J
Jullan
Hejsan allihopa! Här sitter jag, med benet i gips... och skulle behöva lite tips och råd.
I tisdags så tog jag och sadlade och tränsade min fjording, tänkte rida en liten sväng på grusvägarna kring där jag bor. När jag hade travat, skrittat och galopperat ca 2-3 km så hade jag märkt att min lille fjording snubblade lite då och då (vilket han gör ganska ofta, speciellt då det har gått ett tag sedan han skoddes förra gången). Han var lite tittig då jag red förbi en gård och när jag hade ridit förbi den så tänkte jag att han skulle få galoppera en bit för att göra av med lite energi. Så jag fattade galopp, han hann bara ta ett par språng innan katastrofen var ett faktum. Jag såg att han snubblade, han gick ner på knäna och slog mulen i marken (Nej! Var det enda jag tänkte). Det gick så snabbt, plötsligt välte han över på sidan, jag hann inte reagera innan jag fick hela hans tyngd över mitt vänstra ben. Jag skrek till och han var snabbt uppe på benen. Vilken smärta! Jag skrek och jag kände att tårarna började komma. Stackars hästen blev så rädd att han snabbt skrittade därifrån. Jag lyckades till slut kravla mig fram till ett hus ca 150 meter bort (idiotiskt av mig att glömma mobilen just den dagen). Där hjälpte några människor mig att ring till mina föräldrar. Pappa körde hem mig i bilen och mamma fick leda hem hästen (som endast hade några skrubbsår på mulen och benen efter olyckan). Iaf så bar det av till akuten för att röntga benet. Det visade sig att jag hade en treplansfraktur i fotleden, vilket betyder att tre ben i vristen hade sprickor i sig. Jag blev gipsad så nu får jag nog ha gips i minst 4 veckor framöver. Stackars pållen kommer inte blir mycket riden men jag får ju pyssla om honom och rykta osv, förhoppningsvis så kan min syster longera och rida honom ibland.
Nu till mina frågor.
Det verkar som om fjordingar ofta snubblar, varför? Vad ska man göra åt det?
Jag har hört flera som har gått omkull med sina hästar, hur ska man göra för att förhindra det? Och om det ändå händer, finns det nåt sätt att skydda sig från att komma under hästen?
Jag menar, om det har hänt en gång, vad hindrar det då från att inte hända igen?
Nej, jag är inte rädd för att rida, jag skulle gärna vilja sitta upp direkt om jag kunde. Jag är inte rädd för att skritta och trava lite lugnt. Men.... jag är rädd för att galoppera så där igen. Jag hade givetvis kontroll, men tänk om han snubblar igen? Jag menar han har snubblat förut... Jag vågar faktiskt erkänna att jag är rädd för att komma under en häst som går omkull, det är inte hästen jag är rädd för! Absolut inte, det var ju inte hans fel. Är det någon som har några tips på vad man kan göra för att förhindra detta? Är det någon mer här som har varit med om detta, kan ni berätta lite kanske? Kommer jag verkligen kunna rida som förut utan att vara rädd för att det ska hända igen....?
I tisdags så tog jag och sadlade och tränsade min fjording, tänkte rida en liten sväng på grusvägarna kring där jag bor. När jag hade travat, skrittat och galopperat ca 2-3 km så hade jag märkt att min lille fjording snubblade lite då och då (vilket han gör ganska ofta, speciellt då det har gått ett tag sedan han skoddes förra gången). Han var lite tittig då jag red förbi en gård och när jag hade ridit förbi den så tänkte jag att han skulle få galoppera en bit för att göra av med lite energi. Så jag fattade galopp, han hann bara ta ett par språng innan katastrofen var ett faktum. Jag såg att han snubblade, han gick ner på knäna och slog mulen i marken (Nej! Var det enda jag tänkte). Det gick så snabbt, plötsligt välte han över på sidan, jag hann inte reagera innan jag fick hela hans tyngd över mitt vänstra ben. Jag skrek till och han var snabbt uppe på benen. Vilken smärta! Jag skrek och jag kände att tårarna började komma. Stackars hästen blev så rädd att han snabbt skrittade därifrån. Jag lyckades till slut kravla mig fram till ett hus ca 150 meter bort (idiotiskt av mig att glömma mobilen just den dagen). Där hjälpte några människor mig att ring till mina föräldrar. Pappa körde hem mig i bilen och mamma fick leda hem hästen (som endast hade några skrubbsår på mulen och benen efter olyckan). Iaf så bar det av till akuten för att röntga benet. Det visade sig att jag hade en treplansfraktur i fotleden, vilket betyder att tre ben i vristen hade sprickor i sig. Jag blev gipsad så nu får jag nog ha gips i minst 4 veckor framöver. Stackars pållen kommer inte blir mycket riden men jag får ju pyssla om honom och rykta osv, förhoppningsvis så kan min syster longera och rida honom ibland.Nu till mina frågor.
Det verkar som om fjordingar ofta snubblar, varför? Vad ska man göra åt det?
Jag har hört flera som har gått omkull med sina hästar, hur ska man göra för att förhindra det? Och om det ändå händer, finns det nåt sätt att skydda sig från att komma under hästen?
Jag menar, om det har hänt en gång, vad hindrar det då från att inte hända igen?
Nej, jag är inte rädd för att rida, jag skulle gärna vilja sitta upp direkt om jag kunde. Jag är inte rädd för att skritta och trava lite lugnt. Men.... jag är rädd för att galoppera så där igen. Jag hade givetvis kontroll, men tänk om han snubblar igen? Jag menar han har snubblat förut... Jag vågar faktiskt erkänna att jag är rädd för att komma under en häst som går omkull, det är inte hästen jag är rädd för! Absolut inte, det var ju inte hans fel. Är det någon som har några tips på vad man kan göra för att förhindra detta? Är det någon mer här som har varit med om detta, kan ni berätta lite kanske? Kommer jag verkligen kunna rida som förut utan att vara rädd för att det ska hända igen....?
