Foraldraenkat

[Jillybean]

Har kommer nagra fragor som jag gatt och funderat pa.

Ar du den foralder du trodde du skulle bli?
Mer eller mindre, jag hade inte raknat med att det skulle vara sa manga starka kanslor som paverkar hur man ar som foralder.

Ar du samma sorts foralder som dina foraldrar var?
Definitivt inte. Tack och lov.

Ar det nagot som du onskar att du gjort annorlunda nar dina barn var mindre?
Jag onskar jag vart mer strikt med #2, hon ar aningen bortskamd.

Vad har mest paverkat ditt satt att fostra dina barn, egna erfarenheter eller inlarda kunskaper?
Egna erfarenheter, har inte en enda bok om barnuppfostran.

Vad uppskattar du mest mest/minst med att vara foralder?
Karleken jag har for mina barn. Att behova tjata.

Vilken ar din viktigaste uppgift som foralder?
Att lata mina barn veta att jag alskar dem oavsett vad de gor.

Ar du nojd med dig sjalv som foralder?
I stort sett ja, onskar jag hade mer talamod.

Vad har du lart dig om dig sjalv sedan du blev foralder?
Att jag har storre kapacitet till karlek an jag trodde. Att jag ar starkare an jag trodde. Jag har ocksa fatt mer forstaelse for mina egna foraldrar.

Vilket rad skulle du ge nagon som vantar sitt forsta barn?
Var konsekvent i _allt_ du gor.

 

[Enya]

Sv: Foraldraenkat

Vet egentligen inte vad jag trodde jag skulle bli så jag vet inte om jag är sån.


Både ock, faktiskt. jag är mindre sträng, men inte slapp. Mina föräldrar var stränga och därför har det varit naturligt att jag också är lite sträng. Vissa saker mamam och pappa hade som regler tycker jag är lite fel och sådana saker har inte jag till mina barn. Som liten fick jag höra att jag aldrig fick ligga i soffan eftersom vi var så många så andra ville också sitta. Nu struntar jag i om mina barn ligger i soffan, kan jag sätta mig någon annanstans så gör jag det, kan jag inte så ber jag dem akta sig bara så mycket som behövs. Varför krångla till det?

Inte annorlunda så, men jag tycker att det är mycket synd att jag fick förlossningspsykos när jag fick mitt första barn. Vår relation har tagit swkada av det och jag kämpar med att det ska blir lika bra som det är till hans lillebror. Dock har jag mycket skuldkänslor över att vara så rädd och dålig att jag hade svårt att ta honom till mig.

Båda. Har läst mycket och lyssnat mycket på andra föräldrar och barnpsykologer mm, men har också sett med egna ögon vad som händer om man itne har gränser och regler till sina barn. Dessa barn blir högt älskade och får göra lite som de vill. Det skapar konflikter ideligen mellan barnen och föräldrarna och det hade varit lättare om barnen hade lärt sig vissa saker från början. För några dagar sedan fick jag beröm för mina väluppfostrade, men ändå mycket glada och social barn!

Förutom det här med att jag älskar dem högt så tycker jag att de bästa stunderna är när mina barn lär sig något, tex att prata eller lägga pussel som den inte kunnat tidigare. Deras egen glädje över att kunna saker ger en kick, att höra "Jag kunde!" och se mina barn glädje, det är upplyftande! Det jag minst uppskattar är att byta bajsblöja!!

Att fostra mina barn så att de blir bra, vänliga, sociala, trygga och glada vuxna!

Nej

Jag har lärt mig uppskatta mina barn. Jag har läårt mig att älska dem. Och jag har lättare för att förstå mina föräldrars handlingar.

Att fostra barnen från början, så slipper man mycket som annars kommer sedan fast mycket värre. Jag vill nog också säga att de inte ska vara rädda för att låta vänner och bekanta få hålla sitt barn och kanske mata det om den inte ammas, att låta andra få vara med. Dessutom skulle jag utan tvekan säga att de ska se till att vara hårda mot sina föräldrar så att de inte tar över för mycket, det är annars lätt att de gör det.

 

[Snurrfian]

Sv: Foraldraenkat

Ar du den foralder du trodde du skulle bli?
Ja det är jag nog, jag hade inte så mycket funderingar på hur jag skulle bli som förälder.

Ar du samma sorts foralder som dina foraldrar var?
Delvis och delvis inte alls...

Ar det nagot som du onskar att du gjort annorlunda nar dina barn var mindre?
Att jag hade litat på mig själv och min magkänsla att elin var hungrig trots att BVC påstod att hon fick tillräckligt med mat när jag ammade... Det hade underlättat våran första månad!

Vad har mest paverkat ditt satt att fostra dina barn, egna erfarenheter eller inlarda kunskaper?
Mina erfarenheter sen hästar och hundar... Jag har läst en del böcker, förkastat en väldig massa och konstaterat en hel del anser samma sak som jag... Jag är en bokmal som läser allt jag kommer över även om jag anser att det är helt fel...

Vad uppskattar du mest mest/minst med att vara foralder?
Det jag uppskattar mest nog att jag har fått lära känna dottern, vad jag uppskattar minst är att jag ibland känner att jag uppplånar mig själv till förmån för familjen.


Vilken ar din viktigaste uppgift som foralder?
Jag måste nog svara samma som dig, att visa elin att jag älskar henne oavsett vad hon gör eller säger eller vad som händer.

Ar du nojd med dig sjalv som foralder?
Ja det är jag, förutom att tålamodet tryter ibland och jag önskar att jag tyckte att det var roligare att leka än vad jag gör...

Vad har du lart dig om dig sjalv sedan du blev foralder?
Att jag har ett visst sömnbehov och får jag inte sova det jag behöver blir jag en pina för omgivningen... Sen även att jag måste lita på att även andra kan klara upp situationer, kanske inte på samma sätt som jag skulle ha gjort men med samma resultat.

Vilket rad skulle du ge nagon som vantar sitt forsta barn?
Lita på dig själv! Det som känns rätt är ofta rätt!