenom? Är det därför du känner dig osäker? För gör man inte rätt, kan man givetvis orsaka mer skada än nytta.

Men, jag har ändå en liten känsla av att du egentligen står emot för att det inte ligger i ditt sätt "att ta igenom saker".

och alla ska vara som Gud skapade dem, ville bara väcka frågan...

 

[CarolaLind]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

Du har helt rätt, med frasen "Och som Gud" osv.

Jag vill ju att det ska ske så perfekt och exakt pch preciserat och NATURLIGT (Där kom det ) som möjligt.

Med Nökle har jag funnit en ny dimension i träningen som tillåter mig se att det är möjligt med ett arbete där jag kan finlira.

Det är ju därifrån som jag sen kan ta ut svängarna sas.

Problemet höll dock inte i sig så länge, igår vid tömkörningen trampade han under sig igen och längde ut nacken samtidigt som han frustade och gäspade, man såg hur ryggen svingade från sida till sida och hur Gluteus M. hoppade

Jag följde min känsla och det var att inte provocera genomtagandet. på en annan häst hade jag säkerligen gjort det, jag menar, jag förstår precis vad du syftar på och jag håller med, men denna individen har ju redan v i s a t mig att det finns ett annat alternativ och då blir det svårt att komma tillbaka till "genvägarna" igen.

(Genvägar är kanske ett dåligt ordval men vad jag fann nu)

Summan blir alltså att jag lät honom hitta tillbaka till balansen som vi en gång hade byggt upp, minnena var lätta att hitta igen, (De fanns kvar? de var lätta att återskapa? ?)

Mina hjälper för "läng dig" (Lätt skakning utåt/neråt på tömmen) gick igenom klockrent och han höll balansen där.

En sak som jag har svårt att förstå bara, nu när han tappat så mkt muskler och vikt, hur i helsefyr KAN han balansera sig så? Det känns som en skör tråd men han visar sig vara mer stadig än innan!!!???

Jag väntade alltså ut honom, jag visste ju inte om det skulle ta två dagar eller ett år igen *pust*......men det tog några dagar så klickade det.

För mig är det ett bevis och jag fortästter låta hästarna göra valet i träningen.

Någon annan med åsikter? synpunkter? reflektioner?

 

[Redhorsefarm]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

Gudrun, Katarina eller annat som raserar.
Vad som syns i bråtet är grunden. Där grunden har varit tillräckligt stark så är skadan mindre. Och mycket enklare att bygga upp igen.
Så någonstans i alla avancerade teorier och bokliga kunskaper många bestitter så har dom ingen grund. För man har glömt hantverket.
En häst som står på en bra grund är bara att sätta igång igen, går inte det så titta efter grunden. Den är förmodligen svag.
Man kan laga med plåster, tuggummi mm. men hur starkt är det?
Allt man behöver göra för att få "världens bästa häst" är att jobba grund. Ju högre på stegen man tränar ju lättare och snabbare kommer hästen att rasa.

 

[evis]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

En sak som jag har svårt att förstå bara, nu när han tappat så mkt muskler och vikt, hur i helsefyr KAN han balansera sig så? Det känns som en skör tråd men han visar sig vara mer stadig än innan!!!???

Det handlar kanske, som det skrivits om i en annan tråd - om nervsystemet egentligen? "Neural adaptation" som psycho skrev (den förbättringen som sker första 20 veckorna beror helt enkelt på att nervsystemet får ihop uppgifterna, kroppen "lär sej").
Jag upplever det ofta så.... Efter en längre vila, även om det beror på en skada eller sjukdom & hästen egentligen kroppsligt borde vara i sämre skick, så har många poletter ramlat ner. Jag har antagit att det handlar om nervsystemet - där ju också "hjärnan" ingår. Upplever det på samma vis som att jobb med nervsystemet oftast, på en vettig häst, mest behöver en inledande "putt" i rätt riktning - för att det sedan ska utvecklas i princip utan min inblandning. Till en viss gräns ska tilläggas, sedan börjar ju det egentliga jobbet med styrkan - den riktigt tidsödande biten.

Svårare då med hästar som inte är "vettiga" eller som är alltför förstörda.... Men det är ju en annan historia, sån är ju inte Nökle.

 

[Saigon]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

 

[CarolaLind]

Sv: Framåt? Bakåt? Uppåt? Neråt?

Det handlar kanske, som det skrivits om i en annan tråd - om nervsystemet egentligen? "Neural adaptation" som psycho skrev (den förbättringen som sker första 20 veckorna beror helt enkelt på att nervsystemet får ihop uppgifterna, kroppen "lär sej").
Jag upplever det ofta så.... Efter en längre vila, även om det beror på en skada eller sjukdom & hästen egentligen kroppsligt borde vara i sämre skick, så har många poletter ramlat ner. Jag har antagit att det handlar om nervsystemet - där ju också "hjärnan" ingår. Upplever det på samma vis som att jobb med nervsystemet oftast, på en vettig häst, mest behöver en inledande "putt" i rätt riktning - för att det sedan ska utvecklas i princip utan min inblandning. Till en viss gräns ska tilläggas, sedan börjar ju det egentliga jobbet med styrkan - den riktigt tidsödande biten.

Svårare då med hästar som inte är "vettiga" eller som är alltför förstörda.... Men det är ju en annan historia, sån är ju inte Nökle.

Du skriver det jag tänker, visst handlar det som nervsystemet och visst är det så!