Förvirring, bakre delen av halsen?

[Totola]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

! Tror utifrån hur Totola tänker och verkar utbilda sin häst- att hon inte vill ha något stöd vare sig i början eller längre fram i utbildningen. SKäll ut mig om jag har fel

Japp, det stämmer. Kontakt möjligtvis, men inte stöd.
Vill egentligen inte hamna i en bettdiskussion, för jag har INTE varit någon bra förebild på den punkten, men från början gick det knappt att inverka alls på något vettigt sätt med tränsbett.
Den var för van att flytta huvudet bakåt/uppåt (även när den i icke-petiga ögon ansågs vara "på tygeln"), bara uppåt extremt mycket eller rund och djup och rejält bogtung. Vid tygeltag låste sig hela hästen och visst gick det att få kontakt, men kunde ta sisådär 100 meter att få en halt från skritt. För att inte tala om från trav. Trots att man försökte vara pedagogisk och hoppades att det skulle gå bättre och bättre. Inte kul med tokspänd häst och konstant övertempo utan att ens kunna göra en halvhalt inom en sträcka på 50 meter!
Med stången var den mycket mer avslappnad och lyhörd redan från början. Även om det fanns extremt mycket att jobba på. Lyckligtvis är den inte "rädd" för bettet på något vis, men såklart kommer det märkas om jag är kass på eftergifter eller råkar hålla för korta tyglar.

Hursomhelst så nu "går" den att rida på tränsbett på ett helt annat sätt. Men när jag testat så är det väldigt svårt att få avslappning på samma sätt. Får återfall av spänna ihop ryggen och bara trippa bak från att faktiskt haft ett riktigt schwungigt och bekvämt steg i traven. Har som mål att komma åt det även på tränsbett men det har helt enkelt känts som en onödigt lång och slitande väg när den slappnar av mycket bättre både fysiskt och mentalt på stång.
Inget jag skulle rekommendera någon, men det är "storyn". Har fått anpassa ridningen efter stången.
Ska testa enbart tränsbett mer regelbundet är det tänkt, ffa från marken, just för att kunna gå över till det så småningom, målet är ju att det ska fungera bra oavsett bett.
Ser det iaf som ett kvitto att det går åt rätt håll när man plötsligt kan dra på bara ett tränsbett och det ändå funkar hyfsat (bortsett från avslappningen) jämfört med från början.

 

[greger]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Det där stämmer inte alls i mina ögon. Stången tycker jag generellt är väldigt bra som hjälpmedel att länga ut halsen OCH få fram nosen med. När man tar i stången är det just den impulsen hästen får- sträcka framåt och nedåt. Om hästen inte gör det har den inte lärt sig eller så inverkar man fel.

Man ska INTE rida med stöd på stång, precis som du skriver, men jag kan tänka mig att man inte får fram nosen om man håller kvar tygeln trots att hästen vill framåt. Att använda stång måste man ha bra teknik för, annars blir det pannkaka.

Tränsbett funkar docl ( enligt mig) bra på en hel del hästar men jag upplever att det kan krävas betydligt mer jobb och påminnelse för att få hästen att verkligen ärligt länga ut hela överlinjen på vanligt bett. DÄrmed inte sagt att det är fel att använda det bettet.

! Tror utifrån hur Totola tänker och verkar utbilda sin häst- att hon inte vill ha något stöd vare sig i början eller längre fram i utbildningen. SKäll ut mig om jag har fel

Men det visar i alla fall skillnad i hur vi tänker ang. stöd, sökning framåt mm! Varför vill du ha stöd i början tex?

Jag tror också att vi tänker olika ang framåt-neråt sökning och stöd. Ska förklara min synvinkel efter förmåga.

Jag har förespråkat att Totola ska släppa tygeln helt! För att jag vill se pålle länga ut halsen helt. Jag tycker mig se att den drar in nosen för att undkomma stången på bilden, så det är därför. Just om man inte vill ha stöd, och hästen inte vill ta stöd, måste ju tygeln vara lång om halsen ska kunna bli det.

Stången ser jag som ett bett för den något högre skolan, inte som ett grundutbildningsbett. Jag tycker att det verkar svårt att få sökningen riktigt ärlig fram mot bettet, utan det blir ofta mest nackkrok, och det medger ju inte den där längningen eller uträtade halsen.

Vanliga bett, om hästen accepterar dem, har fördelen att vara mindre skarpa (ingen hävstång) så att man kan ha en jämn kontakt med munnen i det utan att hästen ger efter bara för kontakten. Man vill ju ha eftergift, inte motstånd, men med bibehållet "sug" / kontakt (inom "vanlig" klassisk dressyr).
Kontakten vill jag ha när jag håller i tygeln (men jag växlar gärna med långa tyglar för att kontrollera balans och form), jag vill känna sökningen eller suget framåt, men inget tungt stöd. Självklart kan hästen inte länga ut halsen längre än tygeln medger på vanligt bett heller, men den kan nå så att säga ända fram till bettet.

Den sökningen ger stora möjligheter att reglera hästen - och då även länga överlinjen genom att släppa fram hästen via bettet - vilket kan vara bra i just utbildningsfasen om hästen behöver visas vägen framåt. Vissa kan bli hjälpta av det om de inte länger helt på den fria tygeln (som Totolas pålle tydligen inte vill / kan för att den då "faller framstupa").
Senare, på starkare häst, kan andra hjälper ta över bettets inledande funktion, när man fått en bättre balans som ekipage. Och då tror jag (vill tro) att man kan rida samlat på lösa tyglar (men därom tvistar de lärde - är det korrekt och äkta samling? Eller "håller hästen i sig med höjd hals och bruten överlinje?).

Egentligen är jag själv osäker på vad som kommer först, hönan eller ägget. Halsen eller rumpan? Jag tror att de bidrar till varandra. Mer rumpa ger längre hals (om handen tillåter, oavsett bett), Lång överlinje är förutsättningen för korret arbetande rumpa. Så innan allt hamnar på plats antar jag att man får jobba lite i var ända, med olika metoder: uppmuntra längning, frammana böjning och aktivitet bakifrån.

 

[Totola]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Jag lovar dig, tycker själv inte att nånting i ridningen är direkt enkelt, men själva "logiken" och utbildningstrappan får en att fatta att allt faktiskt hänger ihop - jag tror att det handlar om att ha en stabil bra grund, då går det så mkt bättre att jobba vidare!

Japp, förmodligen!

Vår grund är inte så stabil ännu, men huvudsaken att det går framåt!
Sen lever man på de där glimtarna då det känns riktigt bra! Även om det inte är helt perfekt.
Det dryga är ju just att det är grundjobbet som brukar ta längst tid att få till bra. Ser man till utbildningstrappan så kvalitetsmässigt skulle vi ju fortfarande vara på markjobbet!
Så vi jobbar på att förbättra grunderna samtidigt som man gör lite grejer vid sidan av för att inte älta det man inte kan för mycket!

Som t ex tränarens överkurs-övning:
Satte upp 6st koner vid medellinjen att rida serpentiner mellan.
I varje båge - 3 stegs öppna (eller försök till det åtminstone, flytta utåt och försöka få innerbak att bära mer vikt), rakställa innan konen ett par steg - försöka samla upp lite under de stegen, för att fånga upp lite och få hästen lyhörd om inte annat, -ändra böjning och så börja om i nästa båge. Var ganska små bågar som ni kanske förstår. Och i trav.
Men jösses vad trevlig han var att rida då!
Från den dagen min "visa upp-bild" togs om jag inte minns fel. Och då är den ändå tagen i det dåliga varvet.

Tror att dom övningarna där det hela tiden händer något och man hela tiden måste hålla balansen hjälper till mot framtungheten, oavsett så hjälper det till att få honom känslig för pytteförhållningarna!

 

[greger]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Tillägger: jag förstår att Totolas häst har haft bett tidigare och lärt in fel respos på det, så att det är därför stången används. Kommer från travet antar jag? Tufft jobb ni har gjort då redan att vara inne på så pass mycket finlir som ni verkar vara!

Inlägget ovan är alltså inte riktat direkt till henne utan som förklaring till min syn på bett, sökning och det där!

 

[greger]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Wow! Vilken skillnad på den bilden! Där har han en helt annan balans och jobbar verkligen bakifrån!

 

[Totola]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Håller med i mycket av det du skriver. På de hästar jag haft tidigare har jag mest känt att stången är i vägen, att det är svårt att få hästen acceptera den och svårt att använda den som verktyg.
Särskilt som man helst inte ska ha stöd/kontakt (jag vill egentligen gärna ha kontakt för att hela tiden känna av hästens överlinje-status i handen).

Många inom AR säger dock att tränsbett är svårt. Vilket jag är benägen att hålla med om, även om man fått så mycket träning med det tidigare att det vid det här laget upplevs lättare på hästar som är rätt skolade (enligt mig ) för bettet.
Skulle påstå att de är svåra på olika sätt - personligen tycker jag avslappningen generellt sett är svårare att få till på stång (men vet många som tycker tvärtom), och svårare att känna i handen om den är ärlig. Det är grymt mycket svårare att styra om man bara skulle ha stång och inte kombinerat med kapson/tränsbett, å andra sidan ger stången mer stabilitet i munnen. Osv, poängen är väl helt enkelt att jag tycker det är två olika verktyg som är svåra på olika sätt.

Kusen har gått på trav till 12 års ålder och därefter ridits ett par år i ffa hoppning vilket den blev för het för.

 

[Totola]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Wow! Vilken skillnad på den bilden! Där har han en helt annan balans och jobbar verkligen bakifrån!

Tack, kul att höra!

Det är himla kul att rida iaf när han ser ut sådär!
När han är i balans och lyhörd blir det en helt annan häst, svårt att få till dom pusselbitarna när man satt och försökte att öht få till styrningen när kusen hamnade kanske lite väl lågt som på dom första bilderna. (tidsmässigt så är den senaste bilden tagen från lektionen innan dom första bilderna med bara ca en veckas mellanrum).

Angående det där med nosen - du tolkar det ju som att kusen hamnar innanför för att den är rädd för bettet. Det kan säkert vara så om man missar att ge eftergifter eller missar att släppa efter tillräckligt mycket i förhållande till vart den vill gå, men det som gör mig skeptisk är att i vissa lägen när man släpper tygeln helt så kan den ändå hålla kvar huvudet som om den går bakom hand. (I helt fri skritt och helt utsläppt tygel alltså). Funderar på om det är något sätt att avlasta, eller att dom tar ut någon annan spänning eller felplacering på så vis.? Kanske att man själv sitter och spänner sig omedvetet..

 

[Djurjouren]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Enligt bilderna så verkar ni främst behöva lära er böjning. Ingen fusk böjning utan riktig där den slutar hänga på innerbogen som på bilden.
Framåtnedåtsöket är en trevlig grej OM inte rumpan åker ut lika mkt som nosen åker in (vanligt fel).
Så tipset för att få till det du vill är att ta bort stången, få hästen att söka handen utan att tappa rumpan och det lär man den lättast genom böjning.
Min egna teori är att det inte hjälper att börja framifrån med stångfusk utan allt arbete bör ske i mitteln/bakifrån om man vill få upp manken.

 

[Totola]

Sv: Förvirring, bakre delen av halsen?

Tack för synpunkterna!
Nu har jag visserligen knappt försökt få till böjning på dessa bilder, men vi behöver jobba på att få loss vänsterbogen och iom det har vi såklart svårt för böjningen.
Ska jobba vidare med det!