Det där var kul! Ibland kunde man ju tjuvlyssna om man var riktigt tyst. Gjorde man något ljud blev man påkommen och tillsagd att lägga på.Eller lyfta luren på övervåningen och syrran redan är i telefon
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det där var kul! Ibland kunde man ju tjuvlyssna om man var riktigt tyst. Gjorde man något ljud blev man påkommen och tillsagd att lägga på.Eller lyfta luren på övervåningen och syrran redan är i telefon
Hörlurar med tråd finns ju fortfarande. Jag köpte ett par in-ears rätt nyligen. Sladden är platt numera så de trasslar inte lika mycket.Det här är nog den yngsta nostalgin, men jag saknar ibland hörlurar med tråd, såna där som en hade i fickan intrasslade i en boll hur en än gjorde, och som alltid skulle trasslas ut för att de skulle bli tillräckligt långa för att kunna dela med kompisen bredvid på bussen!
Men jag är också nostalgisk över de gamla tangentborden, sådana där som var som skrivmaskiner för datorn. Och tjockskärm, och att kunna alla vännernas telefonnummer utantill
Eller lyfta luren på övervåningen och syrran redan är i telefon
Var det inte så att om telefonkontakten i den första telefonen på linjen sattes in i sticket åt ett visst håll så gick det att lyssna på övriga telefonsamtal men om kontakten vreds 90-180 grader gick det inte att tjuvlyssna?Det där var kul! Ibland kunde man ju tjuvlyssna om man var riktigt tyst. Gjorde man något ljud blev man påkommen och tillsagd att lägga på.
Citerar mig själv. Kollade på webben och hittade ingen sån info. Telejacken hade ju en plastgrej så det gick bara att sticka in kontakten på ett sätt.Var det inte så att om telefonkontakten i den första telefonen på linjen sattes in i sticket åt ett visst håll så gick det att lyssna på övriga telefonsamtal men om kontakten vreds 90-180 grader gick det inte att tjuvlyssna?
Har nåt svagt minne av det.
Men bröt man inte av den där plastgrejen ibland för att kunna sätta det åt andra hålletCiterar mig själv. Kollade på webben och hittade ingen sån info. Telejacken hade ju en plastgrej så det gick bara att sticka in kontakten på ett sätt.
Skumt, jag har ett minne av att jag satte in den vridet 90 grader en gång.
Flanellograf hade vi också. Och blåstencil som luktade spritDatorer i skolan??
När jag var valp hade vi flanellograf. Det ni! Datorer fanns, men de var jättestora och fyllde hela rum, inga hemdatorer.
Från vi var 4-5 år gick vi till affären och handlade "på lapp". Det betydde att någons mamma skrev en lapp på vad som skulle handlas och skickade med pengar så det räckte + lite extra till varsin kola. Väl i affären gav vi lappen till kassörskan som plockade ihop det vi skulle ha. Inga långa köer precis, och inget större utbud heller.
Det fanns en massa småaffärer överallt, fiskhandlare, grönsakshandlare, mm. Inte mjölkaffärer, riktigt så gammal är jag inte. Men jag minns de första tetrapacken - svårt att inte spilla.
E4:an gick fortfarande igenom en massa städer i stället för utanför. Tvåfiligt. Polisbilar var svart-vita med röd saftblandare på taket.
Jag är född -57, om någon undrar.
Ja vi kanske hade så! Fast när jag kollade på webben så stod det att plastgrejen var till för att bryta strömmen mellan de fyra ”ledarna” eller vad det heter. Så utan den borde kanske inte telefonen ha fungerat.Men bröt man inte av den där plastgrejen ibland för att kunna sätta det åt andra hållet
Jag hann också åka till skolan i gul postbus, men första familjeskotern som jag minns var en yamaha 340 (den levde över 20 år)Vår första skoter, en Snotric, som jag körde fast med den.
De sista flottningsbåtarna med sina tändkulemotorer.
Och till skolan åkte jag med Postens diligenstrafik. Första åren läste jag in onsdagarna och fick fri då eftersom jag fick vänta på bussen varje dag.
Och jag är inte ens äldst i den här tråden.
Minns att vi nån midsommar åkte alldeles för många i bilen till midsommarstången. Bara några km förvisso, men ändå. Typ barn i knä på vuxna.
Tror dock inte nån rökte i nån bil i vår närhet.
Skoter? Hade man sånt förr i tiden? Vi hade ingen. Trots landsbygd och snörika vintrar.Jag hann också åka till skolan i gul postbus, men första familjeskotern som jag minns var en yamaha 340 (den levde över 20 år)
Att kunna folks telefonnummer utantill är ju egentligen en väldigt bra grej (kommer knappt ihåg mitt eget jobbnummer nuför tiden).Det här är nog den yngsta nostalgin, men jag saknar ibland hörlurar med tråd, såna där som en hade i fickan intrasslade i en boll hur en än gjorde, och som alltid skulle trasslas ut för att de skulle bli tillräckligt långa för att kunna dela med kompisen bredvid på bussen!
Men jag är också nostalgisk över de gamla tangentborden, sådana där som var som skrivmaskiner för datorn. Och tjockskärm, och att kunna alla vännernas telefonnummer utantill
Oj, nu minns jag plötsligt att jag också varit med om detta. Dock är jag född -90 så det är ju inte såå himla längre sen ändå. Hjälp, hur tänkte man!Jag kommer ihåg att de utan eftertanke tryckte in ett gäng barn i bagageutrymmet på en gammal Volvo när vi var på ridläger och skulle åka och bada en dag. / Mvh Född -76.
När TVn fick den andra kanal.Kollade danska Arvinge Okänd ikväll och där visade de gamla kvitton på när en person beställt telefonväckning.
Alltså, jag hade helt glömt bort att man kunde göra det! Man beställde hos telefonbolaget och så ringde de och väckte en den tiden man beställt.
Jag har aldrig använt det men tror mina föräldrar gjorde det nån gång.
Denna tjänst finns väl inte kvar längre?
Och … minns ni när man gick och hyrde VHS-spelare och filmer på mataffären? Det fanns en kölista vill jag minnas, så man fick låna spelaren i turordning.
En del familjer hade egen VHS-spelare!
Hade man tur så kände man nån som kände nån som hade ett tv-spel som man fick låna och spela på. Den anslöt man till tjock-tvn. Så spelade man Pac-Man tills ögonen blev fyrkantiga.. det fanns även ett spel där man skulle spraya insektsgift på bin/getingar, minns inte vad det spelet hette, Buzz … nånting.
Skolans datorer hade svart bakgrund och grön, pixlig, text.
Har ni några minnen av företeelser från förr?
Flanellograf hade vi också. Och blåstencil som luktade sprit
När TVn fick den andra kanal.
Och när färgTVn kom.
Mina föräldrars vänner skaffade en sådan.
Det gick en ungdomsserie en gång i veckan som jag fick titta på hos dem.
Så småningom blev det färgtv även hos oss, men det minns jag inte.
(Jo, jag har varit med ett tag )
Har du inget tangentbord???Det här är nog den yngsta nostalgin, men jag saknar ibland hörlurar med tråd, såna där som en hade i fickan intrasslade i en boll hur en än gjorde, och som alltid skulle trasslas ut för att de skulle bli tillräckligt långa för att kunna dela med kompisen bredvid på bussen!
Men jag är också nostalgisk över de gamla tangentborden, sådana där som var som skrivmaskiner för datorn. Och tjockskärm, och att kunna alla vännernas telefonnummer utantill