Första-häst misstag

[Iza]

Första misstaget som jag (eller ska jag säga mina föräldrar) gjorde har många redan nämnt. Skaffade en 3 årig hingt som foderhäst när jag var 15 år .

I efterhand kan man ju vara glad över att allt gick bra. Hästen var det absolut inga problem med. Förutom det vanliga unghäst ridningen, som jag i efterhand förstår att jag inte begrep så mycket av.

Det jag kan tycka i efterhand sådär 15 år senare är att mina föräldrar borde haft mer vett och hjälpt mig att hitta en fin liten D ponny som var lite äldre istället.

 

[Pontevecchio]

Jag tror att det storsta misstaget manniskor gor ar att kopa en hast som de egentligen inte klarar av eller ens passar det de vill anvanda den till

 

[Sirisiri]

Det jag kan tycka i efterhand sådär 15 år senare är att mina föräldrar borde haft mer vett och hjälpt mig att hitta en fin liten D ponny som var lite äldre istället.

Samma med min svärmor. Hon köpte häst mycket för dotterns (som då var ca 10 år) skull. Båda var lika oerfarna. Då köper de en jättestor travare som kom direkt från travet, eftersom "han var billig". Det är väl ingen ridhäst för en 10-åring?

Detta är ingen kritik mot travhästar i sig, men en liten tjej som ska lära sig rida tycker jag ska ha en erfaren ponny.

 

[Yrja]

Det allra första var nog att använda det bettet jag hade från början. Det var för tjockt och min häst trivdes inte alls med det. Men sånt var man för okunnig för att förstå, det viktigaste då var att det inte var för skarpt. Att även ett tjockt bett kunde vara obehagligt hade jag ingen tanke på alls.

 

[Tuki]

som så många andra begick jag misstaget att lyssna till alla som verkade kunniga (nu i efterhand ser jag att de flesta av dem inte alls hade mycket att komma med). Här följer en lista på "misstag":

* Avmaskade min häst direkt när jag fick honom på vintern. Ryyyyser idag när jag tänker på hur det kunde ha gått i och med att det dels var totalt fel årstid, dels att jag inte visst när han senast blivit avmaskad (eller om han överhuvudtaget blivit avmaskad) och gav honom en normal dos .

* Red med ett för tjockt bett, anledningen var att jag trodde att det skulle vara ett milt alternativt. Kunde inte förstå varför hästen gapade .

* Trodde att hästen gick i form om den krökte på huvudet. Minns att jag red i paddocken, rörde lite på innerhanden och när hästen vek halsen i en båge tänkte jag - "varför tycker alla att det är så svårt att rida i form?"

* Dagen efter att jag fått hästen red jag ut, helt ensam, utan att förstå varför hästen var så orolig och skrikig .

* Hur foderstaten såg ut skall jag inte tala om.

* Det som jag skäms mest över än idag (trots att det gått lång tid) är att jag hade lite problem i början att få in hästen i tvättrummet och att lasta den. Blev då övertalad av några "hästkunniga" att det bästa sättet var att driva hästen framåt med kvastar. Och jag protesterade inte

 

[wild]

Mit största misstag genom tiderna som jag hållt på med hästar va att se alla FEL som min häst gjorde.. i stället för att se varför hon gjorde fel och om det möjligen inte va så att det va den där förbannade människan(jag) som satt på som gjorde en hel massa fel!

Detta har jag dock kommit på och nu gör hon ALDRIG fel!! De e de bara jag som gör!!

 

[cranberry]

1. felköp av häst. Som förstahäst skulle jag haft en något äldre duktig häst som jag kunde lärt mig massor på. Det har man nytta av!

2. Att inte träna för instruktör. Jag tyckte jag skulle vänta tills vi lärt känna varandra och det gick hyfsat. (Vilket det aldrig gjorde). Anledningen var att jag ville inte skämma ut mig på träning... Jisses, det är ju det träning är till för -att lära sig!!
Nästa häst åkte jag på träning (lugn markarbete-lydnad första gångerna) med veckan efter jag fått henne, sen fortsatte vi varje vecka. OJ, vad nytta vi haft av det!!

3. Att rakt av ta råd av andra utan att själv ta reda på fakta. Det tog exvis ett par år innan jag köpte en bok och lärde mig beräkna foderstater, vilket egentligen är busenkelt! (Nåja, så låter det inte inne på foder, men man behöver ju inte gå till överdrift om man har en motionshäst!)

/cranberry

 

[joo]

oh hjälp ja!Det här håller jag verkligen med om är en stor lucka inom svensk hästsport, glappet mellan ridskolan och hästägarverkligheten.Därför så har jag och min kompis detta som projektarbete i sista ring, att skriva en bok med allt det där som nyblivna fodervärdar/hästhyrare/ägare behöver veta om de kommer direkt från ridskolan. Kunde själv ha behövt en...

Mina misstag:
Jag gjorde säkert jättemånga föer än som nämns här,även om jag inte minns dem nu,de flesta det står om i tråden här ovan slapp jag göra tack vare att jag hade min häst installad på en ridskola och kunde fråga och få hjälp med allt.
men följande har jag gjort:
:smirk:Ridit ut i huvtröja, fastnat i gren och nära nog kvävts
:smirk: galopperat min häst halt på en hård grusväg
:smirk: lett min häst i skogen i bara grimman och blivit översprungen
:smirk: släppt ut hästen för fort i vanliga hagen efter en lätt skada och orsakat en ännu längre vila
:smirk: upptäckte inte en hälta en gång förrän ridläraren påpekade det
:smirk: ridit med ett för långt bett i massa år
:smirk: travat runt ovarierat på ett voltspår innan jag fick tips om hur man bäst lägger upp ett varierat och kul ridpass

är det någon som har tips på vad som absolut måste finnas med i boken så pm:a mig gärna, detta finns hittills:
uteritt o säkerhet
uppläggning av ridpass
vettiga stallrutiner
sjukdomslära
foderlära
hästens natur
när bör man tillkalla veterinär
roliga lekar till häst

 

[Lotus]

Min syster fick sin första häst när hon var 12, ett tvåårigt fjordsto som aldrig ens varit under tak och levt i en flock. Syrran hade inte gått på ridskola ens. Hästen var tjuvbetäckt och när jag var 8 fick jag alltså min första häst - ett nyfött hingstföl som jag fick hantera och rida in själv så småningom.

Det är nog det mest horribla hästköp man skulle kunna ge sig på åt ett par ungar, förvisso med hjälp av morfar som var bonde, men ändå, man blir ju mörkrädd.... Rena turen att ingen av oss dog på kuppen, såhär i efterhand.

 

[puckis]

Det låter ju verkligen toppen! Det är nog tyvärr ganska många som skulle behövt en sådan vägledning innan hästköp.
Jag tror också generellt att många hästägare har för lite kunskap om hästens hovar och kanske helt förlitar sig på en hovslagare, många gånger kanske inte denna heller är utbildad (sett skräckexempel från förra stallet). En liten hov-lära kanske inte skulle vara helt fel där man tar upp riskerna med att rida på för mjuk/hårt underlag samt vikten av att ha en bra utbildad hovslagare som kan förklara hur och varför han/hon gör som de gör.

Ett extra kapitel kanske också skulle vara om hur man ska göra för att gå runt ekonomiskt när man har häst.
Det skulle jag behöva läsa

 

[puckis]

Jo, kom också på. Något som hagskötsel är också viktigt.
Varför man ska mocka ur hagarna, vilka giftiga växter ska man gå ut i hagen för att leta efter etc.

 

[irrelevante]

Tog hem hästen innan veterinärbesiktningen, den skulle det ju ändå inte vara några problem med :smirk: två veckor senare med bara lugna skrittturer i skogen, hade han kotledsinflammation båda fram och i ena fram "knät"..
(han blev ju ändå bra tillslut, och har hållit sej frisk och hel sen dess )

Sedan har jag lyssnat för mycket på andra. Blivit totalförvirrad då deras syn på hästar, och deras sätt att hantera de, inte alls stämmer överens med min. Stackars Portello pojken, kan inte ha varit lätt med en så förvirrad matte...

Felanpassad utrustning, har inte vi haft problem med, nej jag har varit så hysteriskt rädd för det, att jag helst bara varit utan någonting (har knappt vågat använda sadeln jag köpte, som var noga kollad att passa, den kanske inte passar ändå bäst jag säljer den )

Mitt största misstag har nog ändå varit, att jag inte vågat lita mer på mej själv och hästen. Och gjort det som känns bra för oss.
Det problemet har vi kvar ännu, efter Två år, men det blir bättre och bättre ändå.........

 

[sanwan]

Jag lyssnade för blint till en enda (förvisso duktig) person.
Sedan köpte jag väl inte den ultimata "nybörjarhästen" heller, men det har ju gått bra ändå. Sedan ska väl till mitt försvar sägas att jag hade ridit drygt 10 år på ridskola samt privata hästar (unghästar, tillridningshästar och tävlingshästar) så jag var ändå något förberedd.

 

[Sirisiri]

Som nybliven hästägare är det himla intressant att läsa om andras misstag och jämföra med sig själv. Jag är väldigt mån om att lära mig så mycket som möjligt, så mycket av det ni andra haft problem med har jag klarat mig undan.

Det jag känner mig mest osäker inför är om hästen skulle bli halt eller sjuk och jag inte märker det. Och vad gör jag när jag väl märkt det? Jag är otroligt glad över att ha hittat till Buke, för här kan man verkligen få råd och synpunker på det mesta inom bara några minuter. Det gäller dock att sålla, men någon idé får man alltid!

 

[Shettisar]

Inte tog till vara på tiden med hästen. Jag miste henne tyvärr bara 2 1/2år efter köpet.

 

[jojjo_blondin]

hde det bara vart min häst så hade dt ju blitt för mkt täcken.. men dom andra dämpar mej (mamms och syster)

 

[Marlon]

Känner precis ii gen mig i de du berättar köpte mig ett Fullbods sto när jag var 15 år hästen var snäll till e början men blev en jävel till slut jag gjorde allt mib tränare red henne men de blev aldrig ridhäst av henne så vi sålde henne hon går nu som avels sto för de var bra sam på henne hon var efter miami springs hon har get många finna för ett efter henne och cardento=)
hon har de bra nu i allfall och det är huve saken!!

 

[lady_vip]

jag gav mina för lite mat men det tog ju inte lång tid innan jag insåg att de nog va lite hungriga, som några sa, man fattar inte det när man gått på ridskola eller bara tagit hand om hästar...

Jag va dessutom lite för mesig mot hästarna, de lekte rätt mycket med mig i början...

Men det har hänt rätt mycket på dessa 5 åren nu... Anser mig själv som ganska kunnig, fullärd blir man ju aldrig

//E

 

[aramis]

"jag köpte en gammal häst för att lära mig på, och tänkte att jag rider väl så längre det går så tar jag väl bort honom sedan. Inser nu att jag troligen inte kommer att kunna ta bort honom förrän han verkligen är jätterisig, inte bara oridbar...."

Helt klart mitt största fel också!
Varför skulle jag köpa en 16 åring????? Tiden går så fort och jag älskar ju verkligen honom. Vill ha massor av år till som jag inte kommer få.

Köp inte en oinriden unghäst , men inte heller en 16 åring som kanske bara har 6-8 år kvar.

 

[Alexandra_W]

Oj, jag tror jag gjort ALLA misstag...

Jag föddes in i hästeriet, men det betyder inte per automatik att man lär sig RÄTT saker

Så de misstag jag hunnit klara av (jag är inte felfri än, jag jobbar på det *s*)

* Ingen aning ang foderstat. Har iofs alltid gett ordentligt med hö, men oanalyserat. och så kraftfoder efter eget tycke. Blev de för smala fick de iofs groov eller annat så jag var ju "åt rätt håll" men det var ganska nattsvart ändå

*Vaccinerade inte (de träffade ju inga andra hästar). Glömde bort den lilal detaljen att de inte behövde träffa andra hästar för att få stelkramp.

*Valde sadel efter vad jag JAG tyckte var skönt och att den låg hyfsat på hästen (dvs inte 1 dm ovanför, men det var också allt).

* Köpte skarpare bett istället för att utbilda hästen. Minns hur FRÄLST jag var när pessoat kom, hästen blev så lugn och fin och gick i form (ehh..krökte på nacken snarare).

*"Flängred" . Slarvad emed uppvärmning, slarvade med nervarvning, slarvade med underlaget.

*Slängde ut genomsvettig häst i hagen vintertid, eller la på ett täcke och lät det vara tills häct och täcke var torr (så det var våtvärmande omslag mestadels av tiden).

* Skyllde på och bannade hästen såfort det inte gick som jag ville. Oavsett om hästen VAR vrång eller jag sa till på fel sätt. Det var hästen som var dum oavsett, jag var superexpert och jääättebra på att rida (*harkel*)

*Avmaskade 2 ggr/år (Vilket i realiteten inte var fel, vi hade parasitfria beten. Fast det var ju inte pga av några parasitfria beten det avmaskades så utan jag trodde inte men behövde mer så det var bara TUR att vi hade helt parasitfria beten)

*Funderade aldrig över om prostester var pga smärta eller ej, de var ju dumheter såklart..

Tja, det var nog det jag utsatte första ponnyerna (hade dem samtidigt) för. Det mesta lärde jag mig av min far, som än idag fnyser åt foderanalyser, uträknad foderstat, täcken, framskrittning, avskrittning och avmaskning och vaccination. Han har minsann "haft hästar i 30 år" så han kan.

Sen, med facit på hand så klarade ponnyerna sig finfint. Den första blev 33, den andra 28. Men det är ju enbart att tillskriva tur och antagligen det faktum att de faktiskt levde rätt bra såtillvida att de hade lång utevistelse (de flesta år gick de på lösdrift helt), att det INTE daltades med täcken och grejer, att de fick rejält med grovfoder av bra hygienisk kvalitet (dock oanalyserat) och hade bra stallmiljö. Och stooora ytor att röra sig på. Och det slarvades ALDRIG någonsin med hovvården. Det var skoning var åttonde vecka utan undantag.

Sen så är det ju så att ponnyer är härdiga små saker för det mesta, eller iaf de födda på 60 talet var/är det. Dagens halvblod eller dagens ponnyer skulle nog ha svårare att klara det. Men jag vet inte jag, allt det där är KLASSISKA misstag, och de flesta "ponnyungar" har gjort rätt många av de där, och ponnyrackarna HÖLL. Sen när man följer regelböckernas regelböcker DÅ går hästskrällena sönder

Fast skulle jag kört samma approach med valacken jag har nu hade både han och jag varit död vid det här laget