Förbättra minne?

[Enya]

Kan man förbättra sitt minne när man har dåligt minne? Jag vet ju att jag har dåligt minne av flera orsaker- epilepsi, mediciner mot det och syn- och hörselskada som tar ut sin rätt, men även om det är orsakat utifrån borde man väl kunna träna upp det lite grann? Någon som har förslag på hur? Någon som testat och vet något som funkar?

Detta är inget jag är direkt stolt över, "oj, jag glömde, förlåt" låter ju inte så fint utan folk kan ta ganska illa vid sig om de är lite känsligare lagda. Jag kan inte hjälpa det dock, jag har svårt att komma ihåg saker, namn, ansikten och liknande. Vissa saker såsom namn och ansikten, går det att påverka? Kan man förbättra det?

Jag skriver ner mycket i en kalender för att lättare minnas och jag skriver Att Göra-listor så att jag lätt kan ha koll på vad jag har gjort och vad jag ska göra. Att ha dåligt minne är jobbigt för inte bara mig utan för familjen också som ibland blir utsatt för att jag har glömt, allt från enkla saker som att handla hem något i matväg (då måste de ju...) till att ha glömt skicka något viktigt papper i tid eller maila en lärare i tid.
Det drabbar även mig själv vad gäller medicinering som jag tar eftersom jag har märkt att trots att jag har dosetter och lägger i tabletterna däri varje söndag så har jag fått börja kontrollera varje dos för sig innan jag tar den för det fattas tabletter ibland. Jag lägger alltså fel antal tabletter i dosetten minst en gång per sort och minst en gång per vecka. Visst, nu när jag kommit på det så påverkar det ju inte mig, men är inte poängen med dosett att göra livet enklare?!

Nu är jag för tillfället arbetslös, men har skrivit på papper om anställning i juni. Jag vet ju att jag kommer klara det jobbet lika bra som förra, men jag vet också att jag klarade det så pass bra för att jag hade koll. Har man dåligt minne får man ha koll- skriva ner allt, följa rutiner på ett mer slaviskt vis osv. Det funkade bra, det kändes mer naturligt att ha stenkoll på jobbet, men det tog givetvis på krafterna väldigt mycket att alltid ha 150% uppmärksamhet. Det påverkar uppmärksamheten utanför jobbet i sin tur. Orken finns inte där. Jag jobbar bara 4 timmar dessutom, så hur hade det sett ut om jag jobbat 8?

Det känns faktiskt som om att lite av all den extra kraft och energi jag lägger på att ha kontroll, koll och dubbelkoll på arbetssituation samt hemma skulle jag vilja lägga på annat i mitt liv. Den behövs på andra ställen.

Finns det någon som har ett bra knep att ta till?

 

[MissFideli]

Läste nånstans att minnet i sig inte går att förbättra, bara att man (som du gör) kan jobba med hur man förhåller sig och hanterar sitt dåliga minne. Det var nån artikel med nån forskare. Men det finns säkert folk som tycker tvärtom.

Jag har också dåligt minne, troligen pga flera depressioner.

 

[kolblakkur]

Jobbar ju inom minnessjukdomar men kan faktiskt inte ge några direkta råd för jag tror inte det finns några övningar att göra som egentligen kan hjälpa. Att hålla igång hjärnan med hjälp av korsord och så tror jag är bra, men i ditt fall låter det som att din hjärna går på högvarv så dem kanske hade mått bra av återhämtning á la stirra in i en vägg en lång stund varje dag?

Kontakta din vårdcentral/neurologimottagning så att du kan få apodos.

 

[Enya]

Läste nånstans att minnet i sig inte går att förbättra, bara att man (som du gör) kan jobba med hur man förhåller sig och hanterar sitt dåliga minne. Det var nån artikel med nån forskare. Men det finns säkert folk som tycker tvärtom.

Jag har också dåligt minne, troligen pga flera depressioner.

Jag minns från gymnasietiden när en lärare sa att dåligt minne bara handlade om lathet. det är ju inte på grund av lathet jag inte minns,, det är ju på grund av att ... tja, jag inte minns som jag inte minns, det är borta liksom. Riktigt trist är det., framför allt när jag tänker att "det minns jag, det behöver jag inte skriva upp". Jomenvisst. Just vad jag behövde.

Jag visste inte att depressioner kan ge dåligt minne, eller jo, när man har dem, men inte när man mår bättre. Är det inte medicinerna mot dem som är orsaken då? Har du några minnestips att dela med dig av?

 

[karamelldrottningen]

Motion, god sömn och sedan aktivitet för hjärnan. Tex korsord eller annan typ av aktivitet.
Gunga i gungstol eller hängmatta.

 

[Enya]

Jobbar ju inom minnessjukdomar men kan faktiskt inte ge några direkta råd för jag tror inte det finns några övningar att göra som egentligen kan hjälpa. Att hålla igång hjärnan med hjälp av korsord och så tror jag är bra, men i ditt fall låter det som att din hjärna går på högvarv så dem kanske hade mått bra av återhämtning á la stirra in i en vägg en lång stund varje dag?

Kontakta din vårdcentral/neurologimottagning så att du kan få apodos.

Jag hade hoppats att det fanns det! Det hade ju varit bra om man kunde öva upp sitt minne. Det enda min hjärna minns bra är siffror typ personnummer... bra i mitt jobb ju, men det hade suttit fint med ett bra minne vad gäller både namn och ansikten med!
Jag lägger pussel på min surfplatta varje dag. Det är lite fusk då det är lättare än vanligt, men man kan förstora på surfplattan så att till och med jag ser medan man inte kan förstora vanligt pussel, om man nu inte ska börja använda pussel för småbarn igen förstås och där går baskemig gränsen.

Min hjärna gillar inte att stirra in i en vägg. Den vill ha saker att göra, den hade/har ju världens chans till lugn och ro nu som arbetslös, men kan ju lugnt säga att det kryper i den på riktigt, den mår inte bra av det. Den tycker att den ofrivilliga återhämtningsperioden som arbetslösheten blev istället blev en stressfylld period, som inte gjorde minnesproblemet bättre visserligen. De fanns ju här redan innan den här trista stressfyllda tillvaron som arbetslösheten blev.

Jag har tänkt tanken flyktigt på Apodos men kommit fram till att jag är för ung. Jag behöver inte fylla i alla åldersfacken redan när jag är under 40 bast!

Man lär sig ju leva med det här men det är så trist att inte kunna slappna av på något vis.
Ibland skriver jag handlarlistor, det är ju bra att veta vad man ska ha i en affär när man går in i den, framför allt när man ska ha fler än tre grejer liksom, men jag brukar antingen glömma lappen hemma eller glömma kolla på den när jag handlar. Jag skriver ner saker i kalendern, en sådan i pappersvariant eftersom det är så lätt att glömma annars, och jag gör det genast, men många gånger glömmer jag att kolla i den så ibland kan jag missa saker ändå. Jag vill inte använda mobilen att påminna eller skriva ner saker i för det är så lätt att trycka bort och glömma bort att ha koll, en fysisk variant, att skriva med handen och läsa, verkar fungera bättre.
Träffar jag en läkare så är det garanterat så att efter mötet har jag glömt mer än hälften vad som sas och bestämdes, ett möte med Arbetsförmedlingen är likadant, jag tror de börjar bli vana vid att jag frågar vad jag skulle komma ihåg/göra...
Sedan det klassiska att gå ut i köket och ha glömt vad jag skulle göra osv. Mycket sådant klassiskt. Jag antar du känner igen det från jobbet.

Det är ju just det, mycket av det handlar om vanlig glömska, man blir mer glömsk när man blir äldre och vi kan väl alla känna igen oss i situationerna ovan till viss del, oavsett ålder nästan? Ju äldre vi blir desto viktigare blir det att använda oss av "penna och papper"- varianten. Jag blev 39 i går och är således inte ens purung längre, glömska är säkerligen helt normalt i min ålder. Problemet är bara att det här är inget nytt. Detta här har jag känt av i säkert de 10 år som jag tagit epilepsimedicin redan, jag har bara inte pratat så mycket om det och det har smygande blivit sämre. Svårare med ansikten, namn, ord, meningar, prata osv. Kan skriva en meningen, göra uppehåll för att rätta ett stavfel och glömmer då bort hur jag tänkt slutföra meningen. När jag säger något får jag inte fram rätt ord, blir värre när jag är upprörd eller arg eller stressad. Barnen anmärker ofta på det och det blir inte lättare att säga rätt då.

Det här är frustrerande! Jag är inte gammal som gatan och ska ju inte behöva ha ett minne som är så gammalt!

 

[Enya]

Motion, god sömn och sedan aktivitet för hjärnan. Tex korsord eller annan typ av aktivitet.
Gunga i gungstol eller hängmatta.

Det blir mer motion nu med valp, men annars är det svårt att komma i väg för att göra något motionsaktigt utöver att jag redan går en del istället för att åka buss. Sömnen har alltid varit speciell, men fungerat överlag, tills i våras och är helt knas nu på grund av stressen som arbetslösheten skapat, börjar dock bli bättre- det är utmattande med valp... och med hjälp av tabletter och ljudböcker, och hjärnan har aktiviteter, tex pussel och wordfeud. Wordfeud borde ju fungera istället för korsord?
Gungstol och hängmatta har jag inte, på vilket sätt skulle det göra gott? Jag skulle nämligen ha svårt att komma på en tråkigare aktivitet liksom, jag skulle nog börja räkna trådarna i hängmattan för att ha något att göra!

 

[kryddelydd]

Jag hade hoppats att det fanns det! Det hade ju varit bra om man kunde öva upp sitt minne. Det enda min hjärna minns bra är siffror typ personnummer... bra i mitt jobb ju, men det hade suttit fint med ett bra minne vad gäller både namn och ansikten med!
Jag lägger pussel på min surfplatta varje dag. Det är lite fusk då det är lättare än vanligt, men man kan förstora på surfplattan så att till och med jag ser medan man inte kan förstora vanligt pussel, om man nu inte ska börja använda pussel för småbarn igen förstås och där går baskemig gränsen.

Min hjärna gillar inte att stirra in i en vägg. Den vill ha saker att göra, den hade/har ju världens chans till lugn och ro nu som arbetslös, men kan ju lugnt säga att det kryper i den på riktigt, den mår inte bra av det. Den tycker att den ofrivilliga återhämtningsperioden som arbetslösheten blev istället blev en stressfylld period, som inte gjorde minnesproblemet bättre visserligen. De fanns ju här redan innan den här trista stressfyllda tillvaron som arbetslösheten blev.

Jag har tänkt tanken flyktigt på Apodos men kommit fram till att jag är för ung. Jag behöver inte fylla i alla åldersfacken redan när jag är under 40 bast!

Man lär sig ju leva med det här men det är så trist att inte kunna slappna av på något vis.
Ibland skriver jag handlarlistor, det är ju bra att veta vad man ska ha i en affär när man går in i den, framför allt när man ska ha fler än tre grejer liksom, men jag brukar antingen glömma lappen hemma eller glömma kolla på den när jag handlar. Jag skriver ner saker i kalendern, en sådan i pappersvariant eftersom det är så lätt att glömma annars, och jag gör det genast, men många gånger glömmer jag att kolla i den så ibland kan jag missa saker ändå. Jag vill inte använda mobilen att påminna eller skriva ner saker i för det är så lätt att trycka bort och glömma bort att ha koll, en fysisk variant, att skriva med handen och läsa, verkar fungera bättre.
Träffar jag en läkare så är det garanterat så att efter mötet har jag glömt mer än hälften vad som sas och bestämdes, ett möte med Arbetsförmedlingen är likadant, jag tror de börjar bli vana vid att jag frågar vad jag skulle komma ihåg/göra...
Sedan det klassiska att gå ut i köket och ha glömt vad jag skulle göra osv. Mycket sådant klassiskt. Jag antar du känner igen det från jobbet.

Det är ju just det, mycket av det handlar om vanlig glömska, man blir mer glömsk när man blir äldre och vi kan väl alla känna igen oss i situationerna ovan till viss del, oavsett ålder nästan? Ju äldre vi blir desto viktigare blir det att använda oss av "penna och papper"- varianten. Jag blev 39 i går och är således inte ens purung längre, glömska är säkerligen helt normalt i min ålder. Problemet är bara att det här är inget nytt. Detta här har jag känt av i säkert de 10 år som jag tagit epilepsimedicin redan, jag har bara inte pratat så mycket om det och det har smygande blivit sämre. Svårare med ansikten, namn, ord, meningar, prata osv. Kan skriva en meningen, göra uppehåll för att rätta ett stavfel och glömmer då bort hur jag tänkt slutföra meningen. När jag säger något får jag inte fram rätt ord, blir värre när jag är upprörd eller arg eller stressad. Barnen anmärker ofta på det och det blir inte lättare att säga rätt då.

Det här är frustrerande! Jag är inte gammal som gatan och ska ju inte behöva ha ett minne som är så gammalt!

Det finns väl en del strategier som används av människor som är "minnesmästare".
En del strategier använder du ju redan, som att skriva upp och göra listor.
Upprepning är ju också bra.

(just nu är jag inne i en period med lite för mycket att hålla ordning på privat, och skriver visserligen upp och har hittills inte bommat något, men jag påminner liksom mig själv då och då: viskar till mig själv att jag ska betala ridinstruktören, besikta bilen, handla kattmat och kattsand och hjul till skottkärran, lägga ut funktionärslistan till en payandride i rätt grupp, putta upp proppen, göra startlistor preliminärt _oups, måste jag göra senast imorgon med utrymme för manuella förändringar, tur jag blev påmind), kolla TDB, föra över pengar i TDB, anmäla hit och dit, hålla koll på klockslaget för en köruppvisning och så vidare)
Att liksom dels ha almanackan som stöd och också dubbelkolla i den varje dag blir liksom nödvändigt när man har lite för mycket på gång...

 

[Enya]

Det finns väl en del strategier som används av människor som är "minnesmästare".
En del strategier använder du ju redan, som att skriva upp och göra listor.
Upprepning är ju också bra.

(just nu är jag inne i en period med lite för mycket att hålla ordning på privat, och skriver visserligen upp och har hittills inte bommat något, men jag påminner liksom mig själv då och då: viskar till mig själv att jag ska betala ridinstruktören, besikta bilen, handla kattmat och kattsand och hjul till skottkärran, lägga ut funktionärslistan till en payandride i rätt grupp, putta upp proppen, göra startlistor preliminärt _oups, måste jag göra senast imorgon med utrymme för manuella förändringar, tur jag blev påmind), kolla TDB, föra över pengar i TDB, anmäla hit och dit, hålla koll på klockslaget för en köruppvisning och så vidare)
Att liksom dels ha almanackan som stöd och också dubbelkolla i den varje dag blir liksom nödvändigt när man har lite för mycket på gång...

Att prata med sig själv menar du? Jag trodde man hade djur som ursäkt för att prata med sig själv? Vad mina djur har fått veta går inte att beskriva med ord misstänker jag! Och ingen tror man är knäpp på något vis, man pratar ju bara med sitt högt älskade djur! Men jo, jag ska nog utöva det lite mer, säga saker högt för att påminna mig. Kanske hjälper lite! Det är väl lite grann så att se, höra och skriva som är bra för minnet, har jag för mig. Skönt jag inte är ensam om att prata med mig själv dock!

Jag hade hoppats att det skulle gå att träna upp minnet något så att jag skulle kunna slappna av mer i livet, framför allt på arbetet och ändå ha ett bra minne och inte göra fel. Men det verkar som om det inte är möjligt att få tillbaka ett förlorat minne tyvärr.

Minnesmästare, begriper inte hur de bär sig åt för att minnas! Jag suger på Memory liksom, och kortspelet Finns i Sjön!