Förvirrad

T

Triax

Min ridning har blivit så förvirrande..
När man var liten och gick på ridskolan fick man ju typ lära sig: stopp dra i tyglar och luta dig bakåt. Sväng dra i någon tygel... inte den bästa ridingen precis. Sen blir man äldre, börjar läsa en massa böcker ( dansa med hästar, Monty Roberts, Kyra mm) man kanske studerar lite westernridnig mm, läser hästfocus som har diverse tips och övningar hur du ska rida din häst.
Nu är jag så velig i min ridning så jag inte vet vilken "stil " jag utövar ens. Tror att jag förvirrar kusen också tyvärr.
Och skulle jag börja ta lektioner( vilket jag verkligen behöver) vad skulle men välja för changer då?
Fler som känner sig som jag? Eller är det inte så olika alla varienter som finns, bara jag som krånglar till det kanske.....
Lite luddigt inlägg kanske, men jag fundrerar så mycket ibland:)
 
Sv: Förvirrad

"Ju mer man lär sig ju mer inser man vad lite man kan" - har någon sagt. Det är just då man breddar sitt vetande som man inser att det inte finns några "sanningar"!! Det finns olka vägar att nå dit man vill -det som jag rekommenderar dig är att börja med att fundera över det - vad DU vill och vilka mål du har.

Att du är förvirrad innebär att du blivit klokare!

Rekommenderar också att läsa eller uppleva Perry Wood eftersom han är "diciplinoberoende".
 
Sv: Förvirrad

Perry Wood :love: Jag älskar verkligen hans "Rid i harmoni med hästen", den har verkligen givit mig stor inspiration. Jag försöker ta till mig så mycket jag kan ur den boken och jag måste säga att jag känner själv att jag förbättrat mig tack vare den. Det tycker min ridlärare också. Boken är matig och jag tror minsann att det kommer att ta många år innan jag kunnat ta till mig, och få till, det som finns i den. Jag försöker fokusera på en ny detalj i taget och det ger verkligen massor.

Detta var nog lite OT, inte riktigt vad TS frågade om :o
 
Sv: Förvirrad

Perry Wood det ska jag ta och kolla upp. Tack. han kanske kan hjälpa mig en bit på vägen :)
Tack för dina kloka ord.
 
Sv: Förvirrad

Jag kände mig också bra nog förvirrad i min ridning efter ridskoletiden. ;) Ingenting fungerade och det verkade inte finnas någon logik i råden och vägledningen jag fått från ridskolan. Min häst verkade mest stressad, olycklig och förvirrad när jag red. I förlängningen kände jag förstås likadant!

Via en tur inom western och NH (som rätade ut många frågetecken och gav mig ny motivation och en rejäl skuts i rätt rikting) hittade jag tillslut hem inom den klassiska dressyren. Innan dess kände jag mig lika förvirrad som du gör nu. Så hav tröst - du kommer säkert att hitta den riktning som känns rätt för dig du med!

Tycker du ska börja med att fundera över vad just du har för mål (och dessa behöver inte ha ett endaste dugg med tävlingsambitioner att göra) med din ridning och varför du rider. Vad är det du vill uppnå och vad precis är det som inte fungerar till belåtenhet idag. Sedan att du hittar en förebild som redan verkar ha hittat vägen till dit du också strävar efter att komma. Då vet du vem/vilka du ska lyssna på och inte.

Perry Wood kan säkerligen vara en bra start. Han är en fantastisk pedagog och därtill en duktig författare. Besöker dessutom Sverige regelbundet. Han har hämtat inspiration från många olika ridstilar och gör ingenting av en slump. Finns alltid en tanke bakom. Och det är bra för den som inte vill famla i mörkret för all framtid!
 
Sv: Förvirrad

Jag känner igen mig i det du skriver. Då jag försöker rida in min häst är det viktigt att jag är konskvent och inte velar. Jag försöker förpassa velandet till tankeverksamheten mellan träningarna så att jag har bestämt mig när vi väl jobbar(lite luddigt). Jag har också läst mängder av böcker och själva stilen/gengren är inte så viktig för mig (ännu) vid grundridningen och markträningen.

Jag kan dock rekommendera Sally Swifts bok. Centrerad ridning/Centered riding(är slut på svenska). Den ger tips om sits, balans och kroppskännedom och ger en bra grund oavsett inriktning. Många bra övningar. Jag märkte skillnad med en gång när jag började applicera dem i min ridning på min ännu gröna häst.:)

Lycka till!
 
Sv: Förvirrad

Det verkar inte vara någon vidare ridskola du var på som liten, men det här med ridning är inte så enkelt att det finns en manual där det står: Så här gör man....
Det är mycket mera komplext än så.
Det finns så många inriktningar och egna tolkningar och blandat med alla tränares egna erfarenheter så kan det skilja ganska mycket mellan olika tränare, minst sagt. Leta rätt på en tränare som du känner har samma inställning till hästar och ridning som du själv. Lyssna på hur de resonerar om ridning och träning och känn efter som det låter rätt för dig. Läs så mycket du kan för att kunna reda ut vad du själv tror på och hur du vill träna/rida.
Det handlar mycket om vilket förhållningssätt man vill ha till hästen, lika mycket på marken som i sadeln.
 
Sv: Förvirrad

Knapplån

Visst blir det förvirrande att lära sig mer... Bara på frågan om hur man ska få stopp på hästen finns det 500 olika svar, minst.

Men jag antar, som många säger, att man först o främst kanske ska plocka fram sitt mål med ridningen. Eller ja, VILKA mål om det är mig man frågar...

Annars är det lite som jag och en kompis diskuterade, då hon varit på föreläsning med en från toppen i sveriges lydnadsgren (inom hundsporten). Och vi konstaterade att lite av det hon sa var jättebra, men vissa saker håller man inte med om alls.
Vilket ju säkert gäller alla oss som varit på föreläsning/kurs osv.

Så det som händer är ju att man tar lite tips ifrån henne, lite tips från en annanoch ytterligare tips från en tredje, fjärde, femte person.

Så det jag vill komma fram till är ju att slutresultatet blir att man tar lite från alla möjliga människor, inom alla möjliga grenar och träningsmetoder.
För det som passar den ena passar inte alls den andra, och hur man än försöker så tror jag inte att en enda ryttare kan/vill hålla med BARA en hästmänniska eller BARA en träningsmetod.

Alla har vi x antal axplock från x antal olika ställen. Man tar helt enkelt det man tycker passar en själv bäst, och det som fungerar bäst för sig själv och hästen.
Vilket mål man än har egentligen. Och oberoende på vilken gren man tävlar/tränar inom. (Även fast karriären är inom skogsmullekategorin :D )
 
Sv: Förvirrad

[
Så det som händer är ju att man tar lite tips ifrån henne, lite tips från en annanoch ytterligare tips från en tredje, fjärde, femte person.

Så det jag vill komma fram till är ju att slutresultatet blir att man tar lite från alla möjliga människor, inom alla möjliga grenar och träningsmetoder.
För det som passar den ena passar inte alls den andra, och hur man än försöker så tror jag inte att en enda ryttare kan/vill hålla med BARA en hästmänniska eller BARA en träningsmetod.
Håller med om att det är jättebra att vara öppen och lyssna på många olika tränare, inriktningar osv.
Men det är viktigt att man har klart för sig vad man själv vill med ridningen, vilket förhållningssätt man vill ha, vilka mål osv så att man hela tiden håller en röd tråd i sin träning av hästen. Plockar man för mycket från olika håll kan det bli väldigt förvirrande både för häst och ryttare. Det gäller att plocka sånt som passar in i ens eget sätt att träna.
 
Sv: Förvirrad

Hej igen! Vill inte göra dig ännu mer förvirrad genom att ge dig tips om att ta till dig ännu fler "läror" - men det finns en DVD som visar olika dicipliner med en gemensam "kärna" och det är "Horse training across borders" (tror jag den heter) med bl a Julio Borba, Ellen Ofstad, Tina Ahlsterfeldt............. Jag tycker att den visar väldigt bra att även om man bekänner sig till olika "läror" är det gemensamma att man utgår från hästen och att det som fungerar inte är "fel".
Just Tina A visar ju det på ett fantastiskt sätt!
Och som sagt - Perry Wood då, just för att han är befriande fri från "pekpinnar"!
 
Sv: Förvirrad

[
Håller med om att det är jättebra att vara öppen och lyssna på många olika tränare, inriktningar osv.
Men det är viktigt att man har klart för sig vad man själv vill med ridningen, vilket förhållningssätt man vill ha, vilka mål osv så att man hela tiden håller en röd tråd i sin träning av hästen. Plockar man för mycket från olika håll kan det bli väldigt förvirrande både för häst och ryttare. Det gäller att plocka sånt som passar in i ens eget sätt att träna.

Ja, men det är klart. Men man får ju välja det som passar en själv, och det man liksom vill uppnå, och självklart hästen bäst.

Men jag ber om ursäkt för att det kanske blev lite förvirrande, det jag skrev, det var inte meningen att det skulle bli det.. :crazy:
Men med hjälp av dig så känns det som att jag fått fram det jag ville :laugh:
 
Sv: Förvirrad

När jag blir ideologiskt förvirrad, brukar jag se till att rida för en och samma tränare under en period, så att jag följer ett utstakat system. Det är bra att hämta inspiration från böcker och DVD, men man får ingen feedback på det sättet, därför är det enklare att rida för någon, som kan ge dig respons på en gång. Om man väl har hamnat i förvirring gäller det att göra det enkelt igen.

Kan egentligen tycka att ridskolan inte hade helt fel. Om man drar i tygeln stannar hästen, om man leder med tygeln svänger den och om man sparkar i sidan går den framåt. Det är egentligen som det fortfarande fungerar ifall man hårddrar det.

Välj en träning vars filosofi du sympatiserar med, och rid för enbart denna tränare tills att du känner dig trygg i din grund.
En soppa blir inte bättre ju fler kockar som är med och lagar den...
 
Sv: Förvirrad

Ja, men det är klart. Men man får ju välja det som passar en själv, och det man liksom vill uppnå, och självklart hästen bäst.

Men jag ber om ursäkt för att det kanske blev lite förvirrande, det jag skrev, det var inte meningen att det skulle bli det.. :crazy:
Men med hjälp av dig så känns det som att jag fått fram det jag ville :laugh:


Ja, jag tror vi är rätt överens. Det är svårt att få fram allt i skrift. Nyanser och betoningar försvinner ibland.:)

Alla bör hitta sin egen väg. Sättet att rida och träna hästen ska ju kännas rätt för varje individ. Både ryttare och häst. Många vägar bär till Rom, men jag menar att man bör hålla en röd tråd i sin ridning. Provar man alla vägar till Rom kommer man knappast fram.
Nu blir jag förvirrande märker jag......
Jag menar: Det är bra att prova olika inriktningar och läror. Inte tal om annat. Hur ska man annars hitta rätt? Det jag tycker många gör fel är att de tränar för en tränare ett par ggr. Sen byter de till en annan tränare några ggr. När inte det ger omedelbart resultat byter de igen och igen och igen. Ingen tränare/lära får en ärlig chans.
Man måste ge varje inriktning/lära lite tid. DET missar många. Att ha ett längre perspektiv i sin träning. Grunden är ju oerhört viktig och får ta tid. När den väl sitter så kan man bygga nästan vad man vill där.
 
Sv: Förvirrad

Välj en träning vars filosofi du sympatiserar med, och rid för enbart denna tränare tills att du känner dig trygg i din grund.
En soppa blir inte bättre ju fler kockar som är med och lagar den...
[/QUOTE]

:bow: Kloka ord. Du sammanfattar det väldigt bra.
 
Sv: Förvirrad

Ja, det är ganska svårt att få fram vad man menar...:crazy:

Men precis så! Man kan ju inte byta hej vilt... Ska inte skriva hur mycket som helst om vad du just skrivit, men jag tycker du fick fram det bra :bow:
 
Sv: Förvirrad

Känner igen mig i TS! Har fått lära mig att "dra i yttertygeln och såga med innerhanden så går hästen bra". Jag gav hundra miljoner motsägande hjälper hela tiden och varken hästen eller jag hade en aning om vad jag ville. Eller ja, jag ville väl ha den "på tygeln" men fattade inte alls det där med hur jag egentligen skulle göra... Ville såklart rida mjukt och fint och rätt och alltihop blev ju bara totalt förvirrat. Olycklig häst och olycklig ryttare.

I höstas började jag en hästskötarutbildning med mycket ridning. Jag var frustrerad jämt och grinade och ville sluta. Till slut var min ridlärare ärlig och sa att jag nog trodde jag kunde rida en häst i bra form och hit och dit men att det var fel, och att jag red för mycket med handen osv. Jag bröt ihop förstås och grinade som tusan. Jag var ju ingen hemsk sk hand-ryttare utan ville ju vara så mjuk och duktig och bra. (läst en massa sally swift och perry wood och NH och kände mig mycket ond som satt och slet och hade mig)

Så. Jag ville inte sluta rida. Det blev helt enkelt back to basics och börja om. Och nu går det bättre och bättre hela tiden.

Mitt tips till dig är: Vad vill du? Vad behöver du göra för att komma dit? Sålla bland hjälperna och fokusera på en sak i taget. Acceptera vilken nivå du ligger på och arbeta därifrån. Acceptera dina fel och ta itu med dem ett i taget.
Skit i om du går tillbaka fjorton steg i din utveckling och det känns som du aldrig kommer lära dig rida (så kände jag) för det kommer lossna förr eller senare.

Och egentligen: Alla genrer går ju ut på att rida i balans och samspel med hästen. Välj en vettig tränare som du känner att du kommer överens med och som kan ge dig mycket hjälp.
 

Liknande trådar

Träning Jag har ett problem med min ena ponny... Har aldrig haft något problem att rida heta hästar. Min andra ponny är väldigt framåt och blir...
Svar
12
· Visningar
1 488
Senast: Lager
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok När jag var barn så tyckte jag att det såg så elegant ut att rida en häst på tygeln. Det ville jag också lära mig att göra. Vem vill...
Svar
0
· Visningar
1 234
Senast: Magiana
·
Hästvård Jag skulle vilja läsa om era upplevelser. Jag tycker det har varit svårt att sätta fingret på vad som inte stämt och jag har haft lätt...
2
Svar
21
· Visningar
2 721
Senast: skuggi
·
Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 267

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp