Första ryttaren genom den svenska fjällkedjan – unika bilder från äventyret

Hovslagaren Oskar Öhrström blev den förste kände att rida längs nästan hela den svenska fjällkedjan. Under två månader ställdes han och hans häst inför stora utmaningar, från djupa myrar till utmanande steniga passager. Nu släpps de unika bilderna från resan.
– Det räcker att hästen trampar fel en gång, fastnar mellan två stenar, så är det färdigt, säger Oskar Öhrström.

 

[Snowball]

Jag blir så trött på det här med att folks "gedigna bakgrund" och teoretiska kunnande ska motverka ansvaret när de uppenbart agerat fel eller tveksamt.

Om jag genomför ett bedrägeri, är det då mindre bedrägligt på grund av min gedigna bakgrund och stora kunnande om lagen? (Jag har en juristexamen och jobbar på polismyndigheten). Så då är det inte ett bedrägeri för jag har full koll på var gränsen för bedrägeri går? Bytet man ut djurkunnande mot något annat ser man hur löjligt det argumentet blir

Det torde väl hänga ihop med det faktum att ingen vill/vågar kritisera främst män inom hästsporten?
Och att hästsporten vill stanna i sin lilla bubbla för det är jobbigt med förändring
Annars blir man utfryst hånad förlöjligad
Lättare att följa med strömmen och bara hålla med då får man vara med

 

[bellja]

Tycker att detta blir ett så tydligt exempel på hur dåligt utbildade så många människor som älskar hästar är. Detta program och idé har säkerligen passerat väldigt många människor och inte en enda har sagt stopp. Även huvudpersonen själv säger sig ju älska sin häst men utsätter den samtidigt för livsfarliga risker och tvång utan att kunna tolka hästens signaler rätt. Han är säkerligen övertygad om att hästen älskar det dem gör och att den lyder pga att den litar på honom.

 

[vilde]

Jag fick just var av SVT.

"Tack för att du delar dina tankar och känslor med oss. Jag förstår att dokumentären "Fjällryttaren" väckte starka reaktioner hos dig, särskilt med din bakgrund inom hästhantering och djurskydd. Det är alltid vår avsikt att skapa program som engagerar och informerar, och det är viktigt för oss att lyssna på våra tittares synpunkter.

I dokumentären följer vi Oskar och hans häst Ivory på deras resa genom den svenska fjällkedjan. Oskar har en gedigen bakgrund som hovslagare och har konsulterat både veterinärer och andra hästkunniga inför och under resan. Ivorys hälsa har varit i fokus, och hon har fått vila och omsorg när det behövts. Det är också viktigt att nämna att Oskar har haft regelbunden kontakt med sin syster som är veterinär.

Vi är medvetna om att vissa scener kan upplevas som obehagliga, men de är inkluderade för att visa de utmaningar som Oskar och Ivory ställdes inför och hur de hanterade dem tillsammans.

Mvh

***
Redaktör"

Den här typen av svar PR-avdelningen skriver ihop med floskler och nonsens gör bara att man blir arg. Bättre att de inte svarat alls om de nu inte vill ge ett ordentligt svar.

 

[Snowball]

Den här typen av svar PR-avdelningen skriver ihop med floskler och nonsens gör bara att man blir arg. Bättre att de inte svarat alls om de nu inte vill ge ett ordentligt svar.

Framförallt hur är dokumentärfilmen informativ
Jag fattar inte om det inte föregås av ”prova inte det här själva”

 

[vilde]

Tycker att detta blir ett så tydligt exempel på hur dåligt utbildade så många människor som älskar hästar är. Detta program och idé har säkerligen passerat väldigt många människor och inte en enda har sagt stopp. Även huvudpersonen själv säger sig ju älska sin häst men utsätter den samtidigt för livsfarliga risker och tvång utan att kunna tolka hästens signaler rätt. Han är säkerligen övertygad om att hästen älskar det dem gör och att den lyder pga att den litar på honom.

Ja, precis. Dåligt utbildade och att man tappat den erfarenhetsbaserade kunskapen, man tror att den fiktion som visas är verkligheten, med vackra vyer och drönarbilder, hur han pussar sin häst osv. och missar att se det ur hästens perspektiv, den lär ha noll intresse av naturvyerna.

 

[bellja]

Ja, precis. Dåligt utbildade och att man tappat den erfarenhetsbaserade kunskapen, man tror att den fiktion som visas är verkligheten, med vackra vyer och drönarbilder, hur han pussar sin häst osv. och missar att se det ur hästens perspektiv, den lär ha noll intresse av naturvyerna.

Tyvärr så tror jag att mycket erfarenhetsbaserad kunskap leder till just det här. Han har säkert hållit på med hästar väldigt länge och är hovslagare, men ändå är han blind för hur hästen upplever situationen. Det är ett problem att man litar så mycket på gamla traditioner och kunskap som egentligen bara är ett fåtal personers antaganden. Den här dokumentären blir ett så tydligt bevis på det, att så länge en erfaren ryttare säger "jag VET att min häst älskar detta" så är det så väldigt många som inte ifrågasätter.

 

[vilde]

Tyvärr så tror jag att mycket erfarenhetsbaserad kunskap leder till just det här. Han har säkert hållit på med hästar väldigt länge och är hovslagare, men ändå är han blind för hur hästen upplever situationen. Det är ett problem att man litar så mycket på gamla traditioner och kunskap som egentligen bara är ett fåtal personers antaganden. Den här dokumentären blir ett så tydligt bevis på det, att så länge en erfaren ryttare säger "jag VET att min häst älskar detta" så är det så väldigt många som inte ifrågasätter.

Det är ingen gammal tradition att ge sig ut på myrar med häst, eller att gå genom blockterräng. Tvärtom, de med mera erfarenhet vet hur dumt det är utan det är det nya, att det skall se coolt och häftigt ut i media: på instagram, youtubefilmer eller SVT, inte hur det är i verkligheten eller gedigen kunskap.

Beprövad erfarenhet är också precis raka motsatsen till att det är ett fåtal personers antagande, det är det i mycket högre grad vad som gäller nu med folk som kommer med underliga teorier om allt möjligt och som de sen överför till hur hästhantering, kommer ihåg ponnyakuten där någon expert sa att man får inte klappa en häst på mulen för då visar du dig underlägsen eller om det var något om hästen "bubbla" man inkräktade på, sånt trams finns det de som håller på med och folk tror på det för de har inte erfarenheten själv.

Eller från samma program där "frihetsdressyr" skulle tränas av unga som inte ens lärt sig leda en häst och NH-metoder som är ren misshandel.

Sen finns det förstås områden där man lärt sig mycket genom vetenskapen som inom veterinärmedicinen, det håller jag med om.

 

[vilde]

Som skrivits så finns det ju de som använder häst på fjället i sitt arbete, de har erfarenheten och det hade varit mycket roligare och intressantare att se ett program om hur de rider än det här.

 

[bellja]

Det är ingen gammal tradition att ge sig ut på myrar med häst, eller att gå genom blockterräng. Tvärtom, de med mera erfarenhet vet hur dumt det är utan det är det nya, att det skall se coolt och häftigt ut i media: på instagram, youtubefilmer eller SVT, inte hur det är i verkligheten eller gedigen kunskap.

Beprövad erfarenhet är också precis raka motsatsen till att det är ett fåtal personers antagande, det är det i mycket högre grad vad som gäller nu med folk som kommer med underliga teorier om allt möjligt och som de sen överför till hur hästhantering, kommer ihåg ponnyakuten där någon expert sa att man får inte klappa en häst på mulen för då visar du dig underlägsen eller om det var något om hästen "bubbla" man inkräktade på, sånt trams finns det de som håller på med och folk tror på det för de har inte erfarenheten själv.

Eller från samma program där "frihetsdressyr" skulle tränas av unga som inte ens lärt sig leda en häst och NH-metoder som är ren misshandel.

Sen finns det förstås områden där man lärt sig mycket genom vetenskapen som inom veterinärmedicinen, det håller jag med om.

Ponnyakuten är också ett exempel på där en person med mycket erfarenhet av hästar får göra och säga vad som helst utan att det ifrågasätts. Så länge en metod ger det resultat man vill ha så glöms hästens upplevelse ofta bort. Väldigt många kan ju inte ens läsa av en häst utan tror att en stressad häst är en glad häst eller att en apatisk häst är en lugn och harmonisk häst. Att lyssna på de med längst erfarenhet är inte alltid bäst när det gäller djur eftersom det finns otroligt många hemmasnickrade metoder och även dåliga, skadliga och våldsamma metoder kan ge önskat resultat.

 

[vilde]

Ponnyakuten är också ett exempel på där en person med mycket erfarenhet av hästar får göra och säga vad som helst utan att det ifrågasätts. Så länge en metod ger det resultat man vill ha så glöms hästens upplevelse ofta bort. Väldigt många kan ju inte ens läsa av en häst utan tror att en stressad häst är en glad häst eller att en apatisk häst är en lugn och harmonisk häst. Att lyssna på de med längst erfarenhet är inte alltid bäst när det gäller djur eftersom det finns otroligt många hemmasnickrade metoder och även dåliga, skadliga och våldsamma metoder kan ge önskat resultat.

Vi talar om varandra, jag menar samlad, kollektiv erfarenhet hos dem som arbetar med hästar, inte någon enskild som vill lansera sig som stor hästdompör eller vad det nu är. De här clinics med kändisryttare som är så populära är också exempel på det du lyfter, det är långt ifrån säkert att en person har en bra hästhållning eller är en kunnig hästmänniska för att de är berömda, det har vi sett många exempel på.

 

[vilde]

Som skrivits så finns det ju de som använder häst på fjället i sitt arbete, de har erfarenheten och det hade varit mycket roligare och intressantare att se ett program om hur de rider än det här.

Finns faktiskt en redan i SVT:s arkiv, gjord för 25 år sedan

https://www.svtplay.se/video/jzBPkXj/stina-om/samer?video=visa&position=1