Föreställ dig att det här är ditt barn..

Det är därför som jag skrev "lite OT". Välfärd kostar pengar.

Du skulle ju förmodligen inte hålla med någon som sa att vi inte kan ta hand om fler pensionärer eller sjuka människor så länge vi saknar resurser, eller hur? Istället skulle du (eftersom du är en vettig person) säga att vi måste se till att det finns resurser att ta hand om pensionärer och sjuka. Samma, menar jag även gäller flyktingsituationen: Rätten till välfärd omfattar inte bara svenskar och européer. Vi måste därför se till att resurserna att ta hand om flyktingarna finns och vara beredda att betala vad det kostar.

Det jäkliga är att vi redan idag överväger vilken "välfärd" som ska erbjudas våra pensionärer.
Ja vi "måste se till att det finns resurser". Det tycker jag också.
Men i verkligheten saknas det resurser inom många områden exempelvis vård och äldreomsorg.

Och det är tråkigt nog så att resurserna faktiskt är begränsade.

Varifrån ska vi ta resurserna?
Vem ska betala?
Vem ska få mindre än man får idag?
 
Ja, det följer ju rimligen ur det jag skriver.

Jo men då har vi "välfärd" men ingen eller åtminstone mindre köpkraft. Minskad köpkraft (gäller både varor och tjänster) leder antagligen till ökad arbetslöshet. Särskilt i Sverige där många jobbar inom tjänstesektorn medan tillverkningsindustin inte längre är så stor - eftersom vi nämligen hellre betalar lägre priser på varor som huvudsakligen producerats i andra länder.

Eller så har vi varken det ena eller det andra.

Ökat skattetryck leder till lägre reallöner. Det tillsammans med stigande priser på varor och tjänster och bostäder och drivmedel leder till trängre privatekonomi.

Men du kanske tycker att det är sådana som jag som ska betala ännu mer i skatt än som redan görs?
Visst, jag har marginaler.
Som jag glatt gör mig av med genom att konsumera och få kugghjulen att snurra.
 
Jo men då har vi "välfärd" men ingen eller åtminstone mindre köpkraft. Minskad köpkraft (gäller både varor och tjänster) leder antagligen till ökad arbetslöshet. Särskilt i Sverige där många jobbar inom tjänstesektorn medan tillverkningsindustin inte längre är så stor - eftersom vi nämligen hellre betalar lägre priser på varor som huvudsakligen producerats i andra länder.

Fast nu är du fast i sparandehjulet igen. Mer resurser kan inte genereras genom sparande. Det krävs att man investerar i de möjligheter som finns (tjänstesektorn). Tanken är ju att vi ska få mer köpkraft genom att investera i arbetstillfällen. Men det krävs ju att vi har pengar att sticka till och jag ser ingen annan lösning än att vi höjer skatterna. Att investera i produktion av tjänster och välfärd är dessutom mer ekologiskt hållbart än att investera i produktkonsumtion. Men det här är som sagt OT.
 
Hemskt, förjävligt är vad det är. Jag kan inte se på bilderna, på nyhetssidorna scrollade jag förbi.
Tårar rinner, hemska situation. Det ska inte hända varken barn eller vuxna :cry::cry:
 
Herregud vilken empatilös skit som skrivs i den här tråden. Hur kan ni bara? Människor flyr för sina liv, dör på vägen, och de som har turen att ta sig in i EU helskinnade möts av taggtråd, murar och motvilja. Jag har fått nog, kan inte bara stå bredvid och tycka synd om längre. Tack vare ihopflytt med pojkvän sitter jag på tomma flyttkartonger. Dessa ska fyllas med grejer och skickas till Lesbos och den lokala organisation som hjälper de tusentals människor som kommer i land där: https://www.facebook.com/HelpForRefugeesInMolyvos Vill någon vara med?

Och nåde den som tycker att jag inte gjort nog förrän jag egenhändigt chartrat en finlandsfärja, seglat ner den till Medelhavet, fyllt den med flyktingar och sedan haft dem boende hos mig samt försörjt dem I MINST ETT ÅR. Herregud, vad gör ni själva för att slippa skämmas inför kommande generationer?
 
Utifrån dina siffror tar Sverige och Tyskland emot lika många flyktingar, sett till befolkningsmängd.

Jag ser - faktiskt, även om det gör mig till en dålig människa i den här tråden - ett problem med svenskt flyktingmottagande.
Vi tar emot många människor och förvarar dem.
Men de får svårt att komma vidare.
Och handläggningstiderna är löjligt långa, ibland pga att handläggarna är överbelastade med ärenden och inte hinner jobba fortare än de kan, ibland för att asylsökande har gjort sig av med dokumentation och därmed försvårar utredningen, ibland av andra skäl.
Men det är inte bra med så långa handläggningstider.
Det är inte bra att våra asylsökande inte får (? kan vara en missuppfattning från min sida) lära sig svenska eller söka sysselsättning innan de fått sina "sista fyra". Det leder till en passivisering av människor som i många fall har enorma resurser (vad 17, de har lyckats ta sig hit och det är inte det enklaste).

Jag har just börjat på ett nytt jobb.
Här är det vanligt att man fortfarande behöver tolk trots att man bott i Sverige i 10-15 år.
Det är ett problem.
Här är det vanligt att mannen för kvinnans talan, även gällande mycket personliga frågor, och kvinnan inte får tala.
Det är ett problem.

Jag har inte lösningen.
Men lösningen är faktiskt inte att ta emot alla som kommer, eller alla som har det eländigt.
Jag påstår inte att vi har en fungerande integration, tvärtom jag hade önskat att frågan lyftes från att vara invandring eller inte som den tyvärr ær idag till hur ska vi förbättra integrationen. Det verkar dock som om Centern börjar röra sig ditåt nu så jag hoppas att de andra demokratiska partierna följer efter.

Dock hjälper ju inte det när folk tvärvägrar se längre än näsan räcker.
 
En sakfråga försvinner alltid i all SDpropaganda. Sverige tillhör topp 3 vad det gäller vapenexport per capita. Och så länge vi gör det så har vi en förbannat stor skyldighet att ta emot krigets flyktingar.

Jag har i och för sig lite problem med att säga att skälet att vi ska visa medmänsklighet beror på att vi är ansvariga då det i själva verket handlar om människor som har samma mänskliga rättigheter till skydd som vem som helst av oss, men det du skriver är ändå värt att tänka på. En annan skuld som Europa delar är att den fattigdom och de oroshärdar som finns i många utvecklingsländer trots allt har sprungit ur kolonialismen. Där har vi i Europa en stor skuld att "betala av".
 
Det kanske är så att västeuropas sötebrödsdagar är över och att vi får acceptera lägre reallöner och lägre levnadsstandard i framtiden. Om världsekonomin ska kunna styras mot en jämvikt där den över en miljard människor som idag lever i extrem fattigdom (under 1,25 USD om dagen vilket är den inkomstnivå som Världsbanken anser krävs för överlevnad) slipper dö av den enkla anledningen att de råkade födas på fel plats av fel föräldrar, så kanske detta måste ske på bekostnad av "vår" välfärd. Om resurserna är begränsade - vad ger oss rätten att i första hand fördela dem till "våra" barn och pensionärer? (Frågan är främst ställd ur ett moraliskt perspektiv; självklart finns det praktiska invändningar. Tror ändå själv på devisen "if there's a will, there's a way.")
 
Jag tror ju i första hand på hjälp till självhjälp vilket fungerar bra i länder som inte är krigsdrabbade. Det är ett sätt att få hjulen att snurra på rätt håll.

När det kommer till krig dock så måste vi hjälpa dessa människor mer akut genom att ta emot dem men jag hade även sett att övriga världen tog krigsfrågan på allvar och valde att gå in och förinta t ex ISIS som ju är en terrororganisation. På så sätt slipper vi problemet med det kriget, vi kan hjälpa dem (hjälp till självhjälp) att bygga upp sitt land och komma på fötter igen. De allra flesta människor vill faktiskt inte bryta upp från sitt land, nära och kära om de inte måste.
 
Hm, "Vi önskar att drastiskt minska antalet, för vi menar att det danska samhället inte klarar den här stora pressen". Enligt artikeln tog de bara en femtedel av Sverige. Det jag ställer mig lite frågande till är om Sverige klarar pressen i det långa loppet?
Om man ska hjälpa andra måste man se till att man själv står på egna ben först och fortsätter att göra det.
Bästa hade såklart varit om man hade kunnat hjälpa de drabbade i deras hemland, men så länge krig pågår lär inte det vara en möjlighet. Riktigt dilemma.

http://www.metro.se/nyheter/danska-...kande-med-annonskampanj/EVHohc!N1FH0Bhanh0nc/
 
Vad innebär det lite mer precist för dig att "stå på egna ben" för att kunna hjälpa andra?
Om Kalle vill hjälpa andra, så måste Kalle se till att han själv lever och mår bra, så han orkar hjälpa andra. Kalle kan inte hjälpa andra på ett bra sätt om han själv måste kämpa för att leva. Kvalitén på hjälpen blir bättre om Kalle mår bra, även om han kan hjälpa om han måste kämpa.
Kalle kan inte hjälpa någon om han skulle dö t ex. Något åt det hållet.
 
Herregud vilken empatilös skit som skrivs i den här tråden. Hur kan ni bara? Människor flyr för sina liv, dör på vägen, och de som har turen att ta sig in i EU helskinnade möts av taggtråd, murar och motvilja. Jag har fått nog, kan inte bara stå bredvid och tycka synd om längre. Tack vare ihopflytt med pojkvän sitter jag på tomma flyttkartonger. Dessa ska fyllas med grejer och skickas till Lesbos och den lokala organisation som hjälper de tusentals människor som kommer i land där: https://www.facebook.com/HelpForRefugeesInMolyvos Vill någon vara med?

Och nåde den som tycker att jag inte gjort nog förrän jag egenhändigt chartrat en finlandsfärja, seglat ner den till Medelhavet, fyllt den med flyktingar och sedan haft dem boende hos mig samt försörjt dem I MINST ETT ÅR. Herregud, vad gör ni själva för att slippa skämmas inför kommande generationer?

Hur skickar ni grejerna? Jag vill väldigt gärna skicka saker också!
 
För några dagar sedan hörde jag en intervjun med en libanesisk bonde. Han hade på eget bevåg på sin mark bistått 300 flyktingar med enkla hus, toaletter och rent vatten.

Han sa att man har skyldighet att hjälpa till och att man skall behandla andra på det sätt som man själv skulle vilja bli behandlad om man var i flyktingarnas situation.

Om en enda bonde kan hjälpa 300 personer så måste väl ändå resten av den civiliserade världen kunna hjälpa åtskilliga fler.

Libanon har tagit emot över 1 miljon flyktingar. Befolkningen i Libanon uppgår till 4 miljoner på en yta ungefär lika stor som Skåne.

Ibland måste man ge akut hjälp snabbt och lösa de efterkommande problemen sen. Undra hur kaxiga de som vill stoppa flyktingarna varit efter en vecka i Syrien, om dom överlevt så pass länge vill säga.
 
Senast ändrad:
Om Kalle vill hjälpa andra, så måste Kalle se till att han själv lever och mår bra, så han orkar hjälpa andra. Kalle kan inte hjälpa andra på ett bra sätt om han själv måste kämpa för att leva. Kvalitén på hjälpen blir bättre om Kalle mår bra, även om han kan hjälpa om han måste kämpa.
Kalle kan inte hjälpa någon om han skulle dö t ex. Något åt det hållet.

Problemet med Kalle i det här fallet är att Kalle har möjlighet att hjälpa andra, men att Kalle inte vågar säga åt sina kompisar att de måste offra lite av sin välfärd för att han ska kunna hjälpa dem som har det sämst ställt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp