Förlossningsskräck

[Becca]

Vad gör man om man verkligen lider av en enormförlossningsskräck? Så mkt att man inte ens kan prata förlossning med någon utan att typ svimma av. Kan man verkligen kräva att få ett kejsarsnitt då?
Vilket är egentligen "värst" att föda naturligt eller att bli snittad?

 

[CillaW]

Sv: Förlossningsskräck

Det finns nog massor av gamla trådar i detta ämne.

Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation med alla risker det medför. Du kan säkert få hjälp med din förlossningsskräck om du pratar med din barnmorska, när du väl är gravid. Är det helt omöjligt för dig att föda "vanligt" kan du säkert få ett snitt.

 

[Mammadutt]

Sv: Förlossningsskräck

Jag tror man måste gå på samtal med en "vad det nu heter" barnmorska... Aurora? För att försöka "bota" skräcken innan man kan få beviljat snitt.....

Det finns possitiva saker och negativa saker med båda sätten att föda. En komplikationfri vaginal förlossning sägs ju vara det bästa. Men man har ju aldrig garanti på att det blir så. tyvärr.

Jag kommer inte skaffa fler barn pga risken att bli nekad snitt. Min förlossningsskräck har kommit EFTER jag fött/fått (blev akutsnittad) första barnet.

 

[Glamoroza ox]

Sv: Förlossningsskräck

*kl*

Vet inte om det är samma slags "utredning" mellan medicinskt skäl & "skräckskäl" när det gäller snitt,
men jag fick i allafall efter att jag pratat med min vanliga barnmorska tid hos en läkare på gynmott. som jag gick till, tillsammans med bm,
som jag samtalade med & han hade innan jag kom kollat på min sk. sjukdomshistorik (el. vad man nu ska kalla det) och fick då beviljat snitt.

Jag hade medicinskt skäl btw.

 

[Blixtra]

Sv: Förlossningsskräck

Att föda naturligt är en smärta som man faktikst VET vad den beror på. Man kan se det som att bebsien ska ut. Det är värre att helt plötsligt få väldigt ont i magen och inte veta varför. Att man vet varför det gör ont gör det hela mycket lättare. Så fort bebisen är ute så slutar det onda.

Som CillaW säger är kejsarsnitt en stor bukoperation och ska inte ses som en genväg, det kan hända mycket och mycket kan gå fel.

Jag tycker att oroa sig för en förlossning i fel tidpunkt, alla tidpunkter är fel utan i v40. är lite som att tänka på döden när man är ung och frisk.

När man är stor som ett hus, man inte sover bra och har svårt att röra sig och man i V40, då skiter man i vilket ungen ska ut!

När man är 85år, har ont över allt, alla vänner är döda då kanske döden inte är så skrämmande.

Jag ska föda mitt andra barn om ca tre veckor, jag vet att det gör ont men jag vet också varför. Det finns "god" smärtlindring. Våra kroppar är gjorda för det här och vi är starka. Går det inte så blir det ett snitt, men det är för mig värre och ingen genväg.

Prata med din BM, se till att få hjälp.

Och visst är det väll läskigare att du ska skäras i, genom många olika lager och sys i hop i många olika lager, än att "bara" med hjälp av naturen värka fram bebisen!

lycka till.

 

[chrysler]

Sv: Förlossningsskräck

Vad gör man om man verkligen lider av en enormförlossningsskräck? Så mkt att man inte ens kan prata förlossning med någon utan att typ svimma av. Kan man verkligen kräva att få ett kejsarsnitt då?
Vilket är egentligen "värst" att föda naturligt eller att bli snittad?

Beror på var man bor oxå, i gbg området gör de visst inte snitt om man är förlossningsrädd, men det är enda staden jag hört talas om som nekar.
De är oxå olika hårda på olika sjukhus.Men har man sån förlossningsskräck att amn inte kan tänka sig att föda vaginalt utan hellre är barnlös tex, eller gör abort om man är gravid så är ju chansen rätt stor att du blir beviljad snitt.
Som andra skriver får man gå på samtal för att få detta beviljat & det är olika hur hårt man pressar kvinnan att föda vaginalt oxå, jag sa att jag ville ha snitt & sedan var det klart, inget mer med det.
Vissa behöver inte ange några speciella skäl heller för att få snitt beviljat men jag rekommenderar att du tänker ut dina argument & förklarar hur du känner så de inte ignorerar din rädsla.

 

[Willebillebus]

Sv: Förlossningsskräck

Jag var väldigt rädd inför förlossningen, gick på aurora-samtal pga min rädsla för smärta men mest för mitt kontrollbehov.

Tyckte väl inte att det gav så mycket, men jag kände mig mera beredd, när jag visste hur allt såg ut och hur all smärtlindring osv fungerade.

Slutade med en förlossning utan smärtlindring överhuvudtaget!

Men visst var det smärtsamt.....

 

[chrysler]

Sv: Förlossningsskräck

Jag var väldigt rädd inför förlossningen, gick på aurora-samtal pga min rädsla för smärta men mest för mitt kontrollbehov.

Tyckte väl inte att det gav så mycket, men jag kände mig mera beredd, när jag visste hur allt såg ut och hur all smärtlindring osv fungerade.

Slutade med en förlossning utan smärtlindring överhuvudtaget!

Men visst var det smärtsamt.....

Precis, ibland går det att jobba så mkt med sig själv att det kanske finns en chans att amn faktiskt vågar.
Tycker det var starkt gjort av dig iaf, även om jag inte anser att det är möjligt för alla.

 

[plymen]

Sv: Förlossningsskräck

Jag har också grubblat över det.. Jag har i de flesta fall en mycket hög smärttröskel, men då det gäller sjukhus så får jag panikattack om nån så mycket som pratar om att ta blodprov.... Jag är inte ens säker på att jag skulle klara av att bli snittad med allt vad det innebär, men det känns i allafall mer kontrollerbart än en vaginal förlossning som i allafall kan sluta med snitt då jag är ganska liten(under 50kg) och i killens släkt har alla bebisar varit kring 4,5-5kg hans faster över 6kg
Dessutom har jag hjärtfel och äter mediciner så jag kan nog ha lite lättare att få beviljat snitt...
Tur att barn inte är aktuellt nu så man kanske ändrar sig... men troligtvis inte..

 

[Miljah]

Sv: Förlossningsskräck

Vilket är egentligen "värst" att föda naturligt eller att bli snittad?

Värst enligt min erfarenhet var att bli snittad. Tog mycket längre tid för mig att komma tillbaka efter snittet.

Jag födde tvilling 1 vaginalt och tvilling 2 med akutsnitt. Efteråt märkte jag knappt av något från den vaginala delen av förlossningen, medan jag hade djävulusiskt ont från snittet under låååång tid. Tredje barnet föddes vaginalt.

 

[Roheryn]

Sv: Förlossningsskräck

Helt ärligt - om jag vore så rädd för att föda barn så skulle jag väldigt noga akta mig för att bli gravid!

Jag har inget att jämföra med eftersom jag bara fött vaginalt, men tyckte att de första 12 timmarna av förlossningen var helt OK, och de sista 45 minutrarna det värsta jag varit med om.... Efteråt var jag MYCKET förvånad och positivt överraskad över hur snabbt kroppen återhämtade sig - jag kan inte tänka mig att det hade gått lika snabbt efter ett snitt! Så om jag skulle bli gravid igen skulle jag definitivt önska mig vaginal förlossning igen!

 

[jennyjenny]

Sv: Förlossningsskräck

raderat för jag uttryckte mig för starkt

 

[Roheryn]

Sv: Förlossningsskräck

För min del får du gärna uttrycka dig starkt.... Jag anade ju att jag skulle väcka reaktioner. Och vill gärna ta del av andra åsikter.

 

[cirkus]

Sv: Förlossningsskräck

Åhh, du är den första jag har hört om som råkat ut för bägge förlossningssätten samtidigt. jag var en hårsmån ifrån detta med mina tvillingar och är oändligt tacksam att jag slapp snittet.

 

[Miljah]

Sv: Förlossningsskräck

Åhh, du är den första jag har hört om som råkat ut för bägge förlossningssätten samtidigt. jag var en hårsmån ifrån detta med mina tvillingar och är oändligt tacksam att jag slapp snittet.

Jag har inte heller hört om någon annan som haft sån "otur". Men trots allt blev förlossningen en positiv upplevelse eftersom barnen mådde bra och jag hade en FANTASTISK bm som fanns vid min sida hela tiden (hon stannade även kvar efter det att hennes pass var slut). Fast visst hade jag mycket hellre varit utan snittet!

 

[Minta]

Sv: Förlossningsskräck

Jag tycker defenitivt inte att man ska behöva låta bli att skaffa barn enbart pga förlossningsskräck. Idag kan du få väldigt mycket hjälp med detta. Iaf enligt mina erfarenheter.

Jag var, liksom TS, extremt rädd för att föda barn. Så till den grad att jag faktiskt var beredd att välja bort barn helt. Och skulle jag ha barn, så var det snitt som gällde. Och isf sövd. Jag vägrade vara vaken under en bukoperation. I mitt fall var snitt det bästa av två onda ting, eftersom jag var lika rädd för både vaginal förlossning och snitt.

Så när jag oplanerat blev gravid (och abort var inget alternativ) var detta något av det första jag sa till BM under första besöket. Hon såg till att jag fick en remiss till Auroramottagningen för samtal. Jag har träffat och pratat med en förlossningsläkare det några gånger under graviditeten (bebis är beräknad att komma om en månad ungefär ) och har fått väldigt mycket hjälp därifrån.
Jag har dessutom sett till att läsa massor om förlossningar så jag inte ramlar rakt in i en situation utan att veta vad som väntar. Och så har jag undvikit allt vad förlossningsberättelser heter för att inte bli mer uppskrämd av alla skräckhistorier som en del gillar att berätta.

Jag skall väl inte säga att min rädsla har försvunnit helt, men jag kan hantera den idag och har bestämt mig för att det blir vaginal förlossning när det väl är dax.

Så förlossningsskräck går att komma över och lära sig hantera.


Till TS: Se till att du får en remiss till en Auroramottagning (vet inte om det heter likadant överallt i Sverige) så du får tala med någon om din rädsla. Jag tror t o m man kan få komma dit redan när man börjar planera barn, på en del ställen i landet.

Jag har svårt å tro att de kan neka dig ett snitt om din rädsla är så stor att en vaginal förlossning är helt otänkbar.

 

[Kusebuse]

Sv: Förlossningsskräck

Förstår dig till fullo! Jag har haft enorm förlossningsskräck så länge jag kan minnas. Jag ville bli snittad för att slippa uppleva en förlossning.Jag hade ett jättebra stöd från min BM och pratade mycket om detta. Men när det var dags för förlossning (en utdragen historia där allt gick fel), blev det som alla hade sagt: Du tänker inte på det när det är "dags". Man liksom bara åkte med på något sätt. Man inser kanske att man inte har något val, man kan ju inte gärna strunta i det, för den lilla måste ju komma ut.

 

[Roheryn]

Sv: Förlossningsskräck

Jag tycker defenitivt inte att man ska behöva låta bli att skaffa barn enbart pga förlossningsskräck. Idag kan du få väldigt mycket hjälp med detta. Iaf enligt mina erfarenheter.

Nej, kanske man inte skall "behöva" välja bort barn, men vore jag SÅ rädd som en del verkar vara (och du också varit?), då skulle jag helt enkelt inte VÅGA bli gravid.... Barnet måste ju liksom ut på ett eller annat sätt! Modigt av dig att våga behålla barnet, och att välja vaginal förlossning.

 

[McKikki]

Sv: Förlossningsskräck

Såg att du bor här i Norrbotten.
Jag är snittad med andra barnet och när jag väntade trean och fyran frågade bm bägge gångerna om hur jag ville föda eftersom de tydligen har som standard häruppe att efter ett snitt får man välja.

 

[Bounce]

Sv: Förlossningsskräck

Jag har en sjuklig rädsla för förlossning & detta har gjort att jag nära på inte skaffat barn alls.
Nu väntar jag mitt första i början av aug & har fortfarande inte fått något beslut.
Hade sådan "otur" att hamna hos en läkare som ser som sitt kall att omvända de som vill ha snitt
& när jag var på ultraljud i v.19 sade sköterskan "det är inte så svårt att föda barn som du tror". Detta kändes förjävligt & jag fick bara mer panik.

Både min bm & psykologen på centrala mv anser att detta är så djupt rotat hos mig så det är lite sent av spec.mv att komma nu & försöka övertala mig. ( de fick min remiss i jan. & hörde inte ifrån dem förran i slutet av maj)

Patientens rätt till medbestämmande gör att man inte kan neka henne kejsarsnitt om det är detta hon önskar.
Men man måste (tycker jag) verkligen läsa på om de risker som finns

Lycka till!!!